Visning av Kristendomen i Japan

KRISTENDOMEN I JAPAN

AV GUSTAF LINDEBERG

Den ideologiskn orb folkpsykologiska bakgrunden.

Japan intager en sarstallning bland umissionslandernaa. Det Br det enda, som helt och fullt anammat den viisterlindska tekniken och vetenskapen, samtidigt som det anda in i vira dagar vasentligt bibehillit den egendomliga ideologi, som har kejsarens person till medelpunkten. Japansk historieskrivning formaler, att en ging for 2600 i r sedan Jimmu Tenno grundade den kejserliga dynastien, som alltsedan dess varit f6remHl for gudomlig dyrkan. A t t detta antagande Br en ren fiktion, utan nigot som helst stod i historiska killor, generade ej ~vetenskapsmanneno, och d i kunde man ju inte heller vanta sig nigot tvivel om slken f r i n folkets breda lager.

Kejsarens gudomlighet gav glans Ht hela folket, som blev ett utvalt slakte, uGuds sonera, storre och markligare an nigon annan nation p i jorden och med uppgift ate lagga minskligheten under Mikadons spira. Triffande sager Donaldson i sitt arbete Yesterday and To- morrow in t h ~ O~wnt: d n Japan the age of myth and legend crowds close on that of the dive bomber and the submarine.> Un- der shogunatets tid (1180--1868) funno de maktiga klanherrarna i denna legend ett stod fijr sin makt och sina ansprHk. Men aven sedan det umoderna, Japan kom till 1868 och Mikadon tratt fram ur sin gudomliga isolering, kunde man resonera p i foljande sitt:

aSince it is true that we are the sons of god in a more direct and personal way than other races, it follows that we are entitled to a larger share of the good things this earth produces than our small

1 3

-

Nomk Tidlrkrifr for Mirion. 1V,

island provides. Our duty therefore is clear, to go out and take for ourselves whatever we need wherever we find it, t o establish ourselves as a chosen people destined to rule first the Orient then the worldw. (Cit. f r i n Donaldson).

Vi kunna sammanstalla denna utsaga med en annan av en ja- pansk statsman f r i n 1932: uVi 5ro 60 miljoner av v i r ras, med vilka vi skola erovra varlden. Vilken kirlig uppgift! Forst skola vi ta Kina. Kina skall bli v i r stridskist. Vi skola rida lingt p i den.

Vi skola driva Kina framfor oss. SH bliva vira 60 miljoner 600 miljoner. Vi skola marschera mot vaster for att soka nya forbund.

Gver Tyskland, Frankrike och Italien skall v i r vag g i till varlds- herravaldew

.

Tio i r senare, alltsi mitt under det stora varldskriget, d i de japanska framgingarna voro som storst, f i r denna nationalkinsla eller kanske rattare nationella sjalvberusning an starkare uttryck.

En k i n d hogerradikal politiker, professor Fujisawa, skriver bl. a.

i

denna frHga: aAlla statssystem aro lika felaktiga med undantag av Nippons gudastig, f r i n vilken alla folk en ha u t g i t t och till vilken de miste i t e r v h d a , om de iter vilja finna lyclcan. Nippon ar mansklighetens vagga, t y en ging har samma ctik och samma religion med tillbedjon av solgudinnan, som i dag endast Nippon bevarat, beharskat hela jordens krets. Darefter ha alla folk g i t t sina egna irrvagar. Under sokandet efter den forlorade gudastigen ha de skapat sina egna religiofler, men dessas grundare, Mose, Kri- stus, Muhammed m. fl. ha gitt i Japans skola. ~ v e n alla varlds- kulturer ha sina rijttcr i japansk etik. Endast den japanska kulturen ar berattigad kallas varldskultur, t y alla de ovriga aro endast brott- stycken av den i a110 egenartade japanskalw

<Den som tillbakavisar japanska t i n k e d t t skall eliminerasw, skriver vid samma tidpunkt en annan framstiende japan, stats- sekreteraren Okumura, vicepresident i den japanske informations- styrelsen. auppfattningar, som icke motsvara v i r kejsaridb, skola ej tolereras innanfor eller utanfor v i r t lands granser. Kom- munistiskt eller liberalt tankande miste piskas bort. Vi miste akta oss for ojapanska ideer, som tala till oss forforiskt under masken av foregiven fredskirleko.

Denna p i kejsarkulten grundade oerhorda sjalvmedvetenhet har

och erhillit officiell sanktion genom att inskrivas i den moderna japanska forfattningen, skriven av Japans Bismarck, markisen Ito.

I

§ 3

heter det: aKejsaren ar helig och okrankbar~, och

i

en kom- mentar till forfattningen skriver Ito: &en heliga tronen upp- rattades p i en tid, d i himmel och jord skildes

it.

Kejsaren ar av himrnelskt ursprung, gudomlig och heligs.

Den japanska patriotismen ar alltsi genom kejsarkulten

i

hog grad religibst forankrad. De uttryck, som komma till anvindning, nar man talar om kejsaren, och de ceremonier, sorn forbindas med hyllningen till honom, Hro och uppenbara vittnesbord hirom. I den populara forestallningen har darfore kejsarkulten blivit sjalva k h a n i

shintoismen,

Japans nationalreligion. Denna ar ju till sitt ursprung en ganska primitiv, animistisk kult, sorn senare lyfts upp p i ett hogre plan genom animismens aforadlande~ till forfiderskult.

Forfiderna symbolisera Japans sjal, och nar man dyrkar dem, dyr- kar man den gudomssjal, som skapat Japan och givit det dess i r a och harliga kraft. Men sin spets f i r denna dyrkan i symbolen fram- for andra: kejsaren. T.

0.

m. den romerska kejsarkulten forbleknar till ett intet mot den dyrkan, man i Japan skHnker sin harskare, i bokstavligaste mening gudomens synlige representant p i jorden!

Nu vill man visserligen p i officiellt japanskt hill uttryckeligen

reservera sig mot denna, sorn man menar huvudsakligen av ut-

l'inningar lanserade ~ p ~ f a t t n i n g e n av shintoism och kejsarkult. Man

delar namligen upp shinto i statsshinto och folkets shinto, vilka

sortera under olika departement. Endast den senare skulle betraktas

sorn religion, medan den forra blott

2r

en akt av lojalitet mot sta-

tens frimste representant. Fordenskull borde det ej vara det

rin-

gaste hinder for bekannare av andra religioner

a t t

deltaga i de i

statsshinto ingiende ceremonierna. De

japanska

kristna ha ej heller

hyst nigra betankligheter i detta hinseende - sjalve Kagawa har

forklarat sig oforhindrad giira detta --, medan man daremot p i

missionarshill haft svirt att bortse f r i n de religiost betonade ele-

menten i statsshinto. Och nog ar det ganska underligt att lasa vad

en

fornarn japansk kristen kvinna skrev vid kejsar Mutsuhitos d6d

1912:

aVi vorda honom icke blott som en mansklig personlighet,

utan han ar for oss i all framtid ett visen av hogre natur. Vi

kunna icke tanka oss, art nigon, som endast var en manniska,

under 79 i r skulle kunnat utratta sH mycket stort. Vi se i honom ett gudomligt vasen pH samma satt sorn kristendomen talar om Bnglar som vasen av overnaturligt slag, men sorn aro Gudr tjanare.

Alla japaner, gamla och unga, se i kejsaren sin overnaturlige herre, sin fader,. En i dylika former uttryckt hyllningsakt har dock en bestamd religios karaktar och torde svkligen kunna bringas i ram- klang itminstone med en evangelisk kristendom.

E t t faktum ar emellertid, att kejsarkulten varit en det japanska samhallslivet dominerande faktor Znda till 1947! Den har varit nationalismens framsta samlingssignal och eggande kraft. Den har d'irmed ock blivit sjilva k i r n a n i det motstind, sorn kristendomen med storre eller mindre kraft f i t t rona under de olika perioderna av dess historia.

11.

Den aldsta katolska missimzen 1$49--163 8 .

Till

sina stoltaste missionshistoriska minuen raknar Rom och onekligen med en viss r5tt kapitlet om katolskt framtrangande i Japan under perioden 1749-1638,

lit

vara, a t t den grundlaggning, sorn d i kom till stind, icke ledde till de resultat, man hoppats p i och som till en tid syntes ligga inom rackhill.

Det var den 17 aug. 1749 sorn Fruns Xavier landsteg vid Kago- shima, i sijdra delen av Kyushu. Katolska kyrkan har under stora h ~ g t i d l i ~ h e t e r firat detta fyrahundrairsminne. Vilkant ar, a t t Xavier fick sin uppmarksamhet fist p i Japan genom en ung japan, Anjiro, sorn han traffat p i Malacka och som overgitt till kristen- domen.

Pi

Xaviers fr%ga om utsikterna for ett missionsarbete i Japan uttalade sig Anjiro p i foljande satt: aMina landsman skola ej genast antaga kristendomen, de skola forst friga mHnga frigor och noga overvaga edra svar och krav. Framfor allt skola de iakt-

taga, om edert liv overnsstammer med eder lira. O m ni kunna tillfredsstalla den1 i dessa avseenden

-

genom lampliga svar p i deras frigor och ett liv utan vank

-,

s i skola, s i mart saken blivit tillrackligt k i n d och undersokt, konungen, adelsmannen och de bildade bliva kristna. Sex minader ar tillrickligt, t y nationen ar en, sorn alltid foljer fornuftets ledningw. Nog fick Anjiro ratt i ate hans landsman skulle gora minga frigor och noga overvaga

svaren, men av de sex minaderna blev minga sekler och andi utan storre resultat!

Xavier verkade i landet endast 27 mHnader. Hans betydelse Iig val narmast dari, a t t han v k k t e uppmarksamheten p i detta missionsforetag och gav impulser till detsammas fortsattning. En fortsattning blev det namligen och av ganska stora mitt. Var ha vi att soka orsakerna till den snabba framgingen? De gamla reli- gionernas motstindskraft var vid denna tid ej synnerligen stark.

Det ar den politiska situationen som skapar de gynnsamma betin- gelserna. En svensk forskare giver en traffande bild av denna:

sJapans historia under det narmast foregiende irhundradet visar bilden av ett folk, som hade svirt att uppni social jamvikt och politisk koncentration. Tillstindet vid tiden for jesuiternas upp- triddande kunde och narmast forliknas vid allman anarkio. Sam- hallet var av det medeltida feodalsamhallets typ, och de stora lans- herrarna forde ett godtyckligt regemente utan att mycket be- kymra sig om centralregeringen. De gjorde mart den upptackten, att ett gynnande av den nya religionens representanter kunde till- forsakra dem begarliga varor. Den som genom jesuiternas for- medling kunde erhilla vapen och ammunition fick obestridligt forsteg framfor konkurrenterna om makten, och mingenstades gjordes tillstind till missionsverksamhet beroende av tillmotesgieude i detta hanseende. H a r var ett tillfalle for jesuiternas smidiga och skrupelfria missionspolitik, kand f r h andra missionslander. Men man har dock ingalunda r a t t a t t underk'inna det verkliga mis- sionsnitet och den imponerande arbetsmodan hos minga av de ka- tolska missionzrerna. Sifferresultaten blevo ganska imponerande, aven om man miste ifrigasatta riktigheten av den katolska upp- gift, som kommer upp till 2 miljoner. En miljon eller 710 000, mojligen annu lagre siffror, ligga nog sanningen narmare.

Men reaktionen kom. Jesuiterna ufiillo p i eget grepps. De hade blandat sig in i politiken, och det blev e t t forandrat politiskt lage, som f6rsvagade deras i n f l ~ t a n d e och ledde till en fullstandig kata- strof for den katolska missionen. Frin slutet av 1100-talet fram- tradde i Japan en rad kraftiga shopner, ~Cromwelltyper bredvid tronen,, som sokte istadkoinnla en nationell enhet. For uppniende av detta mil syntes fran~lin~sinvasionen vara ett bestamt hinder.

Hideyoshi, Yeyasu, Icmitsu blevo mannen, som med stor kraft grepo in mot kristendomen och missionen. Stormningen av Shima- bara och den fruktansvirda massakern p i de minga tusen kristna darstades beseglade kristendomens undergzng i landet (1638).

Civerallt uppslogos de ryktbara edikt, som sutto kvar inda till 1873 och d i r kristendomen betecknades som den onda och strange- ligen forbjudna sekten.

Omdomena om denna tidiga katolska mission ha vaxlat. Obe- stridliga framgingar vunnos, och den omstindigheten, att minga blevo martyrer for sin tro talar ju gott for kvaliteten i missions- verksamheten.

A

andra sidan forefaller det dock, som om den p i mycket kort tid uppbyggda kyrkan knappast hade blivit rotfast i Japans jord. D i en forfattare i

I.

R.

M.

(okt. 1949) menar att Xavier aplanted a Church so securely that under his successors it was destined to grow into a vine of the Lord, strong and deeply- rooted,, och n i r samma forfattare anser, att under forfoljelsetiden skrevs none of the most glorious pages in the history of Christian martyrdomw, miste man nog beteckna detta som en overdrift.

Katolska kyrkan hadc dock i varje fall anledning att med stora hogtidligheter fira fyrahundraksminnet.

En missionar, tillborande den tysk-schweiziska aostasien- mission,, kommenterar dock jubileet med foljande nigot van- vordiga anmarkning: aDa Xavier mehr eine nationale als eine christliche Bedeutung hat - er ist der erste Fremde, der es gewagt hat, das damals noch vollkommen abgeschlossene Land lrreuz and quer zu durchziehen

-,

waren diese Feiern von allen moglichen Touristorganisationen unterstutzt uud von Massen nicht religios eingestellter Menschen besuchtw !

Kristendomens historia i Japan ar emellertid tillsvidare avslutad.

Och icke nog med detta: landet stangde s i gott som fullstandigt sina portar for visterl'andsk samfardsel, en avstangning, som varade till 1853. Endast holl'andarna fingo i mycket begransad omfattning driva handel. Det har sagts, att denna lingvariga isolering haft sin stora bet~delse for utformandet av folkets nationella liv. aDet betyder dock mycketv, sager den beromde sveuske historikern Ha- rald Hjarne, aatt under t v i hundra 2r ha en obruten fred och neutralitet, son1 intet annat kulturfolk formitt bevaraw.

111.

Landet @pnas. Protestantisk mission 1 8 j9-1945.

Det blev U.S.A., som 1813 av handelspolitiska ski1 rned milt vild formhdde japanerna att oppna sina hamnar for andra l'inder, varmed inleddes den oerhort snabba utveckling, som p i nigra Br- tionden gav Japan paritet rned varldens stormakter. Men dirmed flammade och upp den dittills kanske ganska latenta ideologi, om vilken forut talats och som s i sminingom vaxte u t till drommen om ett Storasien under japansk ledning, en drom, som slutligen fick sitt gigantiska uttryck i jatteoffensiven 1 9 4 1 4 2 , men som full- standigt stacktes just av U.S.A., som en ging presenterat Japan for varlden!

Huvuddragen av den evangeliska missions historia aro vilkinda.

Man kan tala om ett forberedande arbete f r i n 18 59 till 1873, d i antligen de gamla edikten f r i n 1638 forsvunno, och en verklig grundl'dggningsperiod iren 1873-83. Si foljer det mirkliga skedet 1883-89, d i varlden nistan holl andan infor de markliga rap- porter f r i n fjzrran

stern,

som formalde, att hela nationen med kejsaren i spetsen tankte overgi till kristendomen! Anledningen till denna tanke p i en massoverging var en utbredd forestallning, att kristendomen var oskiljaktigt forbunden rned den vasterl'andska kulturen och att ett annamande av denna rned nodvandighet borde medfora en allmzn religionsforandring Den kande pedagogen Fuku- zawa gav foljande cyniska uttryck i t denna uppfattning: aVissa svaga, varnlosa djur kunna skydda sig genom att antaga farg efter omgivningen. Den skyddsfarg, japanerna skola antaga, a r de kristna folkens religion, deras seder och bruk for att darigenom vinna full likstallighet rned dessa!, Lyckligtris blev det icke nBgon sidan massoverging. Japanerna upptackte snart, att man kunde bli ncivi- liseradn utan att bli kristen.

IstZllet intradde frBn omkring 1890 en reaktion, i borjan gan- ska hiftig, efter 1900 mera dimpad men sminingom vaxande i samband rned den intensifierade nationalismen rned vision av ett Storasien under japansk kontroll och ty itfoljande stravan ate eli- minera allt vasterlandskt inflytande. Formosa, Korea, Manchuriet inlenunades i det japanska imperiet, och 1937 konl den attack mot Kina, som avsig att gijra detta rike till en japansk arivaru-

199

reservoaro. FrHn detta sekels begynnelse fornimmer man aven en allt starkare betoning av kejsarkulten och Japans gudomliga d o d - ning, allt detta dock endast camouflage for de politiska aspira- tionerna och nodvandigheten att sakra rivarutillforseln till e t t p i rivaror fattigt industriland.

Det ligger ju i sakens natur, att den kristna kyrkan ej kunde bli oberord av denna utveckling. Allt m&e ju bli cjapanskto, och missionararna fingo med andra utl'inningar dela misstanken a t t vara agenter i frammande makters tjanst. Det sig ju mycket vackert ut, nHr kristendomen 1939 - for forsta &gen i dess historia!

-

erho11 lagligt erkannande, men dirmed kom den liksom de ovriga religionerna direkt under statens kontroll.

I

allt storre utstrackning besattes administrativa poster inom kyrkan med japaner och av- l'igsnades f r i n lararetjanster utlanniqar, som sysslade med sociala, filosofiska, politiska eller religiosa frigor.

Allt detta var nu en forberedelse for den nverkligt stora hin- delsem i den japanska kristenhetens historia: grundandet av Nipjon Kirisuto Kyodafz (Japans kristna kyrka) den 17 okt. 1940, nar- mare konsoliderad 24 juni iret darpi. Sammanhanget, i vilket denna kyrka eller rattare kyrkofederation tillkom, ar betecknande nog:

man firade 2600-irsminnet av det japanska kejsarhusets grundande,

e t t for ovrigt i hog grad amytologiskto datum. De vaxande svirig-

heterna i samband med det kinesiska filttiget nodvandiggjorde en afolkandens generalmobiliseringa, och det vittnar onekligen om en viss respekt for den numerart obetydliga kyrkan, att man ansig dess medverkan som ett vardefullt moment i den nationella andliga krigsberedskapen. Naturligtvis blev det icke en enda kyrka av de minga. Den katolska och den ortodoxa stodo f r i n borjan utanfor, av anglikanerna sloto sig endast en tredjedel till enhetskyrkan, och smarre sekter, &om sjundedagsadventisterna, gingo sin egen vag.

Det ar givitvis den statsliga pitryckningen, som i framsta rummet forklarar enhetskyrkans hastiga tillblivande.

Men

i andra siden f i r man icke forbise, att itminstone inom en del av kyrkorna fanns en betydande resonans for ekumeniska stravanden och plats for tanken p i en enda evangelisk kyrka. Som e t t hevis hirfor m i an- foras, a t t efter Japans sammanbrott, dH sakerligen de olika kyr- korna haft friheten att

gi

sin egen vag, huvudparten dock stan-

nade inom enhetskyrkan. Enligt 1949 i r s statistik uppgingo an- talet evangeliska kristna till 199 462, och av dessa voro 1 3 3 057 inregistrerade i enhetskyrkan. Men ett stort avbrack var minsk- ningen av missionarsstyrkan. Enligt 1938 irs statistik funnos 829 missionarer, men dS av dessa ej mindre an 666 voro amerikaner, ar det latt forklarligt, att kontingenten smalte samman. Katolikerna hadc i detta avseende battre stalk, d5 m4nga av dens missionarer voro f r i n med Japan forbundna eller i fred levande stater.

Under sjalva kriget voro de kristna i hog grad isolerade. Brev och telegram voro censurerade och personliga forbindelser med an- dra lander uteslutna. Vi kunna ej klandra de kristna, att de g3vo sitt bidrag till landets forsvar och hoppades p5 Japans seger. De hade ju lika litet som folket i ovrigt mojlighet att kontrollera krigs- rapporterna. De gingo t. o. m, samman med buddhism och shintoism i nReligionsforbundet for hela Japan, i syfte att ytterligare stodja regeringens 3tgarder. Arbetsmojligheterna voro i hog g a d begran- sade, och evangelisering utanfor den egna forsamlingen kom ej i friga.

IV.

Efter 194J. Kyrkmts f r o d i d .

Atombombsanfallet p i Hiroshima den 6 aug. 1941, varvid 100 000 japaner omkommo, gjorde slutt p i kriget. Japan var lam- slaget och visade en bild av en nation i ruiner. Ockupationen kom i framsta nunmet att pivila amerikanerna med MacArthur som den ledande. Vad skulk nu ske? Japanernas forsta rcaktion infor nederlaget var en bedovande forvirring. Man visste ju s3 litet om kriphandelserna. Kejsar Eiirohitos radiotal den 1C aug., dar neder- laget oppet medgavs, kom dirfore som en fruktansvard chock for den japanska allmanheten. Kontrasten mellan vad riket 3syftat med kriget och det slutliga resultatet var ju s i fenomenalt stor, att man visste varken ut eller in. H u r berorde nu nederlaget kristendomen, kyrkan och missionen?

Forst b6r d8 s3som det kanske viktigaste momentet i total- forandringen betonas, att tron p i kejsarens gudomlighet och tron p i solgudinnan har f i t t en svir knack och itminstone i vida kret- sar helt f'orsvunnit. A t t den annu lever kvar m3ngenstades p3 den japanska landsbygden m5ste man dock rakna med. Kejsaren har

g i t t u t bland folket, blivit mera mansklig och ar efter allt att doma mycket populir h e n i sin anya rolls. Amerikanerna hsde forst t i n k t helte avlagsna honom f r i n tronen, men funno snart, att detta skulle ha utlost en allkinn och kanske svirbemastrad forbittring. Hirohito har aven givit uttryck

d t

sina sympatier for kristendomen, och det uppgives, att detta Hven galler medlemmar av hans hus. Den egentliga kejsarkulten har emellertid stortat sam- man, och nigon eideologis i den meningen kunna vi knappast rakna med.

Vidare torde man nog kunna konstatera,

a t t

Japans gamla re- ligioner, buddhismen och shintoismen, stb ganska maktlosa infor kravet p i ett andligt keruppbyggande.

En allman iakttagelse, framford bl. a. av sidana auktoriteter som Toyohiko Kagawa, Sberwood Eddy och Stanley Jones,

ar,

att hos det japanska folket finnes aen hela nationen

^-

omspan,nande

. ^~

ling- tan efter ideal, som kunna stilla dess hunger efter ndgot som de hittills saknat; Ett tomrum existerar i Japans.

Hurudana aro dB kristendomens utsikter

i

detta lage? Forst m i d i erinras om att alla restriktioner for det kristna arbetet slopats och att vden vite shogunens MacArthur visat sig mycket intresse- rad for missionen. Fler missionarer behovas, har han vid en intervju forklarat. Dar man forut nojt sig med en, mdste man nu ha hundra.

Som ytterligare bevis p i ham intresse kan nzmnas, att han av The Pocket Testament League

i

U.S.A. begirt, act det skall stalla till forfogande

10

miljoner ex, av evangelierna. Naturligtvis Iran man vara benagen att har gora en liten reservation. N i r en gang den amerikanska ockupationsstyrkan lamnar Japan, skola d i japanerna sjalva vara beredda art folja MacArthurs linje? Det

ar

ju uppen- bart, att man inte kan vanta sig, att en djupgiende andlig revo- lution skall kunna genomforas p i ndgra fb

i r

och att sinnesandrin- gen blir allman och ogonblicklig. Och det ar lika sikert, att kri- stendomen h i r skall mota motstind av samma slag sorn inom andra asiatiska missionsomrdden. H i r instiller sig d i

i

det ovriga Asien aktuella problemet: sekulariseringen och aven en sidan i horn-

munismem

tillspetsade from.

N u har visserligen MacArthur forklarat,

a t t

kommunistisk

framryckning i Japan ar en orimlighet. Men han har nog damid

varit va1 optimistisk. Vid valen till parlamentet i jan. 1949 av- gives 2 900 000 roster p i kon~munisterna, och deras representation i parlamentet okades f r i n 4 till 36. Det kommunistiska partiet i Japan grundades redan 1921, men hade hillits nere genom in- gripande f r i n regeringens sida. DH U.S.A. ockuperade landet, 16s- sl'apptes alla politiska fingar, bland vilka befunno sig icke f6 kom- munister. Detta gjorde starkt intryck p i menige man, som re- sonerade som si: D i Amerika frigivit kommunisterna, miste detta innebara, a t t det gynnade partiet i friga.

I

folkets Bgon blevo kommunisterna pclitiska martyrer, offer for en tidigare, olycklig militirregering. De syntes som forkampar for frihet och na- tionalism, och de som voro fientligt stamda mot ockupationsmyn- digheterna gingo i massor over till partiet. Men trots detta kan man nog saga, att folket i stort sett ar emot kommunismen.

N i r man studerar rapporter f r i n olika hill om kristen- domens framtidsutsikter i Kina, moter man i regeln entusiastiska uttalanden. uDorrarna aro vidoppnas. nTillfillen som aldrig forr i Japans historia,. *Folk flockas kring det kristna budskapet,. eDe stora e~an~eliserin~skalnpanjerna samla massor av minniskor,.

uSillan ha kristna missionarer funnit ett folk s i tacknamligt och mottag@ f6r kristendomene. Stanley Jones berattar, att d i han steg ur sitt flygplan p?? flygplatsen vid Tokio, kom en tidningsman, som ~ t t r a d e : &ela Japan talar om kristendomens. ~ v e r d r i v e t , sager Jones, mcn han ansig dock, att man kunde saga s i mycket som ate kristendomen f r i n att ha varit en sekt Ute i periferien i Japans liv n u har kommit i centrum.

Vi inregistrera dessa uttalanden utan kommentarer. Men upp- gifterna i r o gigantiska och- de tillgangliga kristna krafterna obe- tydliga. Japans kyrka har ju alltid varit en stads- och en medel- klasskyrka, medan den stora landsbygden och industridistrikten varit tamligen obrrorda. Vi citera ett uttalande av Kagawa: aDe senaste tio iren har den krassa, praktiska materialirmen brett u t sig i de stora staderna. Folk dar ar for ogonblicket ganska oitkom- liga for evangeliet. Dar ha vi just nu den ja~anska historiens storsta tillfille. Dirfore forlagger jag mina resor s i gott som uteslutande till landsbygden. Det ar bara trikigt, att vi ha s i f8 kyrkor, endast i 100 av Japans 11.000 landsbygdsprefekturerv.

Utgingslaget for fortsatt evangelisation ar icke starkt, nar vi ta i betraktande tillgangliga kristna krafter. Vi ha ovan redogjort for den evangeliska kyrkans situation. Efter kriget ha anglikaner jamte lutheraner limnat enhetskyrkan, onekligen ett visst forsva- gande av denna. Katolikerna rakna 120.000 anhangare och ha stora forhoppningar om framg3ngar detta deras en ging s i markliga missionsomrHde. De evangeliska missionarerna anses f.n. uppgH till omkring 450 - en alldeles for liten skara. Men nya evangeliska organisationer, son1 sett sitt arbete i Kina avbrytat, ha planer p i att rycka in.

Den forut citerade Kagawa skrev om Japan efter kriget: sJa- pan under& en revolution, vilkens make vi aldrig skidat. Dess nederlag forstorde den japanska mytologien och introducerade re- former, som annars skulle ha tagit sekler, men den enda grund, p i vilken vi kunna bygga det nya, i r kristendomena. Kanske hans forhoppningar

gi

i uppfyllelse. Japan har alltid varit ett overrask- ningarnas land. Den storsta overraskningen, politiskt sett, ha vi nu upplevat. Men kanske det skall bli ass forunnat att uppleva en annu storre: japanska folket ett kristet folk.