Visning av Luthersk mission och dess läge i dag

LUTHERSK MISSION OCH DESS LACE

1

DAG '

AV HERMAN SCHLYTER

Det har till dags dato varit en popular och allman uppfattning att Luther inte hade nigon kansla for ~nissionsforpliktelsen. Rektor Gunnar Trana pipekar med ratta i 1952 irs sista nummer av Norsk Tidsskrift for Misjon, att det blivit nigot av en dogm att Luther icke hade n3got sinne for missionen. FrBga ar om inte denna upp- fattning om Luther och missionen bygger p i en oriktig, icke ny- testamentlig missionssyn. G i r man verkligen ut frin en urkristen syn p i missionen nar man sager sX om Lucher?

Luthers insats var iterupptkkten av Cuds ord, av evangeliet. Han p e p tillbaka till urkyrkan och itergav oss Ordet som grunden for vir tro och lara. Ordet ar auktoriteten. Vad Bibeln lar om missionen, miste d P f o r vara grunden for luthersk uppfattning av mission.

Urkyrkans mission miste enligt luthersk syn vara normgivande for missionen. I urkyrkan var inte missionen ett specialintresse for n 5 p a mer eller mindre underligt funtade manskor, inte en special- hobby for en sa~nling intresserade. hlissionen och evangeliet, mis- sionen och Ordet, missionen och kyrkan var ett. Den som hor Ordet, n&te bli en Ordets formedlare till andra.

I Bibeln finns inget specialuttryck for mission. Det finns inte heller hos Luther n3got sidant uttryck. Inte ens sjalva ordet mission torde kunna uppletas i reformatorns skrifter. Men darfor saknas inte mission i dess egentliga betydelse, Sandning, dar. Vad ar det d%, som sandes ut? Jo evangeliet, Ordet, budskapet om Jesus Kristus v i r Fralsare.

Luther havdade Ordets fria lopp och rorelse. Nan havdade, art evangeliet ar ctt muntligt Ord, som skall predikas och ropas ut.

Det ar utsant till alla, for att forkunnas for hela varlden. Evangelium ar mission. Luther kande sig st% i en missionssitnation, n b han

predikade och verkade i Tyskland.2 Wan hade fullt av missions- uppgifter runt omkring sig, och aven om de yttre betingelserna hade funnits for afrikansk eller asiatisk mission, s i skulle det i hans situa- tion ha varit onaturligt att uppsoka andra missionsfalt a n Europa.

Luther laborerade inte med den oevangeliska distinktionen mellan yttre och inre mission, som vi lange, alltfor lange menat vara sjalv- klar och riktig. Evangeliets utsandande, var det sker, ar mission.

Med v i r tids starka havdande av hela varlden som ett start mis- sionsfalt

-

denna syn grundlades vid det andra internationella varldsmissionsmtitet i Jerusalem 1928 och befistes sarskilt vid det fjarde i Whitby 1947 - av att aven virt Europa och inte bara Asien och Afrika ar ett missionsfalt har vi fiirutsattningar att battre forst%

Luthers position. Vi har lart oss inse, att vi inte ar nigot avslutat kapitel. Vi ar sjalv missionsfalt och ung missionskyrka. Kyrkan ar inget befast omride, inom vilket vi lever. Den ger ut sig sjalv. Vi ager inte kyrkan och de andra stir utanfor, vi stir alla utanfor, och Ordet driver mission med ass.

Alla folk har med Gud att gora, darfor att han ar skapelsens Gud.

hfissionen

-

det ar hans nya gaming, sandandet av evangeliet. For att ropa ut Ordet, evangeliet, behovs harolder, budbarare, missio- narer, Mission ar Ordets predikan. Ordet driver till mission. Ordet ar det stora ljuset. Dar det ej finns och rider b morker. Darfor miste det enligt sin egen art baras ut till alla delar av varlden. Vad Luther alltsi gjorde, var att g r i p tillbaka till nrkristendomen.

Kyrka och mission var ett. Kristenliv och mission var ett. Det all- manna prhtadomet var en verklighet. Luther har iterupplivat detta och satt detta igen i centrum.3

Han betonar, att mission b karleksplikt, nastanskarlek. I en pre- dikan over Ps. 65 f r i n 1534 talar han om, hurudan kyrkan skall vara: .En kyrka, son1 n i r sS vitt som himmel och jord

-

en kyrka s i vid och stor som hela var1den.a Vid ett annat tillfalle framhiller han: ~ K y r k a n bestir dari och lever dbav, att den omvander andra till t r o n . ~ I en liten skrift f r i n 1523 sager han: .Om en kristen ar p i en plats, dar ingen annan kristen finns, behover han ingen annan kallelse an den, att han ar en kristen, som i sitt inre ar kallad och smord av Gud. Han ar d i skyldig att predika for den villfarande

hedningen eller ickekristne och lara dem evangeliet av broderlig karleksplikt.. Till dem, som inte har Ordet, skall Ordet spridas.

Tiden till Kristi iterkomst ar utssendets, missionens tid. I en ut- laggning av Sakarja f r i n 1527 heter det om Kristi rike: d n t i l l den yttersta dagen vaxer hans rike oc6 blir storre och hamtas standigt nya och flera kristna ur varlden..

Direkt om missionsbefallningen sager Luther i en Himmelsfards- predikan:

.Her opstir et Sp$rgsmdl i Anledning af dette Sprog: Gar u d i ol Verden., hvordan det skal forstdes og holdes, siden Apostlerne jo ikke ere komne ud i al Verden. T h i der er ingen Apostel kommen ti1 os, ogsi er der opfundet mange Der endog i vore Dage, hvor der er Hedninger, og Ingen har przdiket for dem, og Skriften siger dog: * D e w R@st er udgnngen i d e n gnnske Verdenn, Rom. 10. Svar:

Deres Przdiken er udgangen i den ganske Verden, skjgnt den endnu ikke er kommen ti1 a1 Verden. Denne Udgang er begyndt, skjgnt den endnu ikke er fuldf@rt og udrettet, men skal laengere og lzngere prredikes i stgrre og stprre Kredse indtil Domens Dag. Ndr denne Przdiken bliver praediket i a1 Verden og hdrt og forkyndt, da er Budskapet tilende og udfgrt overalt, da skal ogsd Domens Dag komme.

Men det har sig med denne Praedikens Bodskab, som n i r Inan kaster en Steen i Vandet, den danner B@lger og Kredse om sig, og disse strgmme stedse videre frem, den ene driver den anden, indtil den kommer ti1 Stranden: om det end er stille i Midten, hvile B@lgerne dog ikke, men fare afsted for sig. Siledes gier det ogsd med Praedikenen; den er begyndt af Apostlerne og gar stedse fremad, og drives af Przdikanterne videre, hist og her i Verden forjaget og forfulgt, bliver dog stedse videre forkyndt dem, der ikke tilforn have hart den.>4

Och s i ett sista Luthercitat som saminanfattar hans syn: oDas Evangeliuin will ymer rmd yiner getrieben und gepredigt sein, das es ymer im auffgang sey>. Jag tror, att man rigar saga, att Luther har en urkristen syn pi% missionen som tiden inellan Kristi upp- stindelse och Kristi Sterkomst. Nya testamentet ~ecknar ett skeende, som, en gang igdngsatt, oeinotstindligt och oupphorligt gir fram

mot det eviga tnilet, mot ~ H e r r e n s dagn, och nerven i detta skeende ar missionen. Den bristande forstielsen harfor har gjort, att inoderna missionsinan med sin ofta anglosaxiskt fargade missionssyn inte kunnat forsti Luthers djupa tankar. Det ar beklagligt, att den mesta missionen under de senaste 150 k e n s i litet ost av Luthers teologi och inissionssyn. Det hade betytt ett berikande och beriktigande av mycket, som nu ar felbetonat och overbetonat. Och detta beklagliga faktum a r en utmaning till lutherdomen, som under vissa tidsepoker sjalv varit orsaken till vad som skett, att gdra allt, for att det refor- inatoriska arvet skall bli levande for allt fler kyrkor och missioner.

Lutherdomen har att havda Ordets priinat, att mission heros p i Ordet allena. Luther och vad han lart ar emellertid inte nigot sta- tiskt utan nigot dynamiskt, inte nigot vi s.a.s. skall gripa tillbaka till utan stracka oss fram emot. Hans storsta betydelse ligger i fram- tiden. Luther ville inte, att vi skulle stanna vid honom. I en festskrift till kyrkohistorikern Ernst Wolf i Gottingen med den talande titeln:

.Ecclesia semper reformandan bar en ung Lutherforskare Karl Gustav Steck pipekat, att Luther sjalv tillbakavisade, att han var auktori- teten; att kalla nigot lutherskt vore enligt honoin aGottes Wort mit ineinem Namen schandena. Arvet som forpliktar ar Guds ords frin predikan. Endast om Ordet ar i svang, fullfoljer vi, vad Luther isyftade. eFram till Luther., s i har biskop Nygren formulerat den bibliska fornyelse vi behover. I sitt huvudanforande vid Lutherska Varldsforbundets (LVF) andra generalfijrsamling och varldskonferens sommaren 1952 i Ilannover betonade han som motets ordforande:

~ V a d Luther utrattade ligger inte bakoin oss i det forgingna, utan frainfor ass, mycket lingt frainfor ass. Han a r s i l i n g framfor oss, att det kommer att kosta oss valdiga anstrangningar alt hinna fatt honom. Reformationen var en start, for oss ar den utgingspunkten for nigot soin skall forverkligas i framtiden. Martin Luther har just nu borjat att bli effektiv. Vi sager darfor inte tillbaka till Luther utan fram till Luther. T y han visade vagen till en djupare tillagnelse av Jesu evangeliumn.5

hlycket utav det Luther ville och isyftade, bar ej forvei-kligats.

Det k o ~ u oluthrrska drag in i det soin kallats lutherdom, och son1 gjort att den stagnerat och stelnat till, mist sin evangelisationskraft

och blivit orkeslos ortodoxi. Det marks inte minst, nar man behandlar missionshistorien, dar lutherdomen lange svek sitt uppdrag. Radslan for den manskliga garningen, som ofta utinarkt lutherdomen, fanns det inget sp2r av has den store reformatorn, vars hela liv var hand- ling och aktivitet. aFram till Luther. skall ge ass en ny syn p% mission och lekmannaaktivitet, en ny syn p i det allmanna prastadomet, att varje forsamlingsmedlem bar samma ansvar for att evangeliet skall n i ut bland manniskorna och ar kallad att vara ett vittne och en manniskofiskare. Ett ar visst: Missionen, sandningen, ar en vbentlig sida av lutherdomens verkliga vhen.

Luthers eftertradare l%ste fast hans syn eller forlorade viktiga delar av den. Landsherradome och ortodoxi vingklippte den.

Vill man tala om lutbersk missionsverksamhet i gangse bemar- kelse hat man att stanna infor lappmissionen, dm svenska indian- missionen i Nya Sverige pd 1600-talet, den tyske enmansmissionaren Peter Heylings forsok i Egypten och Abessinien, tysken van Weltz' missionsprojekt och arbete i Hollandska Guyana som borjade i %r for 285 3r sedan, den dansk-halleska Indienmissionen €ran 1705, Hans Egedes Gronlands~nission och Brodrafiirsamlingens missions.

insats, men det ar font under 1800-talets tredje decennium, som den lutherska missionsr6relsen blir milmcdveten. Leipzigsallskapet till- kommer d2 och vill skapa en all-luthersk mission,6 men mart uppstdr enligt gangse sallskapstyp med dragning mot kyrkomission det ena lutherska sallskapet efter det andra, och det ar dessa mer eller mindre kyrkligt anknutna lutherska missionsorganisationer, som konstituerar luthersk mission i dag.

En god uverblick over denna fdr man i den lutherska missions- handbok, som utgavs till LVF:s virldskonferens i Hannover ⁷ och i det studiedokument for missionssektionen, som utgavs sotn forbe- redelse for tnissionsbendenas behandling vid denna konferens.8

I det sistnamnda behandlas bland annat den oerhort viktiga frigan om dekmannaansvar och aktivitetn. Det pipekas, att laran om det allmanna prastadomet, som Luther iterupplivat, ar nytestamentlig men i alltfor minga evangeliska kyrkor sorgligt forsummats. Den valdiga latenta kraft, som ligger i forsamlingen och som betydde s i mycket i den urkristna missionsepoken, har lamnats outnyttjad,

men sista varldskriget har hjalpt lutherska kyrkor i minga delar av varlclen att iterupptkka denna sida av evangeliet. Laran om det allmanna prastadiimet nttrycker varje kristens plikt att betyga sin tro i ord och handling och omsatta den i tjanst i t alla manskor, att kalla alla till lernmar i Kristi kropp. Nigra av de unga kyrkorna har forverkligat detta lekmannaansvar p i ett helt annat satt an de flesta av VLterns kyrkor. Det racker att peka p i vad som i detla avseende skett p i Madagaskar. Genom ett par vackelserorelser har dels kristendomen i basta mening blivit inhemsk dels missionarerna f i t t en enastiende hjalp i evangelisationsarbetet. En rad frivilliga evangelister och forsamlingsarbetare har uppstitt.9

Man kunde ocksi stanna infor hur lekmannaaktiviteten visat sig p i lutherskt hill i Nya Guinea. Dar har en stark ansvarskansla vaxt fram i forsamlingarna. Till de oevangeliserade delarna av det inre Guinea bar 100-tals s i kallade missionshjalpare sants ut f r i n forsamlingarna. Det ar alltsa forsamlingarna sjalva soln tagit ansvar for vidare mission. De liar valt ut man ur sin egen krets och unde1.- hillit dem. Det galler framfor allt inom det omride dar den f r i n Wilhelm Lohe utgingna missionen verkat.10

Den vikt p i lekmannainsatsen, som s i kommer till uttryck i nigra unga kyrkor och som ligger i linje med luthersk och nytestalnentlig syn, bar givit deln en mera urkristen struktur an minga av de vasterlandska sprastkyrkornau. E n he1 arm6 av frivilliga arbetare har vaxt upp, vartill vi itminstone i Sverige inte har nigon mot- svarighet, vilket vi borde ha och med tiden mdste f$ for att vi effektivt skall kunna evangelisera virt eget folk.11

Detta nya lekmannaansvar a r inte nigot som bara forekommer p i lutherskt omride. Frigan var ocksi uppe vid det internationella missionsmotet i Willingen i sotnras, dar det overlades om cdeltids- pastern, man som vid sidan' om sin borgerliga sysselsattning a r ordinerade praster. Det ar ju nar~nast forhillandem i Kina, som gett fart i t denna tanke, som Roland Allen med erfarenheter f r i n samma land redan for ett par decennier sedan lancerade i boken <Voluntary Clergy.. Aven i Hannover var denna friga uppe men mer diskuterades utbildningskurser etc. for frivilliga medarbetare samt effektiv prast- utbildning. Utan infott ledarskap kan inte de unga kyrkorna g i mot

en ljusnande framtid. Forkunnelsens uppgift ar emellertid s i stor, att den endast kan fyllas, ,om alla kristna tar del i den.

Detta amne nLekmannaansvar och prhtutbildningn var inte det forsta, som behandlades i Hannover. Dessforinnan overlades om det andliga och religiosa lage, som missiouen moter i dag. Alltsedan Jerusalemsmotet I928 har sekulariseringen stitt i forgrunden for missionsdebatten. Dartill har nya motkrafter mot missionen dukit upp, som det galler att lara kanna och kunna mota, framst d i tota- litara rorelser av kommunistisk eller nationalistisk karaktar samt synkretistisk renassans, oftast politiskt betingad. Grovt taget ar den varld, i vilken evangeliet i dag skall forkunnas, till en tredjedel kommunistiskt influerad och till t v i tredjedelar alltmer bestamd av sekularism, synkretism och nationalism. Det kusliga ar, att vi vasterlanningar a r ansvariga for mycket av detta onda. Vi har funnit upp och befordrat kommunism och sekularism. Synkretismen daremot a r till dels det efromma. Osterlandets reaktion mot det cofromman Vbterlandet. I titeln p i den metodistiske Birmingham- prpfessorn Philip Watsons Luther-bok $Let God be God*, satt C u d i centrum av livet, ligger det lutherska svaret.

Ett annat amne for missionsdebatten i Hannover var Kyrkan och kyvkoautono~iu'. I och for sig ar varje lokalforsamling och kyrko- organisation andligen fri och autonom, men i absolut inening a r ingen autonom, alla ar kristonon~a och lemmar i Kristi kropp. Det avgorande ar, att Kristus f i r vara huvudet, och att kyrkan driver och predikar Kristus.

Ett viktigt sporsmil var den lutherska kyrkan och de ekumeniska rorelserna p i missionsfalten och i nara samband darmed smojlig- heter och granser for lutherskt samarbete inom missionens. Det sist- namncla f i r vi anledning att iterkomma till, men har ar det p i sin plats att saga nigot om det forra. For den lutherska kyrkan stir Kristus i centrum av forkunnelsen och det ar dess framsta ekume- niska uppgift att i trohet mot sina bekannelseskrifter iterfora kyrkan p i Kristus. Den lutherska kyrkan skall med sin djupa syn pa evan- geliets innebord vara en Guds tjanarinna i t varlden, s i att det glada budskapet till trost och fralsning blir fort ut till alla jordens andar.

Sista overlaggningsamnet i Hannover gallde produktionen av

11 - Norsk Tldsskrift for JIisJon. 111 153

luthersk litteratur och lutherska tidskrifter. Genoln okad laskunnig- het har p i sista tjugo k e n de laskunnigas antal stigit med cirka 100 miljoner, och man mHste rakna med att under de narmaste femtio iren kommer cirka 500 lniljoner nya lhkunniga att finnas.

Har har litteraturmissionen i den kyrka, som kallas Ordets kyrka, en uppgift som aldrig forr, en uppgift som forsulnlnats eller i varje fall inte genomforts i tillricklig kvantitativ och kvalitativ utstrLk- ning. Det galler har att skapa ett strategiskt och kooperativt litteratur- program och att inte minst f i ainfoddan att skriva.

Nagon tycker kanske att jag uppehillit mig alltfor lange vid LVF:s konferens i Hannover med det talande mottot: Det levande Ordet i en ansvavshannnnde kyvka. Orsaken till att jag talat sii mycket om Hannover och LVF ar elnellertid att i och med LVF:s tillkomt i Lund 1947 har ett nytt och viktigt moment kommit i n i luthersk varldsmission. LVF har sedan 1949 en varldsmissionsko~nlnission, som redan visat sig vara ett v i l skickat iivernationellt samordnings- organ. Nar LVF:s konstitution antogs i Lund 1947, fastslogs, att for luthersk mission ar Guds ord den hogsta auktoriteten men att i yttre avseende ingen likformighet kraves. Dock ser LVF som sitt m i l att befordra ett enhetligt framtradande av den lutherska kyrkan ifraga om varldsmissionen. Praktiskt betyder detta, att sa~ilarbete mellan luthersk mission i hemlander och i missionslander hor komma till stand, att i cle senare gemensamma prast- och lararseminarier, genlensannna bokforlag, sjitkhus etc. hor upprattas med sikte p i att enhetliga lutherska kyrkor vaxa fram.

I vad m i n bar detta program hunnit forverkligas under de fyra 9r LVF:s lnissionskolllmission existerat? Innan vi besvarar den frigan ett par ord om kommissionen sjalv! Den kom till stind 1949 och dess ledare ar norsk-amerikanen Fr. A. Schiotz. Han ar kand som exekutivsekreterare i de amerikanska lutheranernas kommission for hjalp i t foraldraliisa missioner. Lutherdomen anklagas ofta for en viss kvietisnl och bristande aktivitet. Anklagelsen a r val inte helt utan grund, men p i minga omriden, inte minst hjalpverksamheten, har de lutherska kyrkorna visat storre nastanskarlek och aktivitet och gjort en storre insats an andra. Till exempel just i friga om foraldraliisa missioner under sista varldskriget. Som den kande bap-

tistiske missionsprofessorn Latourette visat, har lutheranerna skankt dubhelt s i mycket som ovriga evangeliska samfund.lz

Missionskommissionen bestir efter Hannovermotet utom ord- foranden av •’em medlemmar, representerande olika lander, bland annat tvi missions slander^, namligen Indien och Japan. Viktigt ar att kommissionen har vid sin sida en rad associerade medlemmar, och att i dess sammantraden som konsulter alla lutherska missions- ledare har ratt att delta. P i detta satt har kommissionens moten kotnmit att bli ett den lutherska missionens inofficiella rid. Kommis- sionen har endast andlig anktoritet och ingen makt att ingripa i missionernas egna styrelser. Men dess existens och skickliga ledning har verkat stimnlerande och satnordnande och den kan bli av stor organisatorisk och strategisk betydelse. Vid Hannovermotet beslots att ett fast sekretariat eller departenlent skulle upprattas vid LVF:s cen- tral i Geneve och s i gora missionsko~nn~issionens arbete annu effek- tivare.

Vad har d i denna konnnission hittills utrattat och hur ar den lutherska missionens lage i dag? Vid oversikten over den lutherska missionens aktuella lage kommer jag framst att uppehilla mig vid de missioner, som s t i i forbindelse med Lutherska Varldsforbundet.

Utanfor stir annu blissonrisynoden, men i Indien deltar den i visst avseende i den lutherska kyrkofederationen.

LVF ar en fri sam~nanslutning av ett femtiotal lutherska kyrkor med over femtio miljoner n~edlemmar. En av de kyrkor, som senast anslot sig, ar den unga lutherska hatakkyrkan p i Sumatra. Andra nnga kyrkor, som ager medlemskap, ar frinsett Sydamerikas lutherska kyrkor: Andhra -, Jeypur

-,

Gossner

-,

Tamul

-,

Ebenezer - och Madhya Pradeshkyrkan i Indien samt evangelisk-lutherska kyrkan i Japan. I Afrika ar annu de unga kykorna endast anslutna genom sina s i kallade moderkyrkor. I Asien, Afrika och Indonesien med Nya Guinea finns over 2,6 miljoner lutheraner - frukten av norskt.

svenskt, finskt, danskt, tyskt och amerikanskt missionsarbete. De storsta lutherska unga kyrkorna ar den nanmda batakkyrkan med 700 000 medlemmar, Zulukyrkornas kooperation med 302 000,'"

Andhrakyrkan med 239 000, Gossnerkyrkan med 190 000 och Mada- gaskarkyrkan med 190 000.

Vi kan inte har g i igenom vart och ett av det trettiotal lander dar luthersk mission i starre eller mindre skala bedrives. Vi f i r noja oss med att hanvisa till statistiken i slutet p i denna artikel och till den namnda Handbook Lutheran World Missions som utgavs till Hannovermotet. En sidan handbok a r planerad att utges till LVF:s vart femte i r sammantradande generalforsamling. H a r skall bara de viktigaste tendenserna i luthersk mission av i dag anges.

Forst och framst a r d i att markera den samarbets- och samord- ningsvilja, som starkt kommit till uttryck.14 Den beror ingalunda enbart p i LVF. Enhetsstravandena har i regel funnits lange. Men detta forbund har befordrat stravandena. Resultatet 11ar visat sig.

Bland annat har vi den lutherska kyrkan p i Rladagaskar, som nyligen blivit verkligbet. Vidare har LVF inspirerat de unga lutherska kyr- korna i Tanganyika att @ vidare p i samarbetets vag med sikte p5 en forenad luthersk kyrka och bidragit till att har det lutherska missionsridet tillkom 1951 omslutande 170 000 kristna. Vidare har LVF forsokt befordra liknande lutherskt samarbete i Etiopien och Eritrea samt i Sydafrika.15 I Natal och Zululand liar sedan 1912 existerat ett lutherskt samarbete. Detta har tidvis g i t t ganska trogt, men har som annorstades har dock gemensamma utbildnings- stallen for praster ocli larare, gemensam press m.m. skapats. LVF har aven ekonomiskt lamnat stod har, ocb detta samarbete omfattar gladjande nog sedan forra iret samtliga sex lutherska missioner har. Man arbetar nu pH uniformitet i frsga om kyrkoordning och gudstjanstordning med syfte att en afrikansk luthersk kyrka mart skall vaxa fram med over 300000 medlemmar. Kan samarbetet utstrackas till att omfatta hela sodra Afrika blir det en kyrka p i over en halv miljon medlemmar. Borjan till nigot sidant har skett i och med att 1951 en kommittk bildades for att skapa ett lutherskt r i d i sodra Afrika, omfattande ocksi Rlienska missionssallskapets och Brodraforsamlingens mission.16

I Indien har de tio lutherska missionerna i visst samarbete med A~lissonri sedan 1926 en federation, strickande sig Iangs ostra delen av Indien Iran Santalkyrkan i norr till Tamulkyrkan i soder.1:

illedlemsantalet i denna federation nppgir till omkring 600000.

Det finns bestamda stravanden att skapa en all-indisk luthersk kyrka.

Skilda sprik och folkraser samt de stora geografiska avstinden gor det dock svirt att realisera dessa stravanden. Dartill kommer minga sydindiska lutheraners onskan att g i in i den unga Sydindiens kyrka.

Samarbetets vaxt har bland annat visat sig i den i i r med stod f r i n LVF startande gemensamma teologiska hogskolan i Gurukul i Madras.

F r i n de lutherska kyrkorna sbom Gossner- och Tamulkyrkan drives i dag ivrig mission i huvudsak inom efter sjalvstandigheten I947 oppnade omriden inom Indien. Den senare arbetar dock aven p i Malaya. De lutherska kyrkornas gemensamma organ kallas National Missionary Society.

P i Nya Guinea har p i LVF:s initiativ en forenad luthersk mission kommit till stind, som mart torde leda till en forenad luthersk kyrka har.18 ICommunismens seger i Kina och barnburidins ned- fallande har fort mod sig, att vi inte vet mycket om den 1920 skapade lutherska trosrattfardighetskyrkans lage i dag och att cirka tre mil.

joner kineser flytt till Formosa, dar en enhetlig luthersk mission under LVF:s uppsikt startats och man siktar p i en enhetlig luthersk kyrka.10 I Japan Finns en liten evangelisk-lnthersk kyrka, men bland annat p i grund av att Kina ar stangt arbetar nu tio lutherska mis- sioner, daribland ju ocksi norska, i Japan och siktar man p i att bygga upp en forenad luthersk kyrka.

I Palestina ar for framtida verksamhet ett samarbete etablerat.

Tills vidare iorvaltas tysk missionsegendom har av LVF. I Sudan och Liberia har ocksi samarbetsstravanden framkommit, men anno ar det smi kyrkor, som vuxit fram. I Nigeria & Missouri ensam luthersk mission med narmare 24 000 dopta medlemmar. Av i huvud- sak pionjarkaraktar ar arbetet p i Filippinerna, i Arabien, p i Nya Zeeland och i Alaska.

En viktig uppgift, som LVF:s missionskommission ar redo att ta p i sig, ar att vara ett gemensamt forvaltningsorgan for luthersk missionsegendom. I handelse av krig mellan t.ex. Sverige och ett annat land skulle detta internationella organ kunna trada in och visa sin fullmakt att forvalta egendomen. Den overnationella romersk-katolska kyrkan har har standigt vid konflikter kunnat h2vda missionsegendomens integritet och lyckats hPlla sin mission intakt, medan t.ex. luthersk mission lidit valdigt avbrack i sin verksamhet.

LVF a r ett overnationellt rattsligt organ, som kan bli till nytta i detta avseende i framtiden. Dess kommission for varldsmission har auktoriserats att i farofyllda lagen handlagga de arenden, som pikalla ett snabbt ingripande. Redan nu har LVF i friga om tysk missions- egendom i Israel och Trausjordanien kunnat gora en god tjanst och radda mycket stora varden i t missionen. For ovrigt har LVF f i t t i uppdrag av lutherska missionen att registrera sig som forvaltare i Kina (Hongkong), Transjordanien, Israel, p i Nya Guinea (genom en australiensisk korporation) och i Tanganyika.

Genom stor hjalpverksamhet bland arabiska flyktingar fick LVF en mycket god kontakt med Transjordaniens harskare Abdullab.

Han visade stor uppskattning av LVF och stallde sig positiv till mission f r i n lutherskt hill. Goda forhoppningar fanns for en ny era i muhammedanmissionen, d i Abdullah plotsligen mordades. Hans son och efterfoljare Tala1 synes ha nigot av faderns intresse for LVEs arbete.

I de olika luthenka lander, som genom sina kyrkor aro anslutna till LVF, har skapats nationella lutherska missionskommitt6er for samarbetet med de lutherska missionerna i hemlanderna. Det ar i dag mycket modernt att planera missionsinstitut. Jag tanker d i inte bara 11% Egede-Institutet i Oslo eller Svcnska institutet for mis- sionsforskning i Uppsala utan annu mer p i de akademi- eller hog- skoleliknande institut, som planerats p i kontinenten, i England eller i U.S.A. F r i n LVF har fonlaget om ett institut i sjalva Jerusalem forts fram. I arabiska delen finns en institution som stir till for- fogande, namligen Augusta Viktoriastiftelsen. Har kunde prLter och teologer f r i n de yngre kyrkorna studera utan att lopa risk att an- klagas som anhangare av vasterlandsk imperialism. Denna plan P dock knappast genomforbar, ty har finns ingen luthersk forsamling, vilken dessa yngre kyrkoman kunde leva med i. Snarare talar det mesta for att U.S.A. bleve platsen for ett sidant lutherskt institut eller en akademi.20

Luthersk varldsmission av i dag. Det vore inte vart att tala o m detta amne utan att ocksi saga n3got om de svirigheter som finns.

Svirigheterna ar

-

om vi ser bort frin dem, som raskamp, nationalism m.m. fororsakar Ute p i falten och tanker p i de sandande organen

-

framst av teologisk och konstitutionell art. S i har till esempel Missouri-synoden i U.S.A. p i minga hill visat en god samarbets- vilja, men alla lutherska kyrkor har inte samma bibelsyn. Starkt renlariga och konfessionella synpunkter sisom frin Leipzigmissionens sida hotar iblaud utestanga mera nnierade grupper och hindra mellankyrkligt samarbete. Olika syn p i forfattningen och p i ambetet och p i interkornmunionen villar ocksi svirigheter.

LVF kan bli en hjalp att overvinna dessa svarigheter. Dess avsikt ar att hjalpa de olika kyrkorna till ett djupare studium av den lutherska teologins fundamentala principer. Ett fordjupat studium av det, som Luther syftade till, evangeliet sjalvt, skall overvinna vanskligheterna. Lutherdomens ansvar i missionens sammanhang ar inte att forsvara sig sjalv och sina former utan att enligt Luther ge ut sig i tjanst, p i det att Kristus m i hli overallt kand och att aRuhm und Ehre unter den Nationen vor das Lamm gebracl~t werden~.

-

m

0 Statistisk oversikt over de viktigaste lutherska missionsfalten, missionerna och deras unga kyrkor.''

Land

Arabien Ceylon Filippinerna Formosa

Hongkong

Kina

K p k a eller mission

A S I E N

DanskaMS

...

Missouri Synod ...

...

MissouriSynod

Missouzi Synod ...

...

Ev. Luth. Church in America

...

Church of Luth. Brethren in America DanskaMS ...

NorskaMS ...

...

Norsk Lurhersk Misjonssamband Ev. Luth. Church in America

... I

...

Augustana Luth. Church

...

Hildesheirner Blindenmission

SKM ...

...

Nordiska Buddhistmissionen

...

Luth.FreeChurch

...

Den Ev. Luth. Frikyrkan i Norge

Norsk Luthersk Misjonssamband ...

...

Norska MS

...

Kinas Lutherska Kyrka

dirav: Augusrana Church, Ev. Luth. Church, Luth. Free Church, Unired Luth. Church in America och Church of Luth. Brethren in America ...

,rsamlings- edlemrnar

Infbdda medarb.

- - 7

-

-

- 3

6 -

-

- 2 627

433

Anm.

De vssterlindska mis- sionema ef. 1950

Indien

Irak Iran Israel Japan

Rheinische M G

...

B e d i n M G

...

BreklumMG ...

Bethel M G ... .-. ...

Norsk Luthersk Misjonssamband

...-

NorskaMS ...

...

North Hunan Synod of the Luth..

...

Church in China (SKM)

...

Nordiska Buddhistmissionen

...

Missouri Synod

Andhra Ev. Luth. Church (United Luth. Church

...

och Augustana Church)

...

East Jeypore Mission (Danska MS)

Ebenerer Ev. Luth. Church (Dansk, norsk, och arnerikansk Santalmission samt United Ev.

...

Luth. Church)

...

Ev. Luth. Church in Madhya Pradesh (EFS).

...

Gossner Ev. Luth. Church (Gossner MG).

...

Jeypore Ev. Luth. Church (Breklurn MG) S. Andhra Luth. Church (Am. Luth. Church). .

T ~ ~ ~ I E ~ . ~ u t h . church (SKM och Leipeig MG)

...

Arcot Luih. Church (Danska MS).

...

Kvinnliga Missionsarhewre (Svcrigc)

....

Kvindelige Missions Arbcjdere (Danmark).

...

India Ev. Luth. Church (Missouri Synod) Den norske Tiherrnisjon (stbder f. n. Sunralmisj.)

...

Den norske Muhamedanermisjon

Lutheran Orient Mission ...

...

Christ. Blindenmission im O r i e n t . .

...

Den norske Israelsmisjon

...

Svenska Israelmissionen

Ev. Luth. Church of Japan (United Luth. Church in America, United Ev. Luth. Church, Ev.

Luth. Church, Luth. Free Church, Augustana Luth. Church, Church of Luth. Brethren in

...

America och Suomi Synod)

NorskaMS ...

...

Den Ev. Luth. Frikyrkan i Norge

Den lutherska f e d c rarionen med sikte 'pi en luth. kyrka i

Frimre Indien.

jamarbete med sikte pb ev. luth. kyrka

Kenya Liberia Madagaskar

Marocko Nigeria Sudan

The Sudan Mission (Gundersoa. nu Ev

.

^Luth

...

ChurchinAmerica)

...

Bibeltrogna V8nner

United Luth

.

^Church

...

...

.

The Malagasy Luth Church. nrav

NorskaMS

...

.

. ...

Ev Luth Church

.

...

Luth Free Church

... 1

Svenska Israelsmissionen

...

Missouri Synod

The Church of the Luth

.

Brethren in America NorskaMS

...

...

Dansk Forenet Sudan Mission

...

.

United Luth Church

BerlinMG

...

Ev

.

^Luth

.

Church in America

.

^{(med st6d av}

Schreudermissionen i Norge) . . . Ilerrmannsburg MG (Zuluhnd) . . .

. . .

Herrmannsburg MG (Bcrschuanabnd)

NorskMS

...

.

. ...

Hannover E v Luth Freikirche

...

.

.

E v Luth Zulu Church (SKM)

...

Den norske lutherske Afrikamkion

...

.

Mission der ev Bmderunicit

...

Rheinische MG

...

. .

Ev Luth Church in Rhodesia (SKM)

Rhcinirihr MG . . . Bredremennghedeus damke Mirnmnsforening (med understuJ av Lurhersk Mk,ionrforcning

...

i Danmark)

Buhaya Ev . Luth

.

Church (Ferut Bethel MG. nu SKM med understod av Danska MS och Bethel MG)

...

1rarnba.Turu Luth

.

Church (Augusrana Church) Ev . Luth . Church Ubena-Konde (Fcirur Berlin

MG. nu EFS)

...

ildre s8ror: 8323 resp . 5322

.

-

m

P Land

Afrika

Indonesien

Nya Guinea

Nya Zeeland Polynesien Indonesien och

Sbderhavsb- virlden

Kyrka eller mission

The Luth. Church of northern Tanganyika (Farur Leipzig MG, nu Augustana Church) The Usambara Luth. Church (Fbrut Bethel MG, nu Augustana Church i samarbete med Finska

...

MS och Bethel MG)

The Usaramo Church (Fbmt Berlin MG, nu

...

Augustana Church).

...

Norsk Luthersk Misjonssamhand

nula(EFS)

...

I N D O N E S I E N

O C H SODEIIHAVSOVARLDEE\'

...

Borneo (Augustana Church)

...

Nias (Xhein. MG)

...

Sumatra Luth. kyrka (Rhein. MG)

Nederlands Luthers Genootschnp (nu hjalp- sallskap)

...

...

Am. Luth. Church (F-drut Rhein. MG)

Neuendettelsau M G

...

...

MissouriSynod

...

Ev. Luth. Church in America

Inf-ddda

medarb. Anm

;aroma p i medarhe- are endast hersk.

nade av f a d .

-

sannolikt mycket fb-r lags.

Bolivia Brasilien Brittiska Guiana Colombia Chile Cuba Equador Guatemala Mexico

Panama Paraguay Uruguay Venezuela

Syd- och Mellan- Amerika

SYD- OCH MELLANAMERIKA

Iglesia Ev. Luth. Unida (United Lurh. Church in America)

...

MissouriSynod

...

....

The World Mission Prayer League (USA)

...

Federation of Brazil

...

Missouri Synod

Ev. Luth Church of Br. Guiana (United Luth.

Church in America)

...

...

Ev. Luth. Church in America

Evangelical Synod..

...

...

Missouri Synod

....

The World Mission Prayer League (USA).

...

Missouri Synod

...

Am. Luth. Church

The World Mission Praver Leaeue (USA). - . .

....

...

Missouri Svnod

...

Missouri Synod

Missouri Synod

...

...

Missouri Synod

MissouriSynod

...

S:a lutheraner

...

Ovriga evangeliska kristna

...

Frnkortningar: EFS = Ev. FosterlandstifceIsen, Sverige MG = Misdonsgesellschaft.

MS = Missionss=llskap.

SKM = Svenska Kyrkans Mission.

HANVISNINGAR

1 GZstf6relBsning vid hienighetsfakulteten i Oslo den I febr. 1953, h i r nigot utvidgat. Jfr. min art. Lotherdom och mission i: Lutherhjalpen 1950 sid. I ff.

2 Jfr. G. Wingren, Predikan Lund 1949 ach -, Lutherische Theologie u n d Welt- mission i: Offizieller Bericht der nveiten Vollversanunlung des Lutherirchen

\\'eltbundes - Hannover 1952, Gunzenhausen (1952) sid. 73 ff.

3 Se till exempel R . Askmark, Allmsnna prSstad6met i: Nordisk tcologisk u p p - slagsbok I. Lund 1952 sp. 48 ff.

4 Citat f r h Norsk hlissions-Tidende. Fprste irgang 1846.

5 Se Offizieller Bericht der zrveiten Vollversamn~lung des Luth. Weltbundes sid. 50

6 Se till exempel U. Sundkler, Svenska missiansdllskapet 1835-1876. Uppsala 1937, sid. 239 ff.

7 Handbook Lutheran World hlission, utgiven av '1. Lehmann, Breklum 1952.

8 T h e Living Word i n a responsible church. Study Documents..

.

Gunzeohausen (1952) sid.27ff. Se ocksa referat fran iuissionssektionen i: ^s.. . so sende ich euchls hlit Beitrigen van der Luth. Weltbundtagung Hannover 1952, hrsgg. van F.

Hiibner, Breklum 1952.

9 Sc till cxen~pel E. Amdahl, Lutheran hiirsions and Churches i n Madagascar i:

Handbook Lutheran World Mission sid. 46 ff.

10 Se till exempel J. Kuder, Lutheran hlission New Guinea i: Handbook Lutheran World hlission sid. 65 och A. hlalmstrpm, Evangeliet ti1 Alvrrden 11, Kopen- hamn 1919 sid. 570ff.

11 Jfr. G. F. Vicedom, Die Erneuerung des missionarischcn Amtes i n der Kirche i:

Evangelische Lutherische Kirchenzeitung 1949 n:r 14 sid. 210 ff.

12 K. S. Latourette

-

TV. R. Hogg, World Christian Cotnnlunity in Action. T h e Story of World War I t and Orphaned Missions 1919. Jfr. acks% I\'. R . Hogg, Ecumenical Foundations, New Yorlr 1952 sid. 307ff.

13 Om sista statistiken i Zulukyrkornas samarbetc se T h e Zulu Allnanac 1953 (Durban 1952) sid. 5. Det finns 144 curopeiska och 151 afrikanska praster och 657 evangelister.

14 Die Aufgaben der Komnissiou fiir Welttnission des Luth. T\'elrbundes i: Lu- terische Rundschau I952 sid. 71 f.

I5 Om (less fRrhistoria se till exempel F. A. Schiotz. Krise und Zusanlmenarbeit i n Tanganyika i: Lutherische Rundschau 1851 sid. 112ff.

16 Herman Schlyter, T h e History of the Co-operaling Lutheran Missions 1912-1951 hloorleigh 1953.

1 7 Om denna se till excmpcl Johannes Gausdal. Den luthcrske fcderasjan i India i: X O T h l 19.17 sid. 91 ff. och T h e Lutheran Enterprise i n India, ed. by C. H . Swavely, Madras 1952, som ger en utfBrlig oversikt over de olika lutherska kyrkoma i Indien, dgr den lutherska missionen 1956 fyller 250 PI. Tyvarr saknas f6r andra missionslhder dylika sammanfattningar av den lutherska missionen.

18 Se Kuder, =.a. sid. 65 f f .

1s Sc F. A. Schiotz, Eine lutherische Gemeinde auf Formosa i: Lutherische Rund- schau 1951 sid. 150ff.

20 Jfr. 0. G. hlykleburt, An International Institute of Scientific Missionary Rese- arch, Oslo 1951. Hiir fore&% ett elrumeniskt forskningsinstitut i U.S.A.

21 Statistiken rilar p % firskaste uppgifter, i huvodsak h i m l a d e f r h I\'orld Christiau Handbook 2 uppl. London 1952, Norsk H i n d b o k for hlisjon, 2 uppl.

Oslo 1952, Deutsche Evangelische Weltmission Jahrbuch 1953, Hamburg 1953.

Handbook Lutheran T\'orld Missions, Breklum 1952 och Allman svensk mis- sionsstatistik fdr %r 1951 i: Svensk hlissianstidskrift 1952, h8fte 1V. Om upp.

giftcrna kunnat erhsllas fdr de nu tomma kolumnerna, hade siffrorna givetvis w r i t hogre, men redan den angivna statistiken ger en ungefarlig bild av luthersk nlission i f6rhillande till firrig evangelisk mission.