U
PPDRAGSBREVET FRÅN DEPARTEMENTET2005 fick Norges forskningsråd i uppdrag av Utdannings- och forskningsdepartementet att etablera ett praxisinriktat forsknings-och utvecklingsprogram (FoU-program) för att stärka grundutbildningen som lärande organisation och höja kvaliteten på undervisningen. Målet för institutionerna för
lärarutbildning var att programmet skulle bidra till att:
stärka kvalitet och relevans i FoU-verksamheten
öka FoU-samarbetet mellan lärarutbildning och skola
höja FoU-kompetensen och FoU-aktiviteten bland en större andel av lärarna
utveckla tvärvetenskapligt samarbete i större utsträckning
involvera i och orientera lärarstudenter om pågående FoU-arbete
öka nationellt och internationellt samarbete kring praxisinriktad FoU
stärka arbetet med resultatspridning
Uppdragsbrevet från departementet nämner följande prioriterade teman för forskningsprogrammet:
Kvalitetsutveckling, inklusive användning av nationellt kvalitetsbedömningssystem
Anpassad och differentierad undervisning, inklusive elevbedömningar
Metoder för undervisning inom centrala skolämnen
Utbyte mellan elevers och mellan lärarstuderande kring det egna lärandet
Organisering av utbildningen
Ledningsfrågor för skola och elevgrupper
Utnyttjande av personalens kompetens, inkl. nyutbildade lärare
Vidare uttrycks att skolägares och skolors behov bör vara en viktig utgångspunkt i programmet och projekten förutsätts utformas i samarbete med skolägare. Programmet ska primärt vara inriktat på lärarutbildningen, gärna i samarbete med andra yrkesmiljöer enligt departementet.
Uppdragsbrevet uttrycker en önskan om att Forskningsrådet prioriterar en
handläggningsordning där pilotprojekt ingår i programmet för att på så sätt säkra kvalitet och relevans i projekten. Departementet uppmanar också till att en programledning med bred
representation av brukare av forskningsresultat etableras. De önskar också själva vara representerade genom en person från Utdanningsdirektoratet. Utdannings- och forskningsdepartementet är i
uppdragsbrevet också angeläget om att programmet utvecklar en aktiv spridningsstrategi så att skolägare, ledare, lärare och handledare får kunskap om och börjar använda kunskap från
forskningen. Lärarstudenter är också en viktig målgrupp. Uppdragsbrevet (2005, s. 3) säger också att det är önskvärt med nordisk og internationell publicering av forskningen. Departementet förespeglar att Forskningsrådet kommer att få 23 miljoner kronor årligen för programmet under perioden 2005-2008, men förutsätter också att utbildningsinstitutionerna skjuter till egna medel i projekten.
P
RAXISINRIKTATF
ORSKNINGS-
OCH UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLESEKTORNSommaren 2007 gav Kunnskapsdepartementet Forskningsrådet i uppdrag att genomföra en satsning på praxisinriktad FoU i förskolesektorn, denna skulle inlemmas i ”Programmet for praksisrettet FoU i grunnopplæringen” som det hette. Satsningen skulle bidra till kunskapsutvecklingen kring
förskolans innehåll och kvalitet, till personalens kompetens samt till kvaliteten på
förskollärarutbildningen. FoU-arbetet skulle bygga på ett partnerskap mellan forskare och förskolepersonal var tanken.
KD nämner en lång rad relevanta områden för FoU-arbetet, samlat i totalt 13 punkter. På liknande sätt som för lärarutbildningen som beskrivits tidigare, är programmets mål att bidra till en forskningsbaserad förskollärarutbildning. I detta arbete, uttrycker KD att man gärna ser att
institutionerna samarbetar med andra forskningsmiljöer. Departementet ber i sitt brev Forskningsrådet utnämna två nya representanter i programledningen för att därmed tillvarata förskolekompetensen. På samma sätt som för programmet i övrigt lägger departementet vikt vid att resultat från forskningen sprids på bred front, både till dem som arbetar i sektorn och till forskare nationellt och internationellt.
13 miljoner NOK årligen mellan 2006-2009 skulle tilldelas det praxisinriktade FoU-arbetet i förskolorna. Utöver detta öronmärktes 2,5 miljoner NOK till forskning kring barn med
funktionshinder i förskolan. Även här förutsattes det att utbildningsinstitutionerna skulle bidra med egna medel.
P
ROGRAMPLAN FÖRPRAKSISFOU
Inriktningen i programplanen för Programmet för praxisinriktad FoU uttrycks vara inriktad på att tillföra ny, forskningsbaserad kunskap till grundutbildningen. En princip är också att institutionerna för lärarutbildning ska ansvara för projekten genom ett organiserat samarbete med skolägare. Planen pekar också ut att projekten i huvudsak ska vara av typen ”forskningsprojekt med
brukarmedverkan”. Sammantaget är målet för programmet är att tillföra ny kunskap som stärker kvaliteten i grundutbildningen och lärarutbildningen, främjar FoU-arbetet i utbildningen och stärker sambandet mellan yrkesutbildning och yrkesutövande. Målgrupperna är lärarutbildare,
lärarstudenter, skolägare, skolledare och lärare. Följande delmål nämns (Forskningsrådet, 2005, s.
6529):
å fremme lærende organisasjonskulturer i skoleverk og lærerutdanning
å bedre praksisrelevans i lærerutdanningene
å heve praksisrettet FoU-kompetanse hos lærerutdannere og lærerstudenter
å bygge nettverk og samarbeid om praksisrettet FoU i skole og lærerutdanning
å bidra til praktisk anvendelse av forskningsresultatene
Inom huvudtematlärande och lärande organisationersätter programbeskrivningen upp tre prioriterade forskningsområden:
1. Læringsprosesser og læringsutbytte 2. Organisering for læring
3. Yrkespraksis og lærerutdanning
I
NSTRUMENT I PROGRAMMETTvå typer av projekt skulle ges stöd genom programmet:
29Forskningsrådet (2005).Programplan PRAKSISFOU. Oslo: Forskningsrådet, s. 5.
27
Forskningsprojekt med brukarmedverkan vilket innebär att utöver att förutsätta organiserad och aktiv brukarmedverkan ska programmet prioritera projekt som kan dokumentera nätverkande mellan flera olika ämnesområden. Institutionerna förutsätts själva bidra med medel/tidsinvestering i projekten. Det rekommenderas också att en ledningsgrupp bildas för varje projekt. Doktors-/postdoc-stipendium kan ingå i projekten, men inget stöd ges till individuella stipendium.
Projektetableringsstöd anges kunna utgöra upp till 100 000 kr (upp till 50 % av kostnaderna) för att utveckla projekt.
En övergripande utmaning i programmet anses vara att etablera spridnings- och samarbetskanaler som bidrar till att FoU-resultaten inte bara görs tillgängliga, utan att de också används till att utveckla grundutbildning och lärarutbildning (Forskningsrådet 2005:4). Programmet ska stötta initiativ som leder till att resultaten tas i bruk genom:
Nätverk, seminarier och konferenser (ämnesspecifika mötesplatser)
Allmän- och brukarinriktad resultatförmedling – inriktad mot lärarutbildare, studenter, skolledare i form av tidskrifter, tidningar, radio, TV, och Internet
Vetenskaplig förmedling och publicering i referee-baserade nationella och internationella tidskrifter och böcker, samt
Internationalisering, som uttrycks kunna ta form antingen genom komparativa perspektiv, internationell publicering eller i termer av internationella resor, konferenser eller nätverk Programledningen sattes samman av åtta personer – fyra från forskningsmiljöer och fyra från brukarområdet. Efter programbeskrivningens utformning blev det klart att Forskningsrådet också fick medel från KD till att införliva en FoU-satsning för förskolan inom ramen för programmet. Ett tillägg gjordes därför till programbeskrivningen hösten 2006. Målen för verktygen i programmet blev inte väsentligt ändrade utöver detta, dock inkluderades också förskolorna och
förskollärarutbildningarna. Prioriterade forskningsområden för förskoledelen var:
1. Förskolans innehåll och barns lärande och utveckling 2. Förskolan som organisation
3. Yrkespraxis och förskollärarutbildning
Programledningen utökades med två ämnesföreträdare med särskild kompetens inom
förskolesektorn. Totalt har forskningsprogrammet en ram på 154 miljoner, varar 62 miljoner är avsedda för FoU i förskolesektorn.
E
N ENKEL PROGRAMTEORI FÖR UTVÄRDERING AVP
RAKSISFOUFigur 2.Programteori för utvärdering, exemplet PRAKSISFOU.
Myndigheternas mål, bl.a:4.
Stärka kvalitet och relevans inom FoU
Ökat FoU-samarbete mellan lärarutbildning och skola
Ökad FoU-kompetens hos personal
Involvering av lärarstudenter i FoU
Ökat nationellt och internationellt samarbete
Ökad resultatspridning
Ökad kunskap om specificerade teman
Redskap till nätverk, seminarier, konferenser
Resurser till allmän- och brukarinriktad spridning
Krav på vetenskaplig förmedling och publicering nationellt/