ETT KVARTSSEKEL MED NORSK TIDSSKRIFT FOR MISJON
av
BE~GT SU:\"DKLER
1947 - Ett y,irldskrig ,'ar till 'inda. i\agra Wrstod redan att manskligheten giltt in i en helt ny epok, inte bara pilborjat ett nytt kapitel i varldshistorien. ~redan ruinerna spdingdes bon i Cenlralcuropa, insflg man all «det curopeiska artuscnclet» val' slut. Ett helt n)'tt lorhallande borjade att yiixa Iram mellan Vas- tern oeh Varlden.
Under just de arcn Deh i de internationella sammanhangen Iramtriidde Norge - ett litet land med en belolkning pil tre oeh en hal v miljoner - med storre auktoritet an nagonsin. P?t de mellanfolkliga relationernas omdide val' Trygve Lies l1amn sam- lande Deh inspirerande. I kyrkornas gemenskapsrorelse - sam ilr 1948 skulle leda till bildandet av Kyrkornas Varldsrild - in- tog Oslo-biskopcn Eivind Berggrav en central position.
1 Berggravs tidskrift Kirke og Kllltlir kOIl1 ocksa missionens man till tals. Just ilr 1947 publieerades dar en programmatisk ar- tikel med titeln «Verdensmisjonens oppgaver i dag», av da\'.
docenten O. G. Myklebust. Anslaget till artikeln uttryekte det fOr all norsk mission gemensamma. Det val' en cvangelikal de- klaration om rnissioncns grllnd: «Forstaelse av hva evangeliet er og personlig tilslutning til det det tilbyr. Evangeliets budskap om Guds frelse for en IOt-tapt slekt i Jesus Kristus, Irelsen av nade ved troen pa Ham, som elskct oss og gav seg selv for 055.
Ve
verdensmisjonen og kirkene blant de fargede folkene om dette budskap skulle fa sitt inn hold utvannet og sine konturer utvisket!»
Denna grundliiggande fiirklaring iltfoljdes av annu lyra ting:
ekumenisk oppenhet oeh samarbete mellan kyrkorna; insatser av medel; och av manniskor; samt slutligen saklig upplysning och vetenskaplig lorskning. ForI'. sparade till sist vad som dil, oeh
alltid, varit en hans stora angeHigenhet. Det val' inte LOml11aord.
Han hade nligot mycket definitivt i sikle. Del liret, avgorande viktigt oeksa fOr norsk mission, borjade utgivningen av lVonk Tidsskrifl for ,\1isjoII , sasom organ for Egede Instituttet (upp- riittat 1946).
~Ien dar fanns ju redan en NOl'disk j\Iissionstidsskrift, utg. j Kopenhamn, en tidskrift, sam enligl sitt namn oeh program skulle representera hela :\Iordens missionsintresse. IDess redakt~rer -
J.
Vahl, Vilh. Sorensen och F. \lunck (den sen are tillsammans med Prof. Lor. Bergmann och F. Schepelel1l) - hade haft reJa- ti"t goda kontakler med :'>Iorden i ovrigl och Iyckats fOrvarva bi- dragsgivare frail ovriga nordiska Hinder. Detta forandrades ar 19J3 genom tillkomsten av Svensk YI issionstidskrift, under professor _-\d. Kolmodins redaktorsskap. Kolmodin fOrklarade lite snavt vid starten av det svenska fOretaget: «Ulgiven i Dan- mark har :"Jordisk ~\'Iissionstidskrifl aldrig lyckals vinna nagon ingiing i vlin land. Och nligon andring i detta fOrhlillande ar icke att vanta.»Den under Andra \'arldskriget tilltradande redaktoren fOr Nordisk 7\lissionstidsskrift, biskop Ax. \Ialmslrpm - skicklig och flilig IU·issionshistoriker och entusiaslisk fTamjare av missionens iirenden och intressen - underholl goda fOrbindelser med Nor- den, inte minst med Norge. Fr~n :'\Jorge kunde han mottaga nagra av sina finasle bidrag: sa av den utma~kte missionskanna- ren E. Amdahl om dop- och nattvardsproblem pii missionsmar- ken (Nordisk \Iissionslidsskrift 194 I och 1945) saml en hel serie fOrstklassiga bidrag frlin den unge universitetsstipendiaten Myk- lebust. Dessa senare behandlade sarskilt Sydafrika men inne- fattade ocksli ett ston, ur norsk s)olpunkt kontroversiellt bidrag om sallskapsmission resp. k)'lkomission, lir 1946.
\Iyklebust hann aven med att Forse Svensk 7\lissionslidskrift med nligra av de basla aniklar som den tidskriften kunde publi- cera under de aren. En viktig studie av hans hand i Svensk Missionstidskrift hette LUlherskt samarbeide i Syd-AfTika 1889- 1939. Den hade en for sin fOrf. karakteristisk undenitel: «Hi.to- rikk-Vurdering-ProgTam», en triad som innehlillsmassigt mot-
svarades :IV en annan treklang som alhid skulle lltlllarkLawfyk- Jebust sam fbrfattare och sam kunde uttryckas sa: fakticitet-enga- ge ma ng-gen erosi te t.
1947: ~[yklebust forst ad sam mycket fa andra i hans genera- lion inneborden av vad som skedde i relationen Vaslen-Varlden juSt det aret och de nannast fOljande !iren. Han kande starkt den nors·ka kristenhetens internationella ansvar infOr den nya epo- ken. ~.fan far ell levande illtryck att det val' dessa overvaganden
SOI11 lett till utgivandet av ~arsk Tidsskrifl far ~Iisjon.
Redaktoren hade saregna fOnllsaltningar [Or uppgiften. Jag hor lill dem sam vet nagot am O. G. ~Iyklebusls insats i Syd- .\frika pa 1930-lalet och sett den pa nilra hall. 1930-talets Syd- Afrika val' Jan Smuts' och
.J.
H. Hofmeyrs land, med utrymme fOr Rheinallt .lanes och Ray Phillips och D.D.T. Jabavu. 1 del Jaget fOrerall nag den davarande uppsanningen av lutherska mis- sion5rer i Sydafrika sam en visserl igen vordnadsvard men g'an- ska !ilderstigen sbra. ~Ien det fanllS ett lutherskt centrum sam pa ell vinnande sall fOrmedlade intrycket av segrande framtids- lro. Det val' Umpumula };irarseminarium under cless rektar a.G.\lyklebust. Det ofta isolerade Umpumulo fick under ~[yklebusts
tid en ny position med vida kontakter, och sannerligen illte bar3 med lutheraner.
Ar [947 tog ~Iyklebustdet avgorande stegeI alt utge den nya tidskriften. ~u sager det fransb uttrycket: «II n'y a que Ie premier pas qui collle». Detta 5r en sanning med modifikation.
Uttrycket var naturligtvis alldeles adekvat nar det forsta gan- gen formulerades. Det val' markisen du Deffand sam sa svarade cL!\lembert, nilr denne berattade Iegenden om den helige Denis vilken efter silt marlyrium vandrade tva mil barande silt eget huvud i sinah~inder. ~Ien nar det galler en tidskrift sa~ir konsten
inte bara att kunna barja val utan framfOr alit att fortsatta, att h,illa ut, att trots motsland eller likgiltighet perseverera pa hog niva. Nilr jag ser tillbaka pit tidskriftens fOrsta kvartssekel fTap- peras jag bade av det Iyckade utspelet och av den genom alia aren bibehallna hoga och fina kvaliteten.
Redan fOrsta argangen visade att det sam ib[and kallat'
«~[isjons·~orge)} hade en elirgrupp 3V missionsk;innare, som til!- sam mans med redaktoren oeh med redaktionssekr. H. Chr. :\[a·
men sknlle fara det nl"" verkeL till framgang: Fr. Birkeli och Johs Smemo; Erling DanbolL oeh L.
J.
Danbolt; Sten Bugge.SvelTe Holth oeh E. Omes; Johs. Gansdal oeh Jprgen Ruud; samt Odd Hagen Deh Alf Lier. Namnen representer;tr globalt sikte oeh vilja Lill ekumenisk vidd. Gruppen vidgades mart med kla,·
siker som Berggrav, Reichelt och Emil Birkeli.
Tidskrirten har enligt sin namn oell program forblivit ett norskt forum, dar intiII 1960-talet endast mera spanamt ieke-
n01Tm~in ~ir representerade. Det ar doek angel;iget att paminna am viktig'a bidrag av ChI'. Baeta, R. P. Beaver, A. :\1. Chirgwin, John Foster, Arno Lehmann, .-\. Lllthuli, L. :'\ewbigin, K. H.
Ting, Nlax \\'arren. En karakteristiskt uttryck for redakt6rens speeialinLre,se or ett bidrag av den framsLaende sydafrikauske sprilkforskaren C. ~l. Doke om H. P. S. Sehrellder som sprak- forskare.
Artikelfarfattarna or framfar alit norska IULheraner. En re- flex av den sarskilda situation, till vii ken tidskriften kunde an- tagas tala, ar det ganska stora antalet artiklar om missionens oeh kyrkornas «bekannelsetrohet»: Bland dessa n~ill111ar vi Thor- bjarnsen, Lislerud, Austad oeh de sLarka llLlondska lutheranenu G. V ieedom oeh Bo G iertz.
En matare pa det intensiva nonka engagemanget i missions- rdgorna s;irskilt nar dessa tangerar ekumenikens problem ar de- batten om integration 3V Internationella :\Iissionsradet med Kyr.
kornas V,irldsrad (K VIZ, eller, som man s'iger i Norge, "KV»).
Mycket tidigt hade biskop Berggrav i en artikel i tidskriften (1951) antytt majligheLerna av en integration: «Global kirke er global misjon». ~Ien den fUreslagna ekumeniska losningen stotte pa hart motstand i norska kretsar. ~fedan tidskriften i allmanhet undvikit att dras in i uppslitande kontroversiella debatter, tog professor ~[yklebustmycket bestamd position i denna avgarande fraga. Far honom giillde det att fllllfalja den linjeSOI11 all tid varit hans: norsk missions global a ansvar, som forbjod isoleringsten- denser, hm kyrkopol itiskt lonsamma dessa an kllnde bediimas
vara pa hemlllJplan . .\Ied stort personligt mod Deh orubblig fasthet vidholl han clenna position mitt igcnom en debatt som :lIHog paradoxala proportioner. I redaktorens :lrtikel «En de- batt og dells facit» (:\O~IT 1%2) hal' fOrteckllals de inemot :WO(!) artiklar som pllblieerades i denna Fraga i norska tidningar oeh tidskrifter !iren 1960-61. Foneekningen avsllllas med nagra
Ill' alia T11bjliga s)'npllllktcr t31lkvarda eitat frail representativa nualallden i dellila markliga debatt.
\Iissiollshistorien, s~irskilt norsk missionshistoria oeh tidiga insatser av Ilorska missionarer, hal' ell hedersplats i tidskriften . .\fen huvudacccnten hal' hela tiden lagts vid den modern a mis- sionsdebatten, sarskilt i relation till fr;).gest~i11ningar inom den ekllmeniska rorelsen Deh inoJ11 den Illtherska gernenskapsrorelscn.
\fin fOrnyade genomliisning av det overvaldigande rika inne- h'lilet i :\orsk Tidsskrift for ~!isjon genom 23 ~r hal' fyllt mig med stor beundran fOr vad en hel generation av norska missio- narer hal' skapat, under ledning av en h~ingiven,inspirerande och samlande redaktorspersonlighet. Samtidigt hal' jag sasom arbe- (arc i ett 1iknande filrelag i ett av :\1orges grannl~inder funnit an- ledning au stallCl mig infOr fl'agan vad en missionstidskrift i v~r
lid ilverhuvucl skall syssla meel. Det fOre Faller mig att vi under ar :'iom stllnclar hal' anledning att Iller medvetet ~in fUn sUilla «re- lationsproblemct» i centrum, alltsa «kristenclomcn oeh religi.
onerna» eller «evClngelict oeh religionerna». Varje Hisare av ::\'orsk Tidsskrift for ~Iisjoll ;;1' lacksam fOr det den redan givit p~ delta ccntrala omrilde.
Jag ;ir laeksam fOr tillf~illet att
a
nordiska Iasares v~ignClr fas~lga etl varmt tack fOr vad vi Hist i oeh I~irtav Norsk Tidsskrift for ~1isjon. \'ad Sverige betraFfar Deh motsvarancle svenska fore- lag, hal' ticlskriftens genamgaencle myeket hoga kvalitet blivit en lnspirerancle foresyn. Det ~ir llled beundran vi konst:lterar att del i var hoga :\lord publieeras en 5<'\ rijrn~imlig tidskrift sam ::\'orsk Tidsskrift for ~Iisjon.
