KORSK TIDSSKRIFT FOR "IISJON 3/1997
Trosrore1sens missions- strategi och -praxis
Rhemaframstbtar mot Tjeckien - missionsvetenskapliga noteringar -
OVE GUSTAFSSON
173
1.Nyforskning om theNewReligious Political Right
Sedan en tid forskar jag om Rhemar6relsen i Tjeckien och dess imer- nationella nalverk i samarbete oeh konOikt.1
Forskningsprojektet har vaxt fram i ell samarbete mellan en grupp missionsforskare vid teologiska institutionen i Uppsala. Med plane- ringsbidrag fran Forskningsradsnamnden (FRN) 1994 pilb6rjade Sigbert Axelson, Ulf Carmesund, Veronica Melander och Ove Gustafsson pla- nering av ell projekt om religion ens roll och funktioner med sarskild inriktning pa the New Religious Political Right och bilden av Europa.
Missionsvetenskapliga metoder applicerades pa Europastudiet. Pro- jektet tick beteckningen "Europas ansikte. Religionens integrerande oeh desinlegrerande funktioner".! Jag hal' arbetat med "Rhema- r6relsen i Ost- Deh Centraleuropa, En studie i religion ens integreran- de/desintegrerande samhallsfunktion."
Projektgruppen organiseracle i samarbere med missionsverenska- pen i Uppsala 1992 en internationell forskningskonferens - "Priorities and methods in the Study of politicized religion: the Case of the New Religious Political Right" - med deltagande av bl a Paul Gifford, Lany Jones och Derrick Knight.' Sigbert Axelson och Ove Gustafsson fran projektgruppen har medverkat i ell nordiskt forskningsprojekt
"Media, Religion och Kultur" som anordnade en internationell forsk-
174 NORSK TIDSSKRln FOR~HSJON 3/1997
ningskonferens 1993 med medverkan av bl a Stewart Hoover, USA oeh Keyan Tomaselli, Sydafrika:'
Projektet betraktar Prag sam knutpunkt for religiosa oeh politiska inflytanden i det moderna Europa omedelbart fore oeh efter Berlin- murens fall. Religionens mangskiftande roll sam integrerande oeh desintegrerande faktor i motet mellan kulturstromningar oeh kyrko- traclitioner studeras. Umgsamma historiska processer analyseras am hur lokala kristna grupper desintegreras fran lokal kultur oeh integre-
ras inya natverk oeh ku!turmonster, sarskiltien internationell meclie-
kultur. Mytel', metoder oeh konfliktpunkter, som hal' betydelse for kulturkonfrontationen analyseras. Metodfragorna behandlar jag inte hal', enclast antyder clem.
Detta ar en Ugesrapport som presenterar preliminara delresultat oeh hypoteser i en stu die av en konflikt mellan den inhemska tjeekis- ka pingstrorelsen oeh den internationella Rhemarorelsen, framst stif- telsen Livets Grds verksamhet i Tjeekien. Harvill jag prova nagra hypoteser som jag avser att arbeta vidare med. Sjalva tennen den internationella Rhemar6relsen
ar
analytisk. Den avser rbrelser oeh grupper med framgangsteologisk inrikrning med kopplingar till de nationella natverk sam va-xt fram kring Rhema Bible Ministries oeh Kenneth Hagin i USA, Ray McCauley i Sydafrika oeh Ulf Ekman i Sverige. Vidare anvander jag begreppet the New Religious Political Right, NRPR. Det ar ett analytiskt begrepp. Det ar ej detsamma som Religious Right eller Christian Right. Medvetet undviker jag funda- mentalism, en term som i detta fall enligt min meningborreserveras for kristna rorelser. Inom NRPR kopplas religion oeh politik samman.I hog grad informerar politiken teologin. I religionskomponenten kan
samarbete mellan kristna oeh icke-kristna rbrelser fbrekomma. Vidare
'ir
antihumanism ett eentralt mariv i NRPR oeh det gar inte att skilja mission oeh politisk strategi fran varandra. Inom NRPR ryms ej nod- vandigtvis antisekularism ellerantimoclernism.2. FiHtarbete, kontaktniit oeh kiillor
Inom mitt projekt kombineras olika metoder oeh olika typer av pri- markallor. Den 23-28 februari 1994 genomfordes den forsta resan till Tjeekien med besok i Prag oeh Kolin. Under resan etablerade jag kontakt med flera foretr'idare for den tjeekiska pingstrorelsen bl a samfundsledaren Rudolf Bubik, rektor Milan Buban, Kolin oeh pastor Michal Beran, Ceske Budejoviee. Under resan etablerades en kontakt med den protestantiska teologiska fakulteten vid Karls Universitetet i Prag oeh dess dekanus, professor Jakub S. Trojan.
NonSK TJD$$KnIFT FOR J\lISJON 3/1997 175
Ell fr:igeschema for gruppintervjuer har utarbetats dar de avergri- pande fr:igorna och arbetshypotesen utvecklades och operationalise- racles. Det var ett frageschema med 120 fragor r6rancle organisation, medlemskap, ledarskap, Iinansiering, politik, lokalt farsamlingsliv, kultur, etik, moral och olika dogmatiska fi'agor; eskatologi, kristologi, etc. Detta fragesehema har anvants f6r grllppintervjller oeh fOI" inter- vjuer med enskilda personer. Fr:igeformu!aret aversattes till engelska och till tjeckiska och det ligger till grund for gruppintelvjuer och for insamlandet av andra typer av kallmaterial (brev, organisationstlyck, etc).
I kontakterna mecl informanterna har jag arbetat efter en viss grllndsyn namligen att de involverade personerna bor vara delaktiga oeh insatta i kllnskapsarbetet oeh att de cWrfbr am de bnskar kan vara ett aktivt subjekt i kunskapsarbetet som helhet. Tid har darfar vid kontakterna avsatts fbI' information om projektet. Denna arbets- metodik ar en medveten kritik mot forskning av olika slag som bedrivs i tredje varlden dar kontaktpersoner pa olika nivaer redueeras till objekt och medel for forskaren.
Efter resan i februari lick jag ovantat och direkt som en faljd av forskningsprojektet en inbjudan all delta i en delegation med repre- sentanter fran en av den svenska pingstrarelsens folkhagskolor, Viebiicks folkhagskola, till Tjeckien och Siovakien, 26-31 mars 1994.
Resan var ett led i ell av SIDA understatt utvecklingsprojekt om demokrati- och ledarskapsfragor. Mitt deltagande kunde ur projekt- synpunkt motiveras med all jag lick tillfalle till all gara flera intervjuer med kyrkoledare pa samfundsledarniva och fOrdjupa kontakten med flera informanter. Genom resa till Bratislava m. fl. platser i Siovakien erhall jag aven jamfarelsematerial till belysning av likheter och skill- nader mellan pingstrarelserna i Tjeckien och i Siovakien och till belysning av spridning, omfattning oeh utveckling av den internatio- nella Rhemararelsen. Eftersom pingstrarelserna i respektive land tid i- gare samarbetat oeh de utlandska missionsorganisationerna ofta arbe- tar i biigge !anderna ar det en poang all note", skillnader och likheter i kyrkliga strategier.
Under juni 1994 kunde jag intelvjua flem tjeckiska och slovakiska ungclomsledare, bl a Tomas Hasmancla, Valasske, i sambancl med att Viebiicks folkhagskola fullfOljde utvecklingsprojektet. .lag genom fOr- de fyra gruppintervjuer oeh sex enskilda intervjuer. Med anledning av projeklet blev jag inbjuden alt den 18-24 oklober 1994 farelasa vid den tjeckiska pingstrarelsens ulbildningsanstalt och lick (!armed till- faile till materialinsamling.'
176 NORSK TIDSSKRIIT FOR l\IISJON 3/1997
3.Prag - den u!valda plalsen fOr konfronlalioner
Prag ar en av Europas mesl belydelsefulla religiasa och kulturella slorslader. Ost moter dar vast, syd motel' nord. De starka ortodoxa kyrkotraclitionerna i Osteuropa kanns nara oeh vitala. Moskva som
det tredje Rom ar inre avlagset. Katolska kyrkan ar stark och Vatikan-
statens Rom hal' alclrig sHippt intresset for Prag. Forreformatorernas oeh refOfmatorernas Pragar val kant iEuropas historia, Istambul oeh Jerusalem ar inte fJan-an. Delta ar alhsa platsen fbI' den nyare pingst-
rarelsen, och hit kommer faretradare far Ihe New Religious Polilical Right. Della ar min ulsiklspunkt.
Nar jag barjade mill arbete med atl samla material och genomfara inte,vjuer i Tjeckien Irodde jag att jag uteslulande sku lie rara vid
1990-tals problematik. Men sa blev det inle.
Vi har all gara med Ire olika faser i elableringen av framgangs- leologi i Tjeckien. Den farsla fasen med inlluenser fran William Branham, E W Kenyon och Kenneth Hagin under 1950-lal och 1960-lal.
Den tjeckiske pingslledaren Rudolf Bubik hade under 1960-talel farst bejakat men sedan tagil stallning mot Kenyon IilleralUren.' Den andra fasen ar den karismatiska rarelsen pa 1970- och 1980-1al. 1970
fick den norclamerikanska fbrkunnaren \X!illiam Branhams ideer faste i Tjeckien och Siovakien. I vastra Siovakien paverkades lIera lokala pingtsfarsamlingar med pMaljcl all lIera mecllemmar lamnacle c1essa farsamlingar.' William Manion Branham 0905-65) var en av c1e mesl framlraclancle helancle-evangelislerna uncler 1950-talet i USA. 1947 engagerade han Gorclon Lindsay, som var redaktar far Voice of Healing, for kampanjverksamhet. Branham som ursprungligen val' baplist stod teologiskt i en pentekostal Jesus Only-tradition. Genom
att belona helande oeh framgangsteologi vann han et ViSsl inflytande
i nordamerikanska Irinitariska pingslgrupper. Han var uppskallad inom Full Gospel Business Men Fellowship Inlernational. Branhams apokalypliska tolkningar var langtgaellde. Han uppfatlade sig vara angeln i Uppenbarelseboken 3:14 och 10:7.'
Rudolf Bllbik val' person ligen inflllerad av Branhams ideer.9 Denna
erfarenhet kom all fa belydelse i den fortsalla konfronlalionen dels i form avkonllikthanlering, dels i bearbetningen avteologiskl illneh, II.
Den tredje rasen rar 1988 till ca 1994. Under denna fas 'iger en konfrontation rum mell"n friilnst den tjeckiska pingstrarelsen och den svenska Livels Ordsrarelsen. Den kan delas in i olika faser.
Fran 1988 arbelade representanter fran stiftelsen LivelS Ord i Tjeckien pi! inbjudan fr, n en ljeckisk karismatisk prasr. Samme pr,isl
inbj6d tjeckiska pingstvanner tillsin forsamling och padena san salll- lll:lnf6rdes de med representamer fran stiftelsen Livets Ord. En f6rsta
l\'ORSK TIDSSKRIf'T FOR i\IISJON3/1997 177
konnikl giek i dagen under 1988 och 1989. En aspekt av konnlkren, med lokalt nedslag inom pingstforsamlingen i Prag, ror en generati- onsmots;iltning. I attraktionen till det nya oeh spektakulara finns sam en del inbyggd en generatlonsmolsallning.
N~isla konniktomrade rorde Brno. Pingstforsamlingen, den storst3 inom den rjeckiska pingstrbreJsen deJades i rvi. grupper. Konnikrerna I Prag oeh Brno, leckie rill all Livets Ord grupper organlserades. Dessa anordnacle stormOlen i kliiturpaialset i Prag. Det var en ny verksam- herstyp som rikrade sig rill ner krisrna grupper an pingsrrbrelsen oeh som sarskilt attraheracle lIngclomar. All relativt sma grllpper anorclna- de samlingar i storformat i den Slorsta allmanna Jokalen i Prag lIpp- m~irksammadesav lIngdomar.
Der gilr saledes all indela erabJeringen I olika faser med besramda kanneleeken. Kontrasten mellan den fbrsta perloden oeh den andra at" stor. I den andra arrangeras storm6ten mecl Ulf Ekman, oeh anclra ansriillda fran Uppsala som Mary Allee Islelb, Bengt Sundberg m n.
Den andra fasen i etableringen kanneteeknacles forutom av lItWndska besok mecl storm6ten vidare betraffande verksamhetsmelocler aven av fors~iljning av video- oeh Ijllclbanclkasse.tter samt smaskrifter, utcle- Jande av sripendier rill blbelskolan i Uppsala, fram lill starrandet av en bibelskola i I3rno.
Hlir reageracle cia pingstrorelsen, oeh varfor? Nli sk:irptes tonen fr{m representamer fran pingstrbrelen. Pingstpastorn Frantisek Apelaller i I3rno reageracle i brev till Ulf Ekman over en nOlis i det internationella nyhetsbrever som publicerades oeh utgavs av stiftelsen Livets Orc!. Beskrivning av verksamhet med stormote, omvanclelser, oeh mlrakJer bedbmdes vara helt felakrlga.
Apetauer reagerade pa marknadsf6ringstekniken oeh den ovecler- hafriga informalionen uppfallades I jamfbrelse med kommunistisk retorik just som propag~mcla.1O Ertel' en manacls forg~ives vantan pa svar bt Apetauer brevet cirkulera som en oppet brev. f\ven delta age- rancle IMer Apelauer meddela Ulf Ekman. Aperauer framhbll arerigen cle osanna uppgifter i nyhetsbrevel oeh Ekmans ansvar for clem som ehefredakrbr. " Apeleuers bppna brev leckie rill all pingsrrbrelsens ledarskap rog slillining. Nu infbrskaff;tdes Inform;trion genom Iillera- tm oeh genom pastorer fr:in pingsrrbrelserna i Finland oeh Tyskland.
Rudolf l3ubik idenrifierade Kenyon i en del av H;tgins Iillerarur oeh deL val' ett skiil att :lvvisa Hagin.I!Med inlorskaffanclet av information oeh anordnanclet av seminarier fr,in pingstrorelsens ledarskap giek en spiinning inom pingstrbrelsen i dagen under 1993. Der enade ledar- skapet p..\ nationell niv:i motte fr::\n lokala niV:'ler protester rorande information oeh bedomning av stiftelsen Livets Greis lar:l, represen-
178 NORSK TIDSSKRIFT FOR j\HSJON 3/1997
tanter och bundsfarvanter. En begynnande splittring uppstar.
Tv,i tydliga grupperingar framtrader bland paslOrerna. Den ena med negativa erfarenheter av stiftelsen Livets Ords verksamher.
Denna grupp viII gara klan for alia kristna i Tjeckien vad Trosrarelsen star for innehiIlIsligr. Den andra gruppen ville ej ha information och analys rbrancle Trosrorelsen. Den forsta gruppen
ar
fler till antaler inom paslOrskaren och framfbrallt betydande, den representeras namligenav samfunclsleclningen.Denna spanning kan farklaras av att stiflelsen Livets Ord natt en viss framgang i sin verksamhet bland dessa pastoreI' Deh att dessa uppfattar denna kristendomstolkning som dem narstaende. Orsaken till spanningen inom pingstrarelsen iir dock lIerbottnad. Eftersom gruppen identifieras som en enhet, de kallas for de Moraviska bra- derna, vilket syftar pa pingstpastorer i den I'egionen, har en tidigare regional differentiering Dehspanning mellan
a
ena siclan den centrala ledningen mec! Bubik i spersen i Prag Deh Kolin samta
den anc!rasidan pingstpastorer i den moraviska regionen forstarkts. Centnlll1 periferi alltsa, men mer anda!
Vad betraffar den tjeckiska pingstrarelsen kan jag konstatera att medlemmarna 1994 ar relativt fa, ca 2000-2500 personer uppdelade pa 21 farsamlingsgrupper spridda over hela lander.
•
• •Reil1hcm;I B0l111ke ocb Ray McCauley IriMer ill pa scenen i Tjecko- slovakien 1991. Den ene fran Tyskland, den andre fran Sydafrika.
Den internationella Rhemarorelsens olika entrepen6rer hal' arbetat fran olika hall med att etablera verksamhet i Tjeckoslovakien. Varfar
sa skerbarc1iskuteras, inte minsram man ser clem fran en lokalhisto- risk synpunkt. Blev de inbjudna'
Reinhard Bonnke i Frankfurt och Ray McCauley i Sydafrika med- verkade i kampanj och pastorsmaten i Ostrava under augusti 1991.
Faljande information spreds genom fax fran Rhema Bible Church, Randburg, Johannesburg, Sydafrika till South Africa Church News i London:
Rhema Ministries South Africa, Press Release
South Africa's Pastor Ray McCauley held the first open air church meeting in 40 years in the Czechoslovakian city of Ostrava this week.
NORSK TIDSSKRlFr FOR MISJON 3/1997 179
Speaking from his hotel in Ostrava today Ray McCauley, pastor of the Rhema Church in Randburg, said that over 6,000 people had filled the city's main square on Thursday night when he had preached.
(.)
Besides the open air meetings Rev. McCauley held special semi- nars for ministers who had gathered not only from all over Czechoslovakia, but from other East and Central European coun- tries. Over 200 ministers were present.
"Unfortunately, a large group of Russian ministers were not allo- wed to attend because of the unrest situation in the Soviet Union. The Czech officials feared they might become refugees", added Rev. McCauley.
Last year Rev. McCauley visited Hungaly where he held the first public gospel meetings in 40 years in the city of Debrecan. Rev.
McCauley returns to South Africa on Sunday. ends"
McCauleys roll som pastor och talare i utematen framhavs i press- meddelandet pa bekostnad av de lokala kristnas lokala villnesbard och tjanst. Deras namn utelamnas helt. Lokala kristnas roll reduceras till siffror alit medan McCauleys insats betonas. Yard all uppmarksam- ma ar kommunikationens form och hastighet. Samma dag kommuni- ceraI' Ostrava, Randburg Dcll London med potential till en vidare, internationell milja genom telefon och fax. Koordinationen sker genom Rhema Randburgs informationskontor med en sarskild press- sekreterare.
McCauley var inbjuden av Bonnke och Christ for all Nations i en av Bonnke ledd kampanj." Ray McCauleys organisation namnde inte Bonnke utan riktade all uppmarksamhet pa McCauley. Samarbete mellan Bonnke och McCauley har i internationella sammanhang fun- gerat sedan 1986 i Harare, Zimbabwe, i Franfurt 1987 och vidare i Birmingham och Lissabon. Bonnke har fungerat sam en introduktar till McCauley och givit honom en plattform vid sina konferenser." Far avrigt har samarbete fbrekommit mellan McCauley och Bonnke fare 1986."
All Reinhard Bonnke och Ray McCauley tillharde den internatio- nella Rhemararelsen var vicl denna tidpunkt, 1991, okant bland pingstpastorer i Tjeckien." Denne sydafrikanske Rhemapastor har saledes etablerats sam narstaende Bonnke utan att kopplingarna till framgangsteologi eller till organisationer sam den nordamerikanska
180 NORSK TIDSSKRIH FOR I\IISJON 3/1997
Ilhema I3ible Church har n'imnts. I min forskning har jag funnit alt de pingstpastorer sam deltog i denna Bonnkekampanj val' ovetande am kopplingarna inom den internationella Ilhemararelsen (tarfar alt de saknade overblick over den internationella Rhemarorelsens forgre- ningar. De placeracle Bonnke inom genren evangelist oeh kampanjta- lare och inte inom framgangsleologiska krelsar.
Vi kan saledes kOnSlalera all Tjeckien var ell malomraclefbI' olika grupper inOlll Rhemar6relsen. Samarbetet mellan grupperna oeh pingslrarelsen 'igde rum p,i loknlplanet och blev kortvarigt.
Vi vet att de lokala pingstpastorerna saknacle information am Dell overblick over den internationella Rhemar6relsens skiftande forgre- ningar med Ileinhard I30nnke i Franfurt, Ilay McCauley i Sydafrika oeh Lester Sumrall i USA. Man kan inte saga att McCauley val' inbju- den av lokala grupper, han var inbjuclen av Bonnke. VarfO!" just Tjeckien ar intressant fbr just Rhelnar6relsen ar en v~isentJigfraga.
4. Nagra vetenskapliga hypoteser
Jag redovisar nagra hypOleser som rar aspekter pa kliliurkonfrontali- anen oeh mecl hithbrande fnigor som rbr s~irskilcla kiinneteeken for Rhemararelsen.
a. Taklikell all vic/ga sprickor
Talet om missionsetablering maste IX1 en punkt kvalinceras. Det r6r
t1m issionn bland kristna. F6rhallandet mellan katoliker och onodoxa, och mellan karoliker och protestanter, ,ir ett gammali problem. Del ,ir inlressant kyrkosociologiskl art de nya poliliseracle missionerna van- der sig till de yngsta kyrkofamiljerna typ pingstrarelsen far att utnylt- ja deras farsamlingar som rekryleringsbas och marknader. Sliftelsen Livets Ord har splittral fyra av pingstrarelsens 21 farsamlingsgrllpper varav den st6rsta pingstforsamlingen i 13rno delacles forst i tv~'l delar, sedan i tre delar." De har ej Iyckals att ta sig in i ortodoxa eller karol- ska farsamlingsmiljaer, knappast heller i reformerta och lutherska.
Jag arbetar med bJ1JOleseu att undervisningen bland kristna am trostolkningen ~irviktigare ~in evangelisation bland icke-troende per- saner.
En prelimin,irt resultat viII jag har redovisa. Rhemararelsens etable- ring har lett lill en sp'inning bland de hislna i Tjeckien med faljd att vissa grupper, s~irskilt de karismatiskt arienterade saker samarbele eller samfarst:ind och vissa kyrkor, t ex pingstrarelsen tar avsland bl a
NORSK nDSSKRIFT FOR I\IISJON 3/1997 181
inom dogmatikens omrade.19
Vad jag vidare har funnit i materialeL ar au NRPR-grupper forstarker konniklen mellan katoliker och proleslanler." [ folder presenterar slif- telsen Livets Ord missionsarbete 1995 oeh angav missionsmolivering- en for verksamhel i mellaneuropa: "Reformationens evangeliulll till omraden sam sedan arhundraden beharskas av kmolicismen."
Resullatel ar inlressant mol den historiska bakgrunden i Tjeckien med sill forreformatoriskt arv oeh med den historiska spanningen mellan katoliker oeh protestanter. Det ~irviclare intressanl med tanke pa en slags konfessionsgrans mellan Tjeckien och Siovakien, som reser fragan om Rhemarorelsen har utveeklat olika strategier i det mer protestantiska Tjeckien oeh det mer katolska Slovakien.
b. Taktikell allllillyllja politisk illslabilitel
NRPR-grupper ~ir il1lensiva i omraden med relativt stor politisk insta- bilitet, der ~ir mitt huvudintryek. I min avhandling behandlns bl.a.
politisk opinionsbildning i Namibia och Mocambique i samband med de farsta demokratiska valen. Jag arbelar med b.Jpoteseli aU de saker sig till s::icl:1na ollll-aden som ekonomiskt oeh politiskt ~ir svaga oeh kaotiska. De ser omdden med konflikt, svaghet oeh instabilitet, som mer l,illpaverkade an lugna och stabila omraden. Svaghel och kaos kan exploateras.
Samhallsforandringen har varit omv~i1vanele i Tjeekien. Den hal' radikalt far,indral arbelsvillkoren far kyrkorna. Pingslrarelsen har bli- vil erk,ind och registerad och den teologiska utbildningen har erk,ints inom det slatliga ulbilclningsv~isendet. 1l1lernationella kontakter star hogl pa agenclan fOr kyrkorna. ya internationella organisationer mecl stark ekonomi oeh internationella kOl1lakln~jtUlovar attraktion.
Pingstleelaren l3ubik talar om den allmanna kulturp;'\verkan vjst ut- oval' oeh hur kyrkolllecilemmar anraheras. Forsamlingsmedlemmar uppfallar myeket som kommer fr::\n vast som bra saker: bilar, person- datorer etc. D,irfar uppfauas ocksi. del som rar kristna fr, gar och organisationer fran ovriga Europa oeh USA som nagOL bra. Bubik anger ell genere11t problem. Kyrkomedlemmarna har svarl all finna sina egna resurser oeh atlraheras av mocleller ulifl< n (\'\Iien, London, USA.)"
Jog menar all kyrkans idenlitelsproblem i samhallsol1lvandlingen kan ulgora en grogrund for andra aU anvanela sig avo Kan lokala krist- na grupper 6verhuvucltaget m~ita sig meet internationella ekonomiskt starka organisationer? Vael viII NHPRgrupper~\slaclkol11ma?
182 NORSK TlDSSKIUFT FOI{ flHSJON 3/1997
c.Andliga vikingar - om de IIlkorades aggressiva sprak oeb IrillmJaloriska 10/1
Integration Deh desintegration hal' studerats inom missionsvetenska- pen oeh ror historiska proeesser eller skeenden. Missionsetableringar har alltid inneburit integration pa en niva. Det kan ske i en kyrka, i en ny kultul', i erl natverk1 Deh del kan rora v~irderingarDeh konsum- tionsvanor, beteenden oeh fromhetsmonster. Parallellt sker en des- integration fran gamla 10jaliteter i familj, klan, slakt oeh inhemska tra- ditioner eller kulturmonstel". Desintegration/integration ar skeenden pa olika nivaer i samhallet.
Missionsetableringar kan forstarka inhemsk kultur oeh kulturell skaparkraft oeh motkraft eller destabilisera oeh btyta sonder en kul- tUI". Pa en niva kan gemenskaper framjas eller blytas sonder.
Jag soker komma at intensitet, kraft oeh aggressivitet i konfrontati- onen oeh arbetar med ett bildsprak oeh vissa motivkretsal". Jag arbe- tar bl.a. med analys av utkorelsetanken. Det ror for det forsta att 'Rl'R-grupperna uppfattar sig som de utvalda bland de utvalda, en extrem exklusivitet. Denna sjalvuppfattning har i sin tur betydelse for hur de forhaller sig till andra religiosa grupper oeh hur de presenterar andra grupper. For del forsta har det betydelse inat organisationen att mobilisera stod oeh engagemang. For det andra motiverar utkorelse- tanken engagemang oeh handlande hos grupperna i riktning utat i forhallande till andra som ej tillhor gruppen.
am nu en grupp ar barare av en utkorelsetanke kan denna for gruppen fungera hierarkist oeh overordna oeh/eller underordna andra grupper oeh enskilda. Det intressanta ar all studera kulturmotet oeh integrationldesintegrationen nar NRPR-gn.lpper uppfattar sig vara utvalda oeh i motet rangordnar grupper etc hierarkiskt. Det ror sale- des utkorelsetankens soeiala funktion.
Jag har flera beiagg for att stiftelsen Livets Ord anvander sig av ell myeket speeifikt bildsprak. De kallar sig for andliga vikingal". Vad ar inneborden i della bildsprak'
Fran 1988 forekommer talet om andliga vikingar hos stiftelsen Livets Ords verksamhet i Sverige oeh i Tjeekoslovakien.
Jag infor teflnen landnama. Landnama ar ursprungligen ett islandskt ord. Landnamabok betyder pa islandska boken om Iandets besittningstagande. Bibelforskningen har anv'int sig av detta ord. Det betecknarcia intagandet av landet. Del arbesittningstaganclet av lan- det efter uttaget, befrielsen, ur Egypten. Vi ska stanna upp en stund kring detta mativ. Motivet am landnam3 dvs att ell ollll-ade skall inta- gas finns hos Ulf Ekman oeh andra. Vad skall imagas' MOlivkretsen innehaller tva tankeled. Besittningstagandet hor uttlyekligen till
NORSK TIDSSKRIFT FOR l\IISJON 3/1997 183
Gamla testamentet liksom overvaldet. Gamla testarnentet ar de krist- nas heliga skrift tillsammans med Nya testamentet.
De kallar sig for andliga vikingar, vilket anspebr pa en slags land- nama-mytologi. De lIpptar alltsa den gamla nordiska vikingatraclitio- nen med handelsresande eller krigsmiin som drog ut pa handelsresor eller harnadstag pa olika hall i Europa. Delta bildsprak har farkristna drag som de farsaker atl kristna med tilliigg av begreppet andlig. Det anknyrer till en farkristen mytologi oeh motivkrets.
Till talet om andliga vikingar har ell pafallande starkt drag av aggressivitet. Det ar en aggressivitet sam hal' striden oeh erovringen till. Denna motivkrets informerar attitycler i konfromationen meel pingsrrorelsen. Av informanrer sam sjalva lamnat pingstrorelsen for Rhemarorelsen oeh nll atervant till pingstr6relsen lInclerstyrks aITO- gans oeh averlagsenhetsatlityder. Aggresiviteten ar blind oeh utan moraliska hansyn. Om denna aggresivitet uteslutande har till er- ovringsmotivet eller am den genomgaende harmed sattet att genom- rora riter oeh fromhet arerstar all prova.
d. Kristendomsform ocb beteendelrtining
Stifrelsen Livers Greis missionarer berrakras av mina informanter som innovatorer pa fromhetslltovningarnas oeh beteendenas omraden.
Nya former oeh innehall har inplanterats direkt ifran konferenser oeh bibehraningseentra oeh overlagits, berallar nagra informanter.ll
Det farekommer vissa fromhetsullryek som ar relaterade till ralet om andliga vikingar, det ar det sk harskriet oeh anclra srridsrop.
Sadana fromhetsultryek kan jag beliigga i undersakningen oeh det ar bl a dessa som pingstrorelsen hal' reagerat pa oeh dessa ar en del i konfrontationen r6rancle tolkningen av vilka element sam kan inga i en kristendomstolkning.
Min arbetsbypotes ar all Rhemararelsen har paverkat loka'a kristna grupper med fromhet oeh beteenden, alltsa med trostolkningens ultryeksformer, mer an mecl dogmalik. F6ranclringsproeessen borjar nar personer avenar beteenden oeh tillagnar sig dessa, darefter inte- greras dogmatiska element i kristendomstolkningen. Jag arbetar aven meet bYPolesenall personer kan omfatta samlida oeh parallella tros- tolkningar. Metoden salter beteendet friimst. Man skall lara sig ralt beteende.
e. 'Tbe Scramble/or East Europe" ocb kristen. konsull1tion.sk"ltur Stiftelsen Livets Ord samarbetade fr,in ea 1988 med Lester Sumralls Feed the Hung'y, err nadhjiilps- oeh seminarieprogram. I denna verk- samhet kombineracles ett noclhjmpsarbete mecl transport av ryska
184 NORSK TlDSSKRIFT FQlt MISJON 3/1997
judar till Staten Israel. Derrick Knight har kartlagt Lester Sumralls Feed the Hungl), programmet. Det fbrekom olib kombinationer av verksamheter. En sadan kombination val' nodhjalp t ex matutdelning med seminarier fbI' pastoreI' oeh slOrm6ten/konferenser for lakala kristna. In0111 verksamheten rymdes en koppling till aU fOra lit jud'lr fran forna Sovjet lill Slaten Israel med Slbd till bosiinningar pa ocku- perm omrade." Senare pa 1980-talel lonar Ulf Ekman ned sammbetel mellan L1VO och Feed the Hungry och samarbetel upphbr. Feed the Hungty kritiseracles bl a i Storbritannien fbr sina insamlingsmetoder och fbr nbdhjalpsuldelning i Ryssland som skilde ut behbvande fran varanclra. Enbart de som c1eltog i organisationens s3mlingar erholl hjiilp. Andra avvisades." Inriktningen bsterut leckie till an L1VO sam-
verkade med Ryska Inlanclsmissionen, en verksamhet utgangen fn:"ln S6c1ermalms fria fbrsamling iStockholm. Mec1 vicleovaror som instru- ment val' m~l1el att etablera mission. Planen var att ca 40 milj kronor skulle uncleI' en fyra aI'Speriodanvanclas for mission i Sovjetunionen.
100 videoapparater :nkbptes och planeras att placerades ut i 100 stii- del'. 1990 var ca 50 utplacerade. Videoprogram fran LIVO dubbades och skickades till dessa platser. "
Det fbrekom ett samarbete meJlan den tjeckiska pingstrbrelsen och Lester Sumralls Feed the Hungry omkring 1992-1993. Del iir att marka att den ljeckiska pingstrbrelsen ej idemifterade Lester SumraJls verk- samhet som en del av det framgangsteologiska niitverket. Del ekono- miska understbdet tiJl SumraJls Feed the Hungl), avbrbts kring 1993 och det ekonomiska stbdet har istaJlet kanaliserats tiJl den lyska ping- strbrelsens nbdhjiilpsverksamhet.
Lester Sumrall p;.\verkade Ulf Ekman i en utrerad prosionistisk hall- ning. Stiftelsen Livets Ord organise'"lde hemmavid i Uppsala kristet prosionistiska aktiviteter, bl a med medverkan av Menachem Begins sakerhetspolitiske ni.c1givare, Harry Hunvitz och internationellt fram fbr alit, under 1990-talet, judisk utvandring fran Ryssland liJl staten Israel. Den senare verksamheten hal' sLirtelsen Livets Orc! giviL namnet HOperation Jabotinsky". Jabotinsky var en ledanc!e sionistisk kraft i Europa kand fbr sin narmast fascisliska ideologi." I Tjeckienstudien har jag pa det hiir stadiet inte fUIlnil belagg fbr att Operation Jabotinsky underslbds direkt av Livets Ords-relalerade grupper. Det ger vid banclen atl Livets Ords strategi i bst- oeb Centraleuropa ~irc1if- feremierad.
Nyligen hm stiftelsen Livets Ord i sina lokaler i Uppsala IMit en Holocaust-motiv bli synliggjort i form av en omftmgsrik fondlll::1lning i siclofonclen. Denna lokal ar for ovrigt n~istan helt i avsaknacl av sylll- boler. I denna fondlll<\lning framtrader forintelse-motivel med judar,
NORSK TIDSSKRIFT FOR ,\IISJON 3/1997 185
e1c1slilgor och claviclsskalclen. Ringlande racier av miinniskomassor vandrar mot d6den. En s, dant d6dsmotiv oeh Lillika ett judiskt mativ torcle vara unikt far en krislen rarelse. Dess religionsteologiska och psykologiska implikalioner torcle va", mycket hingtgaencle men clel behandlar jag inte har, trots all clet mecl tanke pa Ulf Ekmans leologi inbjuder till apokalyptiska tolkningar.
Ulf Ekmans missionsverksamhet hal' en Jlerfaldig strategi.
A
den den ena sidan inriklar han sig mol de kristna samfunden, a den andra sidan tar han avstand fr<\n kristen paverkan nar del 1'01' m~inniskor av annan religion, den jucliska namligen. Onekligen intressant, religions- leoiogiskt och missionsvetenskapligt sell. Staller vi fdgan Ixi sin spets kan man unclra om Ulf Ekmans poliliska och icleologiska hiinsyn informerar missionsteologin. AI' politiken averordnad religionsteolo- gin hos Ekman' Min hypo/esar har all poliliska hansyn och ambitio- ner~traverordnade religiosa.Jag arbelar mecl hypo/esen all enskilcla och grupper integreras i en ny konslimtionskliitur med krislna fortecken samticligl sam de desin- legreras fr,in sin lokala kultur. Hypo/esen anknyler till konsumlions- politik och konsumtionskultur. Kallmalerialet ger vicl hanclen all kon- ferenser oeh kurser utgar ett b~irande inslag i Rherllarbrelsens verk- samhet. Iblancl erbjucls pastorer i clirektutskick per post resor etc till konferenser gratis. Interna mecllemsfbrteckningar och aclresskalen- drar hos pingstrbrelsell anvands av Rhemagrupperna riklacle mol pingstpastorerna. Ancira varor i form av banclkassetler, videokassetter, backer och smaskrifter fa'1I1s alt kapa. Del farekommer alltsa ulbucl och kap av varor och tjiinster. I clella inkillcleras leologi, fromhels- monster oeh beleenden.
Farhallanclet mellan missionselabiering, krislenclomslolkning och allmankultur iir mangfaselleral och kan slucleras pa manga sall. Min huvudgrepp ar att tillampa stucliet av tredje varlden p;;\ stucliet av den primiirt viislerWnciska Rhema-r6relsens verksamhel i Ost- och Centralallropa.
Helt allm~int p,lgtlr en vasterlanclets expansion asteruL oeh krislna organisationer expanderar i riktning mot oster. Man assoderar till Chrislianity ancl Commerce - clen gam'" slogan som f6renacle krislna intressen med kolonialmakter oeh industriella eller allmanlla afflirsin- tressen i betydelsen 1'3va1'01', arbetskraft oeh/eller avs~ittningfor pro- clukter i sa kallade marknacler.
Nu upprepas fenomenet men r6rande Tjeckien mecl en tyngd- punktsf6rskjutning till kristen kommers mecl proclllkter och markna- cler. Privata kristna organisationer fars~i1jer varor, tj~inster, bibelskole- kllrser oeh seminarier. Vi k~lIl kalla expansionsvagen fbI' "The
186 NORSK TlDSSKRIH FOR fllISJON 3/1997
Scramble for EaSI Europe". Del fbrekommer en shlende likhel i nam- net pa missionsverksamheten. Under 1800-talels senare halft var det inlandet, de inre delarna av kontinenterna. Stiftelsen Livets Ord arbe- tar som vi har sell med Ryska Inlandsmissionen. En kuriositet kan man tyeka ' I Iikhet med kolonialepokens missionsorganisationer upp- faltas Stiftelsen Livets ard ha sill hllvlldkvaner i Uppsala, pa behbrigt avst{lI1d fran Tjeckien. Del arentydigt i mitt material aU den svenska Rhemar6relsen, stiftelsen Livets Grel, uppfattas ha sin organisatoriska centrum i Uppsala och aU verksamheten i Tjeckien uppfattas vara en filialverksamhet till denna!' De 10k'lla grllpperna i Tjeekien organise- ras i Iikhet med sliftelsen Livets ard kring en ledare.
Vi kan saledes konstatera all en vasterH'indsk kristen kOlllsumtions- kultur elableras oeh vidmakthalls bl a genom konferenser, resor oeh mediavaror. Enskilcl personer Deh grupper integreras i Rhema- r6relsens imernationella natverk ochdannee! i en konsul11tionskulrur.
f
Fran predikslollill videoJag talkar Rhema-systemet huvudsakligen som en unelervisnings- oeh konferenssystem med resanele speeialister, vilka har speeialiserat sig p£\ ~in del ena an del anclra 3mnet. Dessaspecialister aker I1Utill olika platser
pa
olika kontinenter oeh presenterar sina unclervisningspaket pa konferenser, bibelskolekurser oeh i meelievaror.Jag anvancler meclvetet "unclervisningspaket" eftersom buclskapen ar 5<1 lite fbrankraele i den inhemska mottagande miljbn. Min c/lbels- bypalesiiI''Itt lokala Rhemagrupper integreras, e1els i en internationell religibs mediekultur, e1els i en internationell meeliekultur."
I sparen av etableringen av dessa organisationer som konferens- rarelse oeh med farsaljning av medievarar i olika fonner foljer en i viss man ny situation far pingstrbrelsen oeh for kristenheten i start.
Det galler fbr Tjeekien men har betydligt Iangre riiekvielel. Den tieligare uHolkningen av kristen Ira har primarr agt rum genom farmecllandet av pastorer/priister som agerade i kraft av sin ambete inom kyrkans v;iggar oeh inom en definierael gemenskap. Moelern kommunikati- onsteknik las i anspdk vilkel medfbr 'Itt lIyekalster oeh kassenappa- rater oeh vieleo finns tillgangliga oeh blir allman egenelom oeh funge- rar inom kyrkans undervisning. Budskapets geogmfiska fbrankring framgar inte Iangre. Budskapet ar relativt Iitet fbrankrat i tiel oeh rum.
Pci en nivci hal' vi att gbra med en dekontextualisering, en avkomex- tualisering. Pci en annan niva fOrekommer en stark kontextualisering, i betydelsen en stark fbrankring i sanelarmiljbn.
I mitt kallmaterial finner jag 'Itt aven fattiga manniskor skaffar kon- sumtionsvaror t ex bandspelare oeh videobanclspelare. Rhemagrupper
NORSK llDSSKRIFT FOR i\lISJON 3/1997 187
anvander bandkassetter och videokassetter frekvent. Jag viII h,ivda att bandkassetter och videokassetter utgor ett sine qua non for Rhema- rorelsen." Missionsverksamheten som gar under beteckningen Ryska Inlandsmissionen anvander huvudsakligen videobandspelare och videokassetter. Spridningen till enskilda och grupper far till foljd en laroutveckling utanfor talarstolen, direkt fran studios, konferenser oeh kllrser rakt in i hellllllen.
Detta resultat som jag kallar en Iaroutveckling utanfor talarstolen ror dogmatikens sociala miljo och villkor, dogmatiska utsagors Sitz im Leben, kom min kollega Hilde Arntsen, Oslo Universitet och jag pa sparen i samband med faltforskning i Durban, Sydafrika, 1994." Vi fann att kroppsutlevelse (skakningar, danningar, fallande etc) roran- de ett fenomen som benamndes Torontororelsen i manga fall kunde relateras till mediabruk. Vi fann i vissa fall en koppling mellan bruk av videokasselter, rollmodeller for agerande och faktisk kroppsutle- velse. Ett likartat forskningsresultat kan jag redovi,a i Tjeckien- stlldien. Frolllheten be hoverej langre en mansklig milja att vaxa i.
5. Rhemas splittringiTjeckien,
ett oviintat men inte forvanande forskningsresllitat
Fran ea 1990 kan motsattningar 1nom Rhemas internationella konrakt- nat markas. Hagin flytlar fbrlagsrattigheter fran Stiftelsen Livets Ord till en grupp i Falun. Faltarbetet i Tjeckien har givit vid handen att det rader stora spanningar inom den europeiska Rhemar6relsen oeh en konnikt inom den imernationella Rhemarorelsen mellan svenska Stiftelsen Livets Ords verksamhet och Kenneth E. Hagins Tulsa- baserade verksamhet. Djupet i konflikten var jag ej medvelen om fore kontakten med Tjeckien och fick genom informanter material roran- de spanningen mellan den nordamerikanska framgangstrosrorelsen oeh den svenska samt llleJlan den ellropeiska framst foretradd av den tyska och den svenska. I Tjeckien leder spanningen till en oppen konnikt med separata oeh konkurrerancle verksamheter. Detta val' ett ovantat resultat och ger vid handen att jag med Tjeckienstudien kan belysa utvecklingen rorande den europeiska Rhema-rorelsen och den vidare internationella Rhemar6relsen.
Vi kan saledes med Tjeckienstudien som utgangspunkt ange en forskjutning av Ulf Ekman, position inom den internationella Rhema- rorelsen. Det har skelt en forskjutning over tid fran de internationella kontakterm. vid tempelinvigningen 1987 i Uppsala, till oppen konflikt 1994."
Ulf Ekman framstar vid mitten av 1990-talet som perifer i det ston'e internationella Rhemasystemet. Spanning mellan Ulf Ekman oeh den
188 NORSK T1DSSKRIIT FOR 1\IISJON3/1997
nordamerikanska och den tyska Rhemararelsen ar tydlig i Tjeckien.
6. Produktion av fiendebilder
Elt ord maste s"gas om produktion av fiendebilder i kulturmatel.
Bilderna uigar en central del i kulturkonfronlationen. Tidigare hal'
olika missionsorganisationer beskrivit del "hemska" med del socia lis- tiska systemet. I 1I beskriv$ antingen den religiosa kulturen som cia-Jig eller ocksa overreklamerar de utlandska missionsorganisationerna sin verks3mhel, Deh del lederivissa fall till en stark mOlreaklion. Jag hal'
givit exempel tidigare. Det rarde ett appet brev till Ulf Ekman fran en ljeckisk pastor, Apetauer. Vi hal' analyserat Ray McCauleys besak till
Ostrava 1991. Viclare anvands alika horbilder av organisationerna, t
ex "lslamhotet". j!
Jag hal' anfart att del i kallmalerialet farekommer beliigg for att Livets Ords-grupperna hal' inslag som gar att de kan diskuteras i ter- mer av all vara anti-katolska, anli-islamska men prosionistiska.
Skapandet av fiendebilder ,ir ett av kannelecknen for NRPR-grupper.
En definierad fiende kan innebara en malgrupp att eravra bland de kristna grupperna. HOlbilderna kan givetvis ha en soci~1 och ideolo- gisk funktion. Man kan ju undra varfOr fiendebilder behavs, vilken roll de skall spela.
Ett delresultat fartj;;nar att namnas. Hos NRPR-grupperna hal' ett skifte iigt rum betraffande fiendebilden fran kommunism till Islam.
Min arbelsb.Jpoles;;ralt produktion av ftendebilder verkar farstiirkan- de ~v NRPR-gruppernas identilet. Man ser ocks<i lydligl att NRPR- grupperna lack vare sina fiendebilder (socialism, Isl~m, Katolska kyr- kan, Ortodoxa kyrkan m. fl.) placerar sig ime bara teologiskt utan aven ideologiskt och politiskt pa varldskartan. Nilgot intresse for ratt-
visa, fred Deh f6rsoning kan intesparas.
7. Intensitet somfOrv'lIlar
Imensiteten Deh kraften i konfrontationen gel' anleclning till fragor.
Varfar tagger stiftelsen LivelS Ord saclan k,",ft i konfrontationen'
Pingstvannerna ar fa till antalet. Uppskattningsvis 1500 pingstvanner i Tjeckien Deh 3000 pingstvanner i Siovakien lltgor en nllmer~irt sett Iiten marknacl. Aven am fler protestantiska grupper r~iknas in sa ar numediren liten.
Del rar sig formodligen am flera orsaker 50111 samverkar Deh f6r- starker varandra. For del f6rsta framgar del av informationslltskick, resor Deh konferenser att verksamheten i Tjeckien ~ir central for stif- telsen Livers Orcls organisation iTjeckien Deh Siovakien samt vidare fbr verksamheten idelar av Centraleuropa,OsteuropaDeh p" Balkan.
NORSK llDSSKRIH FOR MISJON 3 1997 189
Konferenser anorclnas, som vi hal' sett, i ett land oeh inbjudningar till paslOrer gar till nera Hinder.
I hur grad bibelskoleverksamheten i Brno iir central far Stiftelsen LivelS Orels verksamhet i vid bemarkelse kommer jag all undersoka viclare. Bibelskobn behovernadv~incliglvisinle vara lokalt eller natio- nelll begransad. Den kan ha vidare regional betydelse och pa sa satt utgora eenlrum for verksamhel i flera Hincler. .lag avser aU arbeta vida- re med materialinsamling far att unclersoka nationalitet oeh sprak has deltagare pa bibelskolan. Kampen 0111 erableringen i Tjeckien kan vara motiverad av Brno oeh Tjeekienverksamheten sam varancle een- tral i en overgripande Central- oeh Osteuropa strategi.
Intensiteten i kampen om etableringen £IV framg~\ngsteologinsam krislendomslolkning oeh stiflelsen Livets Orc! sam organisation i Tjeekien oeh aven i Siovakien ~ir nagol forblyJlancle oeh v~icker nya fragor. Del kan farmodligen farklaras av all Tjeckien-satsningen fall akat betydelse far Stiftelsen Livets Ord i Cenrral- och Osteuropa som strategiskt centrum n~ir motstandet okat fran myncligheter och kristna i olika lander. Exempel fran Bulgarien och Ungern ger stad far det uppslagel. Om man e1mr en praktisk slwsats av ovanstaende analys, hI' det uppenbarr att den tjeckiska pingstr6relsen star infor en star lItmaning all tillsammans med slovakiska pingstviinner arrangera 1997 ars Europakonferens far pingslrarelser (PEK-konferensen) i Europa. Majligen sneglar Stiftelsen Livets Ord framar. Betydelsen av att vinna herraviilclet i kampen am kristenclomsrolkning i Tjeckien oeh framst:. sam erkiind oeh etablerad kan nag inte overskattas am Europas pingstv:inner, inte minst de ryska, Anns i n~ira r,~irran, sam nya marknader.
am man ser Rhemararelsens upplriidande i Tjeckien i ell lokalhis- toriskt perspektiv, sa ~ir det uppenbart atl initiativen tas i Tulsa, Uppsala och Randburg och andra hall, men inre i Prag, Brno och Ostrava. Skul!e man tolka dena resultat av min empiriska forskning sa 1<lngl den hittills hllnnit i missionsteo!ogiska termer, S~·1 AnneI' man tva gemensamma drag has Rhemaentrepenorerna. Dessa drag fram{r~ider tydligt vid en jamforelse mecl den ekumeniska rorelsens oeh numera aven den evangelikala rorelsens uppfattning am kristen fro oeh kris- tel vittnesborcl. Kristen rnission ska inle agna sig ~lt proselytism eller s.k. sheep stealing havdar c1essa rorelser. Just delta ~ir emellerticl vael Rhemafolket riktar vad de kallar sin mission eller evangelisation huvudsakligen mot redan kristna, inte minst mot pingstv~inner.
Pingstvanner tarde inre kalla den verksamheten mission eller evange- lisation. Nagon b~ittrebeteekning an proselytism ~irsvar au finna.
Ell annal drag rar averliigsenhetsatlilyd och enviiga komunikation.
190 NORSK TIDSSKRWr FOR M1SJON 3/1997
Den ekumeniska och aven clen evangelikala rorelsen forpliktar sig till err samarbete som grunclar sig pa omsesiclig respekt mellan e1e lokala fbrsamlingarna
a
ena siclan oeh de frammande talarnaa
den anclra. I e1et samarbetet har e1e lokala forsamlingarna e1e viktiga avgoranelena i sin hanel. Hos Rhemafolket ar clet precis tvartom. Deras strategi sak- nar inslag av omsesielig respekt. Denna brist pa omsesielighet ar genomgaenele och foljelaktligen principiel!. Bristen ar t.o.m. sa konse- kvent genomforel, att man i en leologisk ref]eklion inte kan unelga att stalla frilgan om e1en uttlycker ell forakt for anclra. De anclra kanske inte ens uppfanas som kristl1a. Sa langl har inte mina stuclier natt, att jag kan e1iskutera den fragan, utan jag far lamna den oppen.Noter
1. Denna Wgesrapport byggerpaforedraghallet vid scminariulll anordnar av Egcde Institutet oeh Norsb MissionsradeliOslo,den 7 november 1996.
2. Projektet som helhet erhbll ej anslag efter planeringsfasen, endast Gustafsson erhbll forskningsanslag.
3. En sammanfaltning publicerades av Ulf Carmesund oeh Larry Jones i AlIIllla!
Report 0/ Uppsala Studies 0/ Mission, red Hallencreutz c.P. ceh Axelson S., Upps"l. 1993, s 63-77.
4. Se konferensrapport Media, Religion and CII/rure, 1993, Red Air Linderman, Teologiska inslitutionen, Uppsala Universitel.
5. Under dessa tre studieresor har jag samlal olika typer av kallmaterial: brev, pam- netter, shifter, Iidningar, annonser, brevutskick, video- ocll IjudbandkasseHer etc.
I denna liigesrappoft hiinvisar jag cj fortlbpande i en notapparat till kiillorna.
6. Intervju med Rudolf Bubik 1994.
7. Pala F., .The Pentecostal and Charismatic Movements in Czechoslovakia from 1945 to the Present., i: Experiences of Ibe Spin'l, Conference 01/ Pellfecosla/ aud Cbarislllalic Researcb in Europe al Utrecbl UJliversi~)), Ed )ongeneel .J.A.B., Frankfurt am t'.'lain 1991, s 250f.
8. Wilson D.)., s 95f, DictioJ/CII)' of PeJJfecoslal and CbarislI/CI/ic lv/ouell/enls, Hed Burgess S.M., McGee G.B., Alexander P.H., Grand Hapids 1988.
9. Intervju med Hudolf Bubik 1994.
10. Franrisek Aperauer till Ulf Ekman 2/2 1993- 11. Frantisek Apetauer till Ulf Ekman 12/3 1993.
12. [ntervju med Rudolf Bubik, 1994.
13. Pressmeddelandena skickades ut odaterade men ankomstdatum har date rats av mOHagarna pa South Africa Church News till den 1 september 1991. Kampanjen cia teras av lokala pingstpaslOrer till augusti 1991.
14. Intervju Tomas Hasmanda, 21 juni 1994.
15. Gustafsson0., ·A New Religious Political Right., Religion aud Po/ilics ill SOllfbel'll Africa, Eds Hallencreutz c.P. and Palmberg M., the Scandinavian Institute of African Studies, No 24, Uppsala 1991 p. 111 ff.
16. Reinhard Bonnkes roll som introduktor till och samarbete med den sydafrikanske Hhemapastorn Ray McCauley avser jag an analysera i min avhandling. Det ['or tiden fore 1987, oeh framfor alit fdn 1987-1990, Se kommande diss, Ove
NORSK TIDSSKRwr FOR f\IISJON 3/1997 191
Guslafsson.
17. Interviucr mars 1994.
18.Olingdahl B., rapport 1994.
19. Belriiffande doktriner feager"r Rudolf Bubik friimst mOl f6rkullnclsen av KriSlliS i helvelel, framg:\ngsleologi,och altbek~innasig liII hals.. och makl. Imervju Bubik 1994.
20.i\Iikael Lundin brevtill Berti! Olingdahl, 1994.
21.Inlelvju med Rudolf Bllbik 1994.
22.Milan Bubanber~iltadeom Livels Orels f6rkunnelse om andliga vikingar, och olika liiten oeh fl'Omhelsinslag tex alt IYla som ett lejon, ceh krigstungor, fdn Prag 1989. Han hade varit :'lh6rare oeh praktiserade sjiilv dena en tiel. Intervju ivlilan Bub:lIl 1994.
23. Knighl D., ·Cl1.I5.1ders of the Christian Foreign Legion. A Study of New Expressions of Christian Zionism-,5,;'5-62:AIIII/wlRefXJ111991 ojUjl/>S£llaStlldies ojMissioll, Red H.lllencreuizc.r.och AxelsonS.,Uppsala 1992.
24. A.a. s.57.
25. Ulf Ekman, Billy Joe Daugherty, .Obtaining the promises: Hussian Testimony·, 2121, 022190, 7pm, inkopl i Tulsa, VielOl)' 1300kshop,9/3 1990.
26. Rosenberg G., Detj6rlomde laudetellpel'sollJig bistoria, Falun 1996s 155f, 164f, 467.
27. GnJppilllcrvjuer. 1994.
28. Begreppet mcdiekultur har j:lg hiiml:lt fr.'tn Knllt Lundby, Mediekllltllr, UniversitelsfOflagel Oslo, 1993.
29. Gustafsson 0., ·Omen har lanc!at • utkaSl till elt forskningsprojekl•. Svellsk A'1issiollstidskriji1987:3, s. 54f.
30. En forsta redovisning av resuhat fdn niltforskning redovisas i Anllsen 1-1., Guslafsson0.,.\,\/ealhering the Shifting Currents: The Positioning of Self vis·:l-vis lhe Religio-Politico rhetoric of The New Religious Polilieal Righi, A Case Siudy From Durban-, South Afrie-d. Panel: ·Perceptions of Religious Communication:
Sirategies in Polilical Climales·. Media. Religion and Cuhure Conference, January 11 - 14, 1996, University of Colorado;lI Boulder, Colorado, USA.
31. Vid lokalinvigningen 1987 placel'acle Ulf Ekman sig, i en prcdikan, inom ramen for elt internationellt kontaktniit oeh missionsuppdrag, cliil' stiflelscn Livets Orels verks:lmhel planerades all expandera i Europa. GusI:lfsson 0., Ornen hm landal - utkast liII en forskningsprojekt. Svellsk MissiollSlidskriflI987:3,s. 56r.
32. Rubcn Agnarsson. stiflelsen Livels Ords infonnationsansvarig. Nerikes Allebmula, 16 juli 1993.
Que Gus/aIssou, f.1955, cancl.theol, Uppsala 1984, l",rer pi Teolo- giska Institutionen og assistent i Misjonsvitenskap Uppsala 1985-87, sekret"'r i IME 1987-90, kansellisjef i Svenska Institutet for Missionsforskning 1993-95, forskningslecler Svenska Missionsdclet 1995-. DoklOrand i Misjonsvilenskap v/Uppsala Universitet.
Missionary strategy and -praxis of the Faith-movement.
Rhema-ejJor/s towards Ihe Czech Republic - missiological no/es- The article is a report presenting some preliminar thesis and results of
192 NORSK TIDSSKIUFT FOn 1I'115JON 3/1997
a study-project about the conflict between the local pentecostal movement in the Czech Republic and the international Rhema- church. The author accounts briefly for his methods, and go on to presents a set of thesis about the work of the Rhema-church, based on material from the study: Teaching christians the true interpretation of the faith is superior to sharing the gospel with non-believers; the Rhema-church has influenced the local christian groups with new external expressions of the faith rather than 'with new dogmatics;
political motifs and ambitions is superior to religious, the Rhema- church tries to integrate single persons and groups in a new culture of consumption with a christian signature; etc. The article concludes that the missionary strategy of the Rhema-church in central Europe, as distinct from eClImenical and evangelical thinking, is consiollsly proselytising and characterised by a sense of superiority that leaves no room for partnership between churches.
