orord
edaks onen
tente ur småstaternas perspekti allet ngern o um nien
atalin ikl ssy
uslands globalisering or d bt stikker den
ette kak
n smak a egen medisin serbajdsjans russlandsstrategi
eidi rnet
erden på rangen en ormalestetisk anal se a ikonets d bdeillusjoner
redrik abian effermehl
Velkommen til Internett usslands alg
okomtaler
illbaka till ramtiden Modernitet postmodernitet o generationsidentitet i Gorbat e s glasnost o perestrojka
mtalt af rik ulavig
Innhold
407
411
43
4 7
47
489
49
4
00
04
0
09
11
14
17
20
23 27
Mining Industr
mtalt av ars owe
n Interpersonal iolen e in ussia in t e resent and t e ast o iologi al tud
mtalt av olf-Inge Vogt ndr sen
ussia ternal e urit elations ussian oli and er eptions
mtalt af lemming plidsboel ansen
n optimistisk tragedie o jetruslands litteratur
mtalt af ine oesen
ussland og russere en guide til årt nabo olk i st
mtalt av alvor nn
Gatekeepers o emo ra omparati e tud o lite upport in ussia and t e alti tates
ecenserad av melie illiefeldt
m i nu ska bli som uropa. nsskapande o normalitet bland unga k innor i transitionens olen
ecenserad av eidi urvinen
er da Islam in ost- o iet entral sia
ecenserad av o e edford
e ang ai ooperation rganisation e ang ai ooperation rganisation o er ouse or aper iger
mtalt av tina or esen
ye b ker i orden ummaries
Den kalde krigen blir ofte beskrevet som en periode med en bipolar orden hvor de to supermaktenes satellitter hadde begrenset manøv- reringsrom. Ikke minst gjaldt dette de sovjetiske satellittstatene i Sentral- og Øst-Europa. Gang på gang demonstrerte Sovjetunionen at Kreml ikke ville akseptere avvik fra den sovjetiske normen. Un- garn i 1956, Tsjekkoslovakia 1968 og Polen 1980–81 er de mest kjente eksemplene, men også de øvrige statene i regionen kjente Sovjetunionens tunge favntak.
Nyere forskning avdekker imidlertid sprekker i monolitten.
Med utgangspunkt i arkivmateriale som først nylig har blitt gjort tilgjengelig, utfordrer Katalin Miklóssy bildet av de østeuropeiske kommunistregimene som utelukkende regionale representanter for Moskvas interesser. Innenfor østblokken fantes det hele tiden et visst innslag av mangfold, kompleksitet og nasjonale strategier, hev- der Miklóssy. I artikkelen har hun sett nærmere på hvordan Ungarn og Romania utnyttet KSSE-prosessen (Konferansen for samarbeid og sikkerhet i Europa) til å distansere seg fra Sovjetunionen. János Kádár og Nicolae Ceauşescu brukte begge tilnærming til Vesten som et middel for å skape større manøvreringsrom for hva de opp- fattet som nasjonale interesser – Kádár med tanke på å videreføre de økonomiske reformene som regimet bygde sin legitimitet på, og Ceauşescu for å skjerme det nystalinistiske rumenske regimet. Selv om Sovjetunionen etter KSSE-konferansen igjen strammet grepet, var man ikke i stand til å reversere prosessen fullstendig. Spirer av uavhengighet var sådd i supermaktens skygge.
Neste artikkel tar oss til Russland og en postsovjetisk virkelighet.
Det bipolare systemet er historie og erstattet av globaliseringens tidsalder. Eller er det det? Hvor dypt stikker egentlig globalise-
I su ermaktens sk gge
orord
globalisering er liberal – globalisering forstått som empowerment.
Først ser hun på hvordan russiske myndigheter forholder seg til globalisering, og finner at Putin, til tross for at han ikke ofte tar ordet globalisering i sin munn, både gjennom retorikk og politikk har fremmet globalisering som en snarvei til stormaktsstatus – vel å merke gjennom en nasjonalkonservativ variant á la «suverent demokrati». Deretter forsøker Skak seg med et nedenfra og opp- perspektiv på globalisering og ser dels på holdninger til seksuelle minoriteter og syn på barneoppdragelse som indikator på de liberale normers status, dels på vilkårene for NGO-virksomhet. Avslut- ningsvis sammenlikner hun Russland med de øvrige BRIK-land og finner at landet særlig når det gjelder bløt makt (soft power), skiller seg ufordelaktig ut.
Deretter vender vi til en viss grad tilbake til utgangspunktet.
Om ikke i form av det å leve i supermaktens skygge, så i alle fall i stormaktens og den tidligere imperiemaktens bakgård. I de senere år har bruken av økonomiske virkemidler for å oppnå strategiske målsetninger blitt et stadig mer fremtredende trekk ved russisk utenrikspolitikk. Ikke minst har landets energiressurser blitt politi- sert. Gjennom casestudier av de to russiske energiselskapene RAO UES og Lukoil har Heidi Kjærnet sett på hvordan denne politikken har blitt mottatt i Aserbajdsjan. Hun argumenterer samtidig for at Aserbajdsjan takket være egne energiressurser – og ikke minst muligheten til å omgå Russland som transittkorridor for aserbajd- sjansk olje og gass – har hatt mulighet til å la Moskva smake litt av sin egen medisin. De senere år har myndighetene i Baku aktivt brukt energiressursene til å bygge opp landet som en regional makt, blant annet ved å utfordre Russlands gassgrep om Georgia. Dermed utfordrer Baku Moskva i stormaktens egen bakgård og med dens egne utenrikspolitiske virkemidler.
I den siste artikkelen i denne årgangen vender vi bakover og innover, nemlig til det klassiske ikonmaleriet og dets perspektiv- bruk. I vestlig kunst har vi siden renessansen vært vant til et sen- tralperspektiv, et perspektiv hvor siktlinjene løper fra iakttakerens øye og inn i motivet. Ikonkunsten har imidlertid i stor grad forblitt uberørt av denne kunstneriske revolusjonen. For en vestligskolert iakttaker fremstår derfor ikonmaleriet i dag som fremmedartet både i bruk av proporsjoner og dybdeillusjoner. Fredrik Fabian Hef- fermehl har sett på bruken av det såkalte «omvendte perspektiv»
i klassisk ikonkunst, det vil si en perspektivbruk som ifølge Hef-
fermehl forutsetter et Guds øye bak billedflaten. Ortodoks kunst er, fortsatt ifølge Heffermehl, ikke ment å speile verden slik den ser ut for det menneskelige øye, men å avdekke hva Pavel Florenskij har kalt «ekte realisme» – et skaperverk i dynamikk og konstant bevegelse.
God lesning!
Redaksjonen
D tente ur sm staternas ers ektiv 411
atalin Mikl ss d forskare vid inlands
kademi Institutionen f r sam lls istoria elsingfors universitet
Nordisk Øst·forum | 21 4 2007 411 433 | I N 0801 7220
D tente ur sm staternas
allen Ungern o Rum nien
Små stater som befann sig inom Sovjetunionens inflytelsesf r har i allm nhet kallats «satellitstater» tillh rande « stblocket». Ordet
«block» frammanar en bild av en mer eller mindre enhetlig och homogen grupp ansiktsl sa l nder, medan ordet «satellit» syftar på en f renklad uppfattning om denna helhets politiska struktur och dess uppbyggnad i centrum och periferi.1 Enligt detta syns tt var det Moskva som fattade besluten medan de vriga staterna utgjorde en totalt underkastad och helt beroende grupp. Syns ttet st rker den felaktiga uppfattningen att de små l nderna inom Sovjetunionens inflytelsesf r skulle ha haft ett mycket begr nsat sv ngrum under det kalla kriget, i synnerhet på den internationella arenan.
Uppfattningarna ovan beror å ena sidan på den realistiska at- tityden till internationell politik enligt vilken det endast r de stora och m ktiga l nderna som r kapabla att forma v rldssystemet och att dessa l nder d rf r kr ver mest uppm rksamhet från forskarna ( alt 19 9). andra sidan beror uppfattningarna också på forsk- ningstraditionen och de långa skuggor som kastas av sovjetologin, som helst n rmade sig «blocket» på ett enkelt s tt fokus var endast på maktcentret, och antagandena om allt som inte tillh rde centrum formulerades ur ett centrumperspektiv. Detta skapade en svartvit bild av vad som f rsiggick inom « stblocket» och f rbisåg de diskreta politiska mekanismer som fanns precis under ytan på den skenbart sammanh ngande helheten.
Om vi studerar småstaterna n rmare finner vi mångfald, kom-
1 H. Gordon Skilling beskrev fenomenet som «a group of man-made satellites hich travel in pre-ordained orbits from the Mosco launching pad» (Skilling 196 1 1).
ers ektiv
ple itet och varierande nationella strategier som dessa l nder utnytt- jade f r att handskas med den rådande situationen. Historiografin tar i allm nhet upp endast de v lk nda kristillf llena – Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968, Polen 1980–81 – som bevis på tillf llen då staternas agerande skiljde sig från varandra. Dessa uppenbara e empel r dock inte lika intressanta som de vanliga, vardagliga dolda man vrer som småstaterna till mpade i syfte att skapa mera utrymme f r nationellt beslutsfattande, med andra ord mera sj lv- st ndighet mot alla odds.
Forskningstraditionen har l nge f rs kt definiera småstaternas
«litenhet» utan att komma fram till en gemensam f rståelse av begreppet. Det pågår fortfarande en diskussion om hur vi uppfattar en stats «litenhet» utgår vi från absoluta parametrar med fastst llda gr nsv rden, till e empel i fråga om fysiska egenskaper (geografisk storlek, invånarantal, ekonomisk potential) (Vital 196 , Daniken 1998), milit ra s kerhetsfaktorer (till e empel huruvida landet utg r ett hot f r sina grannl nder), eller graden av aktivitet på den internationella arenan (Rothstein 1968, Keohane 1969, Goetschel 1998)? Problemet r då hur vi ska definiera gr nss ttande v rden f r dessa parametrar. I motsats till denna metod finns det också en relativ uppfattning av litenhet som bygger på en fortgående och situationsbaserad j mf relse av en stat med andra stater. Rum nien r till e empel ett litet land j mf rt med Sovjetunionen men inte j mf rt med Italien. Men om kriteriet r ekonomisk produktivitet under 1960-talet så r Rum nien «litet», till och med i j mf relse med Lu emburg. Denna j mf rande metod ger m jligheter till en bredare f rståelse av maktrelationer och man vreringsutrymme på den internationella arenan. Jeanne Hey h vdar rentav att det inte r n dv ndigt med en vattent t definition av begreppet småstat f r att kunna unders ka utrikespolitiskt agerande (Hey 00 – ).
I denna artikel unders ker jag hur vissa småstaters st llning inom stblocket gradvis f r ndrades från och med 1960-talet.
Inom forskningstraditionen går åsikterna om småstaters utrikespo- litiska agerande is r. Alla r emellertid eniga om att den viktigaste faktorn som best mmer detta agerande r str van efter s kerhet.
En anv ndbar teoretisk utgångspunkt r s kerhet i dess vidare be- m rkelse, som f rmågan att avv rja hot. Med hot kan f rstås inte enbart omedelbara fysiska fenomen utan ven en allm n begr ns- ning av en stats m jligheter att arbeta f r sina utrikes- och eller inrikespolitiska mål. Under det kalla kriget dominerade kampen mellan supermakterna helt och hållet den internationella arenan d r småstaterna skulle agera. Denna givna omst ndighet gick inte att
D tente ur sm staternas ers ektiv 413
f r ndra i en handv ndning och f r ndringarna uppstod sannolikt inte genom småstaternas agerande.
Peter Kat enstein anser dock att småstater kan uppvisa en ver- raskande fle ibilitet och kreativitet i sin utrikespolitik (Kat enstein 1985). ven om Kat tenstein unders kt v steuropeiska småstater, st mmer hans påstående ven på steuropeiska sammanhang, i syn- nerhet n r det g ller småstaters reaktioner i pl tsligt f r ndrade situ- ationer med hot om kat yttre tvång. I det l get r det avg rande hur den politiska styrande eliten uppfattar sitt man vreringsutrymme.
Jag vill i denna artikel argumentera f r att Helsingforskonferensen (Konferensen f r s kerhet och samarbete i Europa, KSSE) utg r ett av de b sta e emplen på hur det går att bryta sig ut ur småstatsfor- men genom att f r ndra sin attityd och k mpa mot f rutbest mda e istensvillkor. N rmare best mt vill jag demonstrera hur de två småstaterna Ungern och Rum nien f rs kte att utnyttja de då på- gående KSSE-samtalen till att distansera sig från Sovjetunionen.
Realiteterna inom stblocket var olika f r Ungern och Rum nien och de två l nderna hade olika uppfattningar om hurdan utveckling och social v lf rd de ville efterstr va, men trots detta valde de kon- vergerande s tt att uppnå r tt så likartade mål. mnet belyser ven de små akt rernas roll och f rmåga att verskrida gr nser trots sitt l ge mellan två polariserade supermakter.
tente inom blo ket mera s ngrum
Sedd ur stblockets småstaters perspektiv sammanf ll inte d tente i st med den globala eller ens den europeiska d tenten.5 V ling- arna mellan kallare och mera avsp nda perioder i st berodde inte n dv ndigtvis direkt på de globala relationerna mellan st och v st utan snarare på den k nsliga interna balansen inom det Kremlstyrda blocket.
Attitydf r ndringen i Moskva gentemot småstaterna inom st-
Angående den utbredda uppfattningen om att småstater r f r svaga f r att kunna f r ndra sina omst ndigheter, se Rothstein (1968), Singer (19 ).
Denna artikel bygger på min kommande monografi inlandi ation as a Role odel for pproa ing t e est trategies of ngar and Romania som st der sig på nytt arkivmaterial, mediematerial och andra, i synnerhet nyligen publicerade k llor.
D tente r en fransk term som avser den allm nna avsp nningen i de internationella re- lationerna under kalla kriget, en avsp nning som inleddes under det sena 1960-talet.
5 János M. Rainer har j mf rt se tiotalet i v st och st. Han påpekar att det trots de otaliga saker som skiljer dem åt dock finns vissa intressanta konvergenser. Medan v st upplevde en pånyttf delse av de mar istiska id erna och en stark v nsterr relse som beundrade Fidel, Che och Mao, gde en allm n avsp nning rum inom stblocket med en skiftning bort från de mest e trema v nsterid erna (Rainer 00 11– 0).
blocket syntes tydligt f r f rsta gången i Nikita Chrusjtjovs be- r mda «hemliga tal» på SUKP s tjugonde partikongress år 1956, i vilket han sade att socialismen kunde byggas annorlunda n enligt den sovjetiska modellen (Medvedev Medvedev 19 6 61–6 ).
Chrusjtjov f rs kte ndra på stblockets interna relationer genom att luckra upp centrum–periferi-strukturen och styra genom mer indirekta metoder och inte enbart genom regelr tt tvång. ars a a- paktens institutionella ramar och det ekonomiska samarbetsorganet Comecon (SEV) blev de viktigaste verktygen f r Chrusjtjovs f rs k att inf ra ett nytt slags samarbete. Som en f ljd av Chrusjtjovs nya politik upplevde stblocket från 1958 till 1968 en period av avslapp- ning och inre d tente som skapade utrymme f r utvecklandet av olika strategier, inklusive liberala reforme periment i Tjeckoslo- vakien, Polen och Ungern.
Chrusjtjovs tal gav också impulsen till en ny politik i Rum - nien. Medan avstaliniseringen spreds i många l nder, fortsatte den rum nska ledningen att till mpa renl riga stalinistiska styrmetoder med h nvisning till att Chrusjtjovs tal gav varje land m jligheten att v lja den modell som passade landet b st (Berend 1996 95, 10 ). N r Chrusjtjov ville inf ra en arbetsf rdelning bland de socialistiska l nderna besl t Rum nien att till varje pris g ra mot- stånd mot planerna.6 Enligt den chrusjtjovska arbetsf rdelningen skulle Rum nien vara den centrala jordbruksproducenten och rå- varuleverant ren f r de mera industrialiserade Comecon-l nderna (Holmes 1986 5 ). Denna roll skulle klart ha f rsatt Rum nien i ett kande beroendef rhållande gentemot andra Comecon-l nder och skulle ha tvingat ledningen att verge sina planer på en snabb industrialisering. Som svar publicerade Rum nien en «sj lvst ndig- hetsf rklaring», ett officiellt st llningstagande mot Sovjetunionens inblandning ( inteia 18 april 196 ).
Mer n något annat str vade Rum nien på den tiden efter att vara ekonomiskt sj lvf rs rjande f r att den v gen uppnå så mycket sj lvst ndighet som m jligt under rådande omst ndigheter. Landets tillr ckliga naturresurser gjorde det l ttare att motstå Sovjetunionens ekonomiska påtryckningar (Deletant 1999a 8 –8 ). Rum nien var också det f rsta stblockslandet som aktivt s kte etablera kontakter med v st f r att kunna uppnå kad sj lvst ndighet i f rhållande till Comeconprogrammet. Mitt under kalla kriget f rsågs Rum nien, sitt nystalinistiska styrelses tt till trots, med v sterl ndska maski-
6 Beslutet fattades av centralkommitt ns plenum i november-december 1961.
D tente ur sm staternas ers ektiv 41
ner och teknologiska hj lpmedel – ett unikt fenomen i relationerna mellan st och v st.
N r Nicolae Ceauşescu kom till makten våren 19658 fick den nationella inriktningen en officiell pr gel genom betoningen av begreppen «suver n stat» och «sj lvst ndig nation» ( inteia 0 juli 1965) Ceauşescus regim skapade en massiv statscentrerad ideologi som inte bara ersatte mycket av den tidigare mar istisk-leninistiska referensramen utan också lyckades f rhindra spridningen av nya re- formv nliga id er från utlandet. r 196 inledde Ceauşescuregimen en mera aktiv utrikespolitisk linje.9 Nu maskerades ledningens attityd inte l ngre av ekonomiska intressen utan man ifrågasatte ppet Sovjetunionens dominans. Rum niens internationella prestige kade m rkbart och som ett resultat valdes utrikesminister Corneliu Manescu till ordf rande f r F renta nationernas generalf rsamlings
a session år 196 .10
I Ungerns fall var det år 196 uppenbart att den verdrivna betoningen av ekonomisk tillv t i ett land som helt saknade f r- uts ttningar f r det tillsammans med industrisektorns vercentra- lisering hade varit ett fatalt misstag.11 r 1968 lanserades ntligen ett omst rtande ekonomiskt program, «Nya Ekonomiska Mekanis-
Denna v storientering l nade sig under åren 1959–6 tredubblades v stimporten, varav importen av industrimaskiner kade femfaldigt – och det var livsviktigt f r industria- liseringsprogrammet. Maskinimporten från v st utgjorde två tredjedelar av den totala maskinimporten. Detta visar hur viktiga de v sterl ndska kontakterna var f r Rum ni- ens utvecklingsstrategi. Sj lvst ndighetsf rklaringen spelade en stor roll i synnerhet i relationerna med USA. En månad efter att f rklaringen publicerats inledde ashington bilaterala handelssamtal med Bukarest – de f rsta någonsin med ett stblocksland (Har- rington 1998).
8 Dennis Deletant n mner att Ceauşescus image som en person som hade mod att s tta sig upp mot Sovjetunionen var en betydande faktor n r det g llde att v lja eftertr dare till partichefen Gheorghe Gheorghiu-Dej (Deletant 1999b 105–06).
9 I januari 196 uppr ttade Rum nien diplomatiska f rbindelser med F rbundsrepubliken Tyskland. Det omst rtande i detta kan f rstås mot att Sovjetunionen gjorde samma sak f rst år 19 0, tre år senare. Rum nien tog ett annat dj rvt steg i juni 196 , då landet v grade bryta sina diplomatiska f rbindelser med Israel trots att de vriga europeiska socialistiska l nderna gjorde så i protest mot att Israel ockuperade nya landområden under se dagarskriget.
10 Rum nska politiker skulle senare bed ma att den internationella erk nslan var ett re- sultat av rum nska f rs k att st rka små l nders roll på den internationella arenan och deras st ndiga kamp f r att uppl sa barri rerna mellan de olika politiska blocken. Se Manescus tal publicerat i inteia den 0 september 196 och hans vriga uttalanden i
inteia den 0 december 196 .
11 Centraliseringen var enorm. Till e empel fanns det 1 industrigrenar (papper, glas, socker, gummi, l och så vidare) som uppr tth ll endast en fabrik var. Ett annat talande e empel var att år 1965 arbetade h lften av alla anst llda i fabriker med en personal på mer n 1000 anst llda. Motsvarande siffra i Sovjetunionen var (S akács 199 188–9 ).
men»,1 som i sj lva verket var en socialistisk marknadsekonomisk modell (Kornai 199 96–5 ). Eftersom ungrarna syftade att ka handeln med icke-socialistiska l nder måste de beakta v rldsmark- nadsrealiteterna och koncentrera sig på att f rb ttra sin konkurrens- kraft.1 Genom att begr nsa centrala planeringsorgans inblandning i de ekonomiska mekanismerna f rdes produktionssf ren n rmare marknaden. I synnerhet den tunga industrins prioritetsst llning, de storskaliga produktionsenheternas dominans samt hundraprocentigt stats gande f rsvagades. Nya Ekonomiska Mekanismen gav också utrymme f r småskaligt privat entrepren rskap inom industrisektorn och d rmed också f r tanken på individualism.
Den nya v storienteringen var ett uttryck f r avsikten att mins- ka handeln med st, och ungerska myndigheter f rhandlade till och med i hemlighet med Internationella valutafonden (IMF) och V rldsbanken.1 Likv l var utan tvivel det fr msta motivet f r reformen – så som det definierades av partiets centralkommitt 15 – att trygga en oavbruten kning av levnadsstandarden f r att den v gen s kra folkets st d. Partichefen János Kádár var i b rjan av sin karri r en hatad man som kom till makten med sovjetisk hj lp efter att 1956 års revolution krossades av R da arm n. V lf rdspo- litiken var ett centralt element med vilket han bef ste sin st llning Kádár «k pte» det ungerska folkets tysta godk nnande f r sin maktut vning och kunde d rmed etablera ett osedvanligt samh l- leligt lugn. Denna k nsliga balansgång var dock helt beroende av de ekonomiska prestationerna ledarna måste prestera en oavbruten tillv t i levnadsstandarden f r att kunna k nna att de satt tryggt vid makten. 1968 års reform innebar inte enbart en materiell f r ndring med h gre levnadsstandard och mera konsumtionsvaror också det dagliga livet blev avsev rt mera avslappnat. Tolerans och ett relativt ppet medieklimat blev nyckelorden i det nya systemet, och inte ov ntat f r ndrades gradvis relationen mellan makthavarna och det
vriga samh llet som en f ljd av den f rsvagade autokratin.
1 De prim ra måls ttningarna var att f r ndra den vergripande ekonomiska strukturen och d rmed ka produktionseffektiviteten samt f rb ttra produktkvaliteten och balansen i utrikeshandeln (F ldes 1995 ).
1 Se den reformistiska vice premi rministern Jen Fock i rsadalmi emle 10 1965.
1 Rapport till politbyråns kommitt f r ekonomisk politik (Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88-15 115. e., 6– ).
15 M tesprotokoll f r Ungerns socialistiska arbetarpartis centralkommitt 1 juni 196 (Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88- 88. e., 8– 0).
D tente ur sm staternas ers ektiv 417
risen år o dess k liga e terd ningar
T v dersperioden som b rjat tidigt på 1960-talet fick ett abrupt slut med krisen i Tjeckoslovakien år 1968. nda till inf randet av Bre jnevdoktrinen var den tillåtna graden av avstalinisering och avvikelse från den sovjetiska modellen oklar gr nsen mellan vad som kunde f r ndras och vad som på inga villkor fick ndras på var inte tydlig. Leonid Bre jnevs teori om «begr nsad suver nitet»
(Hutchings 198 1) markerade emellertid en radikal avvikelse från Chrusjtjovs relativt liberala allianspolitik. Bre jnev bibeh ll de allierade staternas suver nitetsprincip och blandade sig inte i deras inrikes renden, men konstaterade att stblockets gemensamma mål hade h gre prioritet. Så om fientliga inrikes eller utrikes krafter f rs kte f r ndra det politiska systemet i någon av stblockets medlemsstater skulle detta tolkas som ett anfall mot hela det socialis- tiska blocket, och d rf r var det allas plikt att f rsvara socialismen.
Invasionen av Tjeckoslovakien utgjorde ett sådant e empel.
Krisen skakade hela det socialistiska blocket, och Rum nien och Ungern till mpade motsatta strategier f r att klara sig.16 Ceauşescus regering h ll fast vid sin utrikespolitiska linje och v grade delta i invasionen. Detta resulterade i ett hot från Moskva som upplevdes som så reellt att n r sovjetiska arm n r rde sig i den rum nska gr nsens omedelbara n rhet, proklamerade Rum nien att landet respekterade nationell sj lvst ndighet och icke-inblandning i andra staters inrikes angel genheter.1 Som livf rs kring skickades samma deklaration till vissa andra l nders regeringar samt till F renta na- tionerna (Giurescu 19 1 ). Den «rum nska doktrinen» (Holden 1989 5 ) antydde också en ny f rsvarsattityd inte bara arm n utan hela det rum nska folket skulle f rsvara sitt fosterland mot vilken angripare som helst.18
Sovjetunionen f rs kte senare l ra Rum nien en l a, och sp n- ningen nådde sin kulmen i den så kallade Balkankrisen i oktober 1968. R da arm ns trupper kommenderades till den rum nsk-bul- gariska gr nsen. Då meddelade Ceauşescu att sovjetarm ns intrång
16 Skillnaderna i attityderna gentemot invasionen av Tjeckoslovakien visade sig ven i den retorik som anv ndes vid de kommunistiska arbetarpartiernas konferens i Moskva år 1969 ( komm nista ... 1969 0 – , 5–8 ).
1 Enligt en unders kning om attityderna hos ungerska soldater som deltog i operationen i Tjeckoslovakien var intressant nog de meniga vertygade om att arm n efter Tjecko- slovakien skulle forts tta mot Rum nien. Det m rkliga var att officerarna inte r ttade till missf rståndet, vilket tyder på att man var mycket os ker på utgången av konflikten. Se de regionala partisekreterarnas konferens den 8 augusti 1968 (Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88- 1968 16. e., 55–6 ).
18 Den nya f rsvarspolitikens principer offentliggjordes den 1 augusti 1968 medan invasionen av Tjeckoslovakien nnu pågick (Ceauşescu 1969 8 –85).
i landet skulle betraktas som en krigsf rklaring och att Rum nien skulle f rsvara sig till varje pris.19 Sovjetunionen retirerade till slut.
Gerald Holden, specialist på ars a apakten, har h vdat att Rum - nien inte var strategiskt sett tillr ckligt viktigt f r att Sovjetunionen skulle ha riskerat en milit roperation som med all sannolikhet skulle ha blivit långvarig (Holden 1989 1– ).
Ist llet hade Kreml en annan taktik Rum nien blev utfryst och l mnades utanf r viktiga f rhandlingar inom stblocket. Till och med f rdragen om v nskap, samarbete och msesidigt bistånd, som Rum nien hade med br dral nderna, till ts l pa ut.0 Avsikten med detta var inte att uppl sa hela n tverket utan att uppfostra en upprorisk medlem genom att indirekt påverka landets ekonomi.
Eftersom de bilaterala handelsavtalen var kopplade till ikraftvarande v nskapsf rdrag utgjorde frånvaron av f rdrag ett effektivt hinder f r handel, och situationen blev snart svår f r Rum nien. Landet f rs kte f rb ttra relationerna till Moskva men nobbades. Enligt en medlem av SUKP s centralkommitt t nkte Sovjetunionen ndra på sina ekonomiska relationer med Rum nien så att «de bilaterala relationernas obalans skulle återspeglas tydligare».1
r 1968 var inte det b sta året att inleda en dj rv ekonomisk reform i Ungern heller, men reformen hade f rberetts i tre års tid och man kunde inte ha f rutspått den vårens kris i Tjeckoslovakien.
Eftersom Kádárs program liknade Ale ander Dub eks e periment, speciellt i fråga om de liberala dragen, måste den Nya Ekonomiska Mekanismen skyddas mot de mera ortodo a blockmedlemmarnas angrepp och framf r allt mot Moskva. ven om Kádár inte tog parti f r Dub eks motståndare vågade han inte heller ppet konfrontera dem. Men bakom kulisserna medlade han mellan Prag och Moskva nda till mitten av juli och f rs kte avstyra den hotande milit ra konflikten (Hus ár 1998). Han f rsvarade den tjeckoslovakiska reformen inf r de konservativa men det ledde till att Ungern
19 Rum nien hade inte haft R da arm ns trupper på sin mark sedan 1958 (Hlohor Scurtu 000).
0 Det bilaterala avtalsn tverket som tagits i bruk under senare h lften av 19 0-talet var upp- byggt på så s tt att n r tjugo år f rflutit måste det ratificeras på nytt av alla medlemmar.
1 Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88- 1968 11. e.
Den Nya Ekonomiska Mekanismen togs officiellt i bruk i januari 1968 men f rberedel- serna inleddes redan i december 196 och programmets slutliga version godk ndes i maj 1966 vid ett m te f r centralkommitt n ( ag ar o ialista ... 19 5 98, 65–66, 8–6 ). Reformprogrammet presenterades offentligt f r f rsta gången i dagstidningen
ps a ads g 5 april 1965.
Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88-5 5 . e.
Detta rapporterades bland annat av inan ial imes 19 september 1968. Se ven Faragó (1989 55–58).
D tente ur sm staternas ers ektiv 419
sj lvt blev misst nkliggjort. Till slut varnade sttysklands alter Ulbricht Kádár på ett ars a apaktsm te i ars a a den 1 juli 1968 «Efter Tjeckoslovakien blir det Ungerns tur.»5
N r t rningen v l var kastad hade Ungern inget annat val n att delta i invasionen av Tjeckoslovakien. Den kade påtryck- ningen fick Kádár att ndra taktik. Han visste att sovjetledarna beh vde lojala bundsf rvanter i den allvarliga interna krisen, och åren 1968–69 var en period av oavbruten krishantering f r Moskva.
Kádár besl t sig f r att offra Ungerns utrikespolitiska linje och f rs kte genom att visa sig absolut lojal få Moskva att godk nna den icke-renl riga ungerska reformpolitiken. Sålunda blev Ungern i internationella sammanhang en ivrig f rsvarare av den sovjetiska utrikespolitiken.
Men n r krisen var ver och disciplinen återuppr ttad var Bre j- nev snabb att vidta mått och steg mot den dj rva ungerska reformen.
r 19 gick Kreml ppet till angrepp och anklagade de ungerska ledarna f r att inte kunna hantera de nationalistiska och sionistiska intrigerna i landet ( ra da februari 19 ). 6 Detta var ett of rfal- skat f rs k att st rta kadaristerna, och f rst rktes ytterligare av att Kádár bj ds in till Moskva f r informella f rhandlingar. Bre jnev var oroad ver v sts tilltagande inflytande på det ungerska samh llet och ver den privata ekonomiska sektorns tillv t. Han befarade att Kádárs liberala reforme periment skulle sprida sig ven till andra l nder. Några veckor senare demonstrerade Sovjetunionen sin vilja genom att v gra leverera råvaror som Ungern tidigare anhål- lit om.8 Eftersom den ungerska reformen var beroende av billig energi och råvaror från Sovjetunionen, var de strypta leveranserna ett effektivt s tt att få fram Bre jnevs budskap. Beslutet att verge den Nya Ekonomiska Mekanismen och återgå till det gamla kom- mandosystemet med centraliserade industrianl ggningar fattades lydigt inom se månader.9
Bre jnev framkallade en ny konservativ atmosf r. Som en f ljd blev klimatet inom blocket kallare mellan 1968 och 19 . Sovjet- unionens nya attityd ledde till stramare ideologiska tyglar ideolo- giska konferenser h lls upprepade gånger f r att tydligg ra hurdant
5 János Kádárs tolk, fru István Barthas (f dd Nadja Rabinovics) hågkomster angående ars a am tet finns återgivna i T k s (1998 61).
6 Anklagelsen riktades mot reformens ledande nationalekonom och mot politbyråmedlem- mar av judisk h rkomst.
Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88-5 5 5. e., – 9.
8 Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- I -A-8 .b.MT.hat. 1 9 19 66 .d 9 Beslutet tillkom under ett långt sammantr de med centralkommitt n den 1 –15 november
19 (Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88- 119).
beteende som ansågs nskv rt samt korrigera och vervaka de mindre medlemmarnas beteenden. Det stod klart f r varje regering att det relativt fria och fle ibla se tiotalet nu hade f rbytts i en kal- lare period som dominerades av Bre jnevdoktrinen.
Efter den chrusjtjovska avsp nningen var det dock ytterst svårt att återgå till en stramare hierarki. Sovjetunionens otvivelaktiga milit ra och ekonomiska maktposition inom blocket var inte l ngre tillr cklig f r att s kra ett stadigt och bestående inflytande ver dess underlydande. Det gick fortfarande att skenbart återst lla ordning i leden, men resultaten var tvivelaktiga, och disciplineringen kr vde enormt mycket energi och e trema åtg rder med endast en br cklig illusion av lojalitet som f ljd. Mer n någonting annat avsl jade bruket av kraftåtg rder hur svårt det var f r centrum att uppr tthålla sammanhållningen inom blocket. Småstaterna lydde då de måste, men v ntade tydligt på n sta tillf lle att pr va gr nserna. De f rsta tecknen på att det fanns hopp om en ny spel ppning kom i KSSE- processens skepnad. Detta visade sig i synnerhet efter 19 då processen b rjade symbolisera ett l fte om f rb ttrade relationer mellan st och v st som eventuellt också kunde påverka situationen inom blocket.
eaktioner på initiati et till dialog
I mars år 1969 utlyste ars a apaktens konsultativa kommitt på sitt m te i Budapest en inbjudan till europeisk dialog angående kontinentens s kerhetsfrågor ( ars i er d s ... 1981a 1 – ).
De ungerska partifunktion rerna befann sig emellertid i en obekv m st llning. Vid tiden f r initiativet i Budapest fokuserade Kádár på inrikespolitiken f r att hålla reformen levande, och han var oerh rt noga med att inte utmana Bre jnevs doktrin om begr nsad suver ni- tet.0 Samtidigt utpekades Ungern tillsammans med Rum nien från och med 1969 ofta i v sterl ndska medier som de två modiga sta- terna som vågade trotsa Sovjetunionen. Den ungerska reformen fick mycket publicitet och behandlades positivt, och landet f rv ntades snart slå in på en modigare utrikespolitik i stil med den rum nska.
Denna uppfattning byggde naturligtvis på den aktuella situationen i det kalla kriget men orsakade mycket huvudv rk i Budapest. 1
0 Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88- 19 0 6. e., – , 98–99. D rtill en f rklaring till allm nheten i ps a ads g 15 oktober 19 .
1 Kádárs regim grundade till och med en separat enhet inom centralkommitt ns propa- gandaavdelning, med uppgift att klarg ra hur reformpolitiken egentligen skulle tolkas j mf rt med v sterl ndska mediers feltolkningar (Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS-
88- 1 96. e., – ).
D tente ur sm staternas ers ektiv 421
Ungern hamnade med andra ord i kl m mellan Sovjetunionens integrationsstr vanden och v sts splittringspolitik, och hade svårt att visa var landet stod. F rutom att Sovjetunionens initiativ st ddes lojalt gnades det d rmed inte mycket uppm rksamhet.
F r Rum nien var situationen enklare. Under Ni ontiden (1969–
) var den f rh rskande principen i v sts strategi gentemot de socialistiska l nderna att underminera blockets sammanhållning genom att h nvisa till suver nitetsid n, och f ljaktligen hade Ru- m nien icke verraskande ett utm rkt rykte i v st. De rum nska ledarna bedrev en dj rv antisovjetisk politik trots det bakåtstr vande nystalinistiska styrelses ttet som i sj lva verket var omodernt till och med i Sovjetunionen. Detta oaktat handlade det om r tten att sj lv best mma om sina egna angel genheter, och rum nerna gjorde ingen hemlighet av sina str vanden. Ceauşescu upplyste hela v rl- den om sitt lands nya tolkning av begreppet internationalism, den ledande tanken i blockets interna relationer internationalism skulle f rstås som fria och suver na staters fruktbara samarbete. Varje land oavsett storlek kunde och borde delta aktivt i att l sa internationella problem. D rtill po ngterade Ceauşescu att små l nder i regel varit de f rsta offren i stora maktkonflikter. F ljaktligen besl t Ceauşescu g ra allt han kunde f r att småstaternas r ster skulle h ras i inter- nationella sammanhang, och v djade till deras ledare att bilda en allians mot supermakterna oberoende av samh llssystem ( n a 1 augusti 19 1), något som naturligtvis gjorde Kreml rasande (Sch pflin 1986 66–6 ).
Rum nien accepterade aldrig att initiativet till europeisk dialog vid m tet i Budapest 1969 kom från Sovjetunionen. Rum nerna uppm rksammade de andra medlemmarna i blocket på att Rum nien i sj lva verket hade f reslagit en europeisk dialog redan sommaren 1966 på ars a apaktens konsultativa kommitt s m te i Buka- rest ( ars i er d s ... 1981b 101–19). N r Sovjetunionen nu uppmanade till dialog, misst nkte de rum nska ledarna att det handlade om ett f rt ckt f rs k att ka det sovjetiska inflytandet i Europa. Ceauşescu litade helt enkelt inte på Bre jnev och var nda till 19 1– ovillig att allvarligt involveras i processen.
Se ven dokument från Rum niens riksarkiv (Rum nska kommunistpartiets centralkom- mitt 1966– , 1 5 169 och 1 0 19 ).
Se redog relsen f r ars a apaktens utrikesministrars konferens om den europeiska s kerheten, som h lls i Prag 0– 1 oktober 1969 (Ungerska nationalarkivet, OL-M- KS- 88- 1969 1 . e., 1 8). Betr ffande de rum nska dokumenten, se Rum niens riksarkiv (Rum nska kommunistpartiets centralkommitt 1966– , IV 110 19 0 och IV 116 19 1).
Sålunda kunde år 1969 varken Ungern eller Rum nien se de enorma m jligheter som KSSE-processen skulle komma att er- bjuda. Sovjetunionens initiativ skulle emellertid skapa en helt ny m jlighet till handling på den internationella arenan, ett steg mot v st. Dessutom var det ur småstaternas perspektiv en s llsynt chans att f rvandla sovjetisk politik till något som kunde gagna dem nationellt. D r var den, helt pl tsligt en utv g ur det bre jnevska strypgreppet, ironiskt nog med Sovjetunionens v lsignelse.
olda nationella intressen r andlingsstrategierna
Sovjetunionen ansåg hela KSSE-processen vara ett resultat av st- blockets anstr ngningar, och Moskva ville vara s ker på att satel- litstaterna skulle f lja dess instruktioner. Sålunda h lls i synnerhet efter 19 1 flera gånger om året m ten på olika nivåer f r att de små blockmedlemmarna skulle vara medvetna om vad som f rv ntades av dem på den internationella arenan. Sovjetunionen fokuserade mest på europeiska s kerhetsfrågor medan de små medlemmarna av blocket såsom Ungern och Rum nien ville etablera individuella mellanstatliga relationer till v st. D rmed ville de hålla åtminstone de f rberedande faserna av KSSE på en bilateral nivå och så l nge som m jligt undvika multilaterala sammanhang i vilka de skulle vara tvungna att agera enligt blockets gemensamma policy som best mdes av Moskva.
Från och med 19 insåg både Rum nien och Ungern att KSSE var en unik m jlighet att uppnå mera utrymme f r att kunna fr mja nationella intressen. Båda l nderna ville att processen skulle fram- skrida snabbt så att de skulle få tillf lle att uttrycka sina åsikter om internationella frågor. Men eftersom de två l nderna befann sig i skilda politiska omst ndigheter valde de olika f rhandlingstaktik.
Den ungerska ledningens olustiga l ge avgjorde vilken strategi Ungern till mpade under f rhandlingarna. Eftersom ungrarna of- ficiellt var lojala mot Kreml var det f ruts gbart att de inte under något skede av processen ppet skulle trotsa Sovjetunionens politik.
De reformv nligas motgångar och de konservativas återv ndo 19 syntes i de ungerska delegationernas v lande ideologiska engage- mang som speglade den svåra politiska situationen i hemlandet.5
tskilliga dokument i Finlands utrikesministeriums arkiv vittnar om de ungerska och rum nska delegaternas m rkbara brådska n r det g llde att f ra vidare f rhandlingarna, jfr Finlands utrikesministeriums arkiv (UM B ET K Suhtauminen ja kannanotot, 19 1– ).
5 Se till e empel Risto Hyv rinens rapport från den 5 september 19 1 n r reformisterna
D tente ur sm staternas ers ektiv 423
Ungrarna var inga l tta eller f ruts gbara f rhandlingsparter eftersom deras strategi var f rt ckt, men de var målmedvetna och koncentrerade eftersom så mycket stod på spel. Mest av allt beh vde Ungern fungerande handelskontakter f r att uppv ga sitt beroende av handeln med Sovjetunionen och det inflytande som Sovjetunionen den v gen ut vade på inrikespolitiken. Kádár s kte med andra ord nya s tt att forts tta med reformen som avbrutits, och framgången med KSSE var livsviktig f r att reformisterna skulle kunna etablera kompenserande relationer i v st.
Ungerns f rhandlingsstrategi speglade Kádárs prioriteter. I debatten angående europeiska s kerhetsfrågor (den f rsta korgen) f ljde ungrarna troget Sovjetunionens instruktioner. Landet var ndå ockuperat så det fanns inga m jligheter att åstadkomma nå- got på den h r punkten. De ungerska delegaterna f rs kte undvika
ppna konflikter och radikala sammandrabbningar mellan st och v st och i st llet medla och få parterna att n rma sig varandra.
Lindansaren Kádár f rs kte vertyga de andra stblocksl nderna om att ut ver milit ra frågor borde den andra korgen, ekonomiska relationer, ges mera vikt i den gemensamma strategin – och att om priset var att man måste godk nna den tredje korgen, det vill s ga m nskliga r ttigheter, så skulle det inte vara ett så stort hot n r allt kom omkring.6 Av r dsla f r att samf rståndet mellan st och v st skulle utebli, f reslog Ungern till och med att det i st llet f r en slutlig konferens skulle hållas en serie konferenser f r att s kra kontinuiteten i f rhandlingsprocessen. F r ungrarna var KSSE inte en unik h ndelse utan snarare en metod att l sa framtida konflikter och ett viktigt verktyg f r att utvidga d tenten, f rhoppningsvis
ven inom det egna blocket.8
Rum nien valde återigen annorlunda. I KSSE-processen såg Ceauşescu en l nge efterl ngtad m jlighet att agera sj lvst ndigt på den internationella arenan.9 Nu var det dags f r ett litet land att på- verka supermakternas spel. I motsats till ungrarna stod de rum nska
nnu satt stadigt vid makten, och Paul Gustafssons rapport sju månader senare n r de konservativa var m rkbart starkare (UM B ET K Suhtauminen ja kannanotot, 19 1– ).
6 Detta framkom vid många tillf llen, till e empel i talet vid partiledarm tet den 1 augusti 19 (Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88-5 61 . e., 119– ), likaså vid den årliga sammankomsten på Krimhalv n 0– 1 juli 19 (Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS-
88-11 61 . e, 10–18).
UM B ET K Suhtauminen ja kannanotot. Telegramavskrift Paris, 9 september 19 1.
8 UM B ET K Suhtauminen ja kannanotot. UM tiedotus Unkarilaisia arviointeja Etk sta, keskusteluja Unkarin ulkoministeri ss , november 19 1.
9 Rum niens riksarkiv (Rum nska kommunistpartiets centralkommitt 1966– , 1 8 19 1 6 19 och 19 ).
diplomaterna enh lligt bakom Ceauşescus linje och deras agerande var konsekvent. De undvek helt och hållet ideologisk retorik och gick rakt på sak, med fokus på praktiska problem.0 De understr k flere gånger att f rhandlingarna inte f rdes mellan politiska block utan mellan j mlika stater, och de var inte r dda f r konfrontationer om det g llde id er som inte passade deras linje.
Den rum nska delegationen lobbade f r en konsensus i besluts- fattandet som skulle bygga på principen om suver n j mlikhet.
Denna princip tonade ned betydelsen av olika staters storlek och makt i beslutsprocessen (Mosser 001). F r att s kra att de små l nderna skulle få sina r ster h rda f reslog de att ordf randeska- pet skulle rotera mellan deltagarl nderna under f rhandlingarnas olika skeden.1 De var också noga med att inte ge intryck av att de skulle ha en gemensam plattform med de andra stblocksl nderna.
Med detta fick Rum nien ett tvivelaktigt rykte om att med sin «v n med alla»-politik vara ute efter snabba och direkta f rdelar f r sig sj lvt utan att ta de andra medlemmarna i blockgemenskapen i be- aktande. F ljaktligen utel mnades Rum nien snart från blockets interna f rhandlingar angående den gemensamma f rhandlings- strategin i KSSE.
inland som rollmodell
Den r tt så pejorativa termen «finlandisering» spred sig snabbt 19 och ifrågasatte Sovjetunionens egentliga avsikter med KSSE. Det var ingen hemlighet att Sovjetunionen ville ka sitt inflytande i Europa, fast n kanske inte på det s tt som Fran Josef Strauss, som populariserade termen, menade. Enligt redog relser från stblocks- l ndernas gemensamma m ten f rblev också Rum nien under hela KSSE-processen misst nksamt mot Sovjetunionens intentioner av e akt samma orsaker som Strauss hade tagit upp de fruktade att om Sovjetunionen fick f r mycket inflytande ver Europa så skulle det f rvandlas till verv lde.
0 Se till e empel UM B ET K Suhtauminen ja kannanotot. Ambassad r Paul Gustafs- sons rapport från Haag mars 19 .
1 UM B Kokousselosteet – ET K konsultaatioiden I vaihe ( november–15 decem- ber,19 ).
Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88- 1969 6. e., 0 –06.
Fran Josef Strauss artikel om finlandisering publicerades f rsta gången i e imes februari 19 och samtidigt i a tampa ie elt och e onde Med termen avsåg Strauss rent allm nt en stor m ktig stats avsikter att blanda sig i en mindre grannstats interna angel genheter, och i synnerhet Sovjetunionens indirekta f rs k att ka sitt inflytande, speciellt i de n rliggande områdena.
Se redog relsen f r ars a apaktens utrikesministrars konferens om den europeiska
D tente ur sm staternas ers ektiv 42
Termen «finlandisering» anv ndes dock aldrig i officiella doku- ment inom stblocksl nderna. Den uppfattades också annorlunda i st n i v st den finl ndska modellen var i sj lva verket mycket lockande f r stblocksl nderna. Den representerade en s regen balans i f rhållandet till Sovjetunionen som satellitstaterna l ngtade efter att uppnå. På ett plan var Finlands politiska man vreringar ett e empel på hur man gradvis kunde n rma sig v st utan hot om grava repressalier från Sovjetunionens sida. Trots sitt geografiska l ge som granne till en tidvis r tt så aggressiv supermakt och trots tunga erfarenheter i det f rflutna lyckades Finland uppr tthålla en konsekvent politik som tj nade nationens intressen och att gradvis distansera sig från Kremls krav.
Ett neutralt land som till e empel sterrike eller Sch ei kunde inte stå som en kta f rebild f r satelliterna eftersom neutraliteten i sig var ouppnåelig i den verklighet som utgjordes av ett bipol rt v rldssystem. Men Finland representerade en tydligt annorlunda ka- tegori det var en «v nlig» stat som till och med hade ett v nskaps-, samarbets- och biståndsavtal med Sovjetunionen och en speciell, rentav privilegierad relation till stblocket. Allt detta gjorde Finland till en f rebild som inte var alltf r avl gsen utan inom m jligheter- nas gr ns. Vi ska också komma ihåg att de socialistiska regimerna inte n dv ndigtvis ville bryta sig ut ur stblocket eftersom de också hade en hel del nytta av Sovjetunionen, som inte enbart finansierade deras svaga ekonomier utan ven garanterade kommunisternas le- gitimitet i sina respektive samh llen. Det småstaterna beh vde var en ny fle ibel status och mycket mera utrymme f r eget oreglerat beslutsfattande.
Finland var mer n intressant f r Ungern. De två nationernas språkliga sl ktskap genom tillh righet i den finsk-ugriska språkfa- miljen hade aldrig fallit i gl mska och har i synnerhet av ungrarna betraktats som ett unikt broderskapsband. Trots den ofta upprepade internationalistiska retoriken gick det inte riktigt upp f r kadaris- terna att denna sl ktskapsk nsla i sj lva verket gick emot inter- nationalismen som betonade solidaritet inom arbetarklassen ver statsgr nserna. Men denna sl ktskap påverkade i allra h gsta grad utvecklingen av en hj rtlig relation mellan Finland och Ungern, en relation som var mera f rtrolig n Ungerns relationer till de flesta politiskt och ideologiskt n rstående stblocksl nderna (Hyv rinen 000 – 8). Finlands president Urho Kekkonen betraktades som
s kerheten, som h lls i Prag 0– 1 oktober 1969 (Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88- 1969 1 . e., 1 8). En annan rapport om partiledarm tet 1 augusti 19 finns i Ungerska nationalarkivet (OL-M-KS- 88-5 616. e., 119– ).
en politisk virtuos som till och med kom bra verens med Bre j- nev,5 som Kádár sj lv endast med st rsta svårighet kunde tas med.6 Kekkonen var omtyckt av den ungerska politiska eliten, inte bara av reformisterna utan något verraskande ven av de konservativa eftersom det f r många verkade som om Moskva litade mera på honom n på till e empel Ceauşescu.
På det tidiga 19 0-talet var Finland symbolen f r ett fle ibelt land som kunde komma verens med både st och v st och d rtill framgångsrikt bedriva handel med båda. Den sistn mnda aspekten var sannolikt den mest relevanta f r Ungern. Handel kunde bidra till att återuppv cka den ekonomiska tillv ten som var avg rande f r landets v lf rdspolitik, och d rigenom uppr tthålla det sociala kontrakt som h ll Kádár vid makten. F rutom detta r tt så uppen- bara motiv fanns det också en annan orsak till Ungerns intresse f r Finland den finska minoritetspolitik som ansågs både ovanlig och e emplarisk.8 Minoritetsfrågan hade fått internationell uppm rk- samhet under samtalen i Helsingfors i och med f rhandlingarna som ankn t till tredje korgen, det vill s ga m nskliga r ttigheter och samarbete inom humanit ra frågor. Sovjetunionen ansåg tredje korgen vara ett oviktigt och rentav farligt mne ( rasnaja e da januari 19 5) som oavsett inte skulle komma att spela någon viktig roll f r blockets politiska pra is. Men minoritetsfrågan var h gst aktuell f r Kádárs styre.
V sts kade fokus på frågor kring m nskliga r ttigheter gav Ungern impulser att omdefiniera h rnstenarna i sin utrikespolitik.
Engagemanget i minoritetsfrågor f rb ttrade regimens image, och v sts uppskattning innebar nya handelsrelationer, något som den ungerska ekonomin var i stort behov av. F r ytterv rlden framstod det som om det inifrån blocket skulle ha tr tt fram en liten satellit som b rjade bete sig som en f rk mpe f r de m nskliga r ttighe- terna, något som aldrig tidigare upplevts från ett socialistiskt land.
Fokusen på minoritetspolitiken var en tydlig signal att landet hade distanserat sig från Moskva och antagit en sj lvst ndigare roll i sina utrikesrelationer. Inte verraskande blev Kádár snabbt v sts «fa-
5 Urho Kekkonens långa presidentskap (1956–8 ) inf ll under en period som k nneteck- nades av en oavbruten balansgång mellan st och v st, mellan Finlands genuina intresse f r v st och Sovjetunionens påtryckningar.
6 Kádárs motvilja f r Bre jnev framkommer av hans egen redog relse till politbyrån (Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88-5 5 5. e., 98–1 ).
Se politbyråmedlemmen Re s Nyers redog relse i Hus ár ( 00 ).
8 Från och med mitten av 19 0-talet publicerades flera studier och också popul rverk om Finland och Finlands minoritetspolitik, till e empel Kekkonen (19 5), Bernáth (19 5), Kardos (19 8) og S j (19 9).
D tente ur sm staternas ers ektiv 427
voritkommunist». Den «mjuka diktatorns»9 liberala rykte st rdes inte av att det i intresset f r m nskliga r ttigheter inte ingick andra frågor n den politiskt beh ndiga minoritetsfrågan.
Fokusen på minoritetspolitiken hade också en inrikespolitisk dimension. Kádár var i stort behov av sitt folks st d och godk n- nande. Genom sitt engagemang i minoritetsfrågor kunde ledarna vidr ra det tidigare tabubelagda begreppet nation, i det h r fallet den ungerska nationen, som inbegrep de ungerska minoriteterna i andra l nder. Detta var ett steg i ledarnas str van att n rma sig det vanliga folket. Med andra ord var intresset f r minoriteters r ttig- heter anv ndbart på många s tt, eftersom det gagnade relationerna både till v st och till det egna folket.
Rum nien var inte intresserat av Finland f rr n i b rjan av 19 0- talet. Finland var ett avl gset land med få kontakter och obetydlig handel. Rum nien orienterade sig prim rt mot Frankrike och andra v steuropeiska l nder, och hade av tradition inga intressen norrut.
Under KSSE-processen insåg Rum nien emellertid att Finland utgjorde ett e empel på hur ett litet land kan få mycket synlighet på den internationella arenan, något som Ceauşescus regim l nge dr mt om och efterstr vat. En synlighet av denna kaliber skulle l tt ha kat statusen hos vilket land som helst, och det hade passat bra att f rb ttra det de facto nystalinistiska Rum niens image. En f rb ttrad image skulle också ha tj nat det yttersta målet, n mligen att distansera Rum nien från Sovjetunionens inflytelsesf r.
Vidare var Finland inte enbart en småstat som pl tsligt fick internationell erk nsla, utan d rtill hade landet nu fått rollen som medlare i en global polarisering – något som var av betydelse f r Rum nien. Ceauşescu ville etablera Rum nien som en akt r bland de stora på den internationella arenan, och inte bara tempor rt, utan i en mera permanent egenskap. Han talade f r en diversifiering av det alltf r strama bipol ra systemet d r småstater inte spelade någon roll. Det enda s ttet att komma f rbi detta var f r Ceauşescu att småstaterna enades i gemensam handling f r att uppv ga stormak- ternas verv ldigande inflytande.
Ur Rum niens synvinkel var Finland intressant på ytterligare ett s tt trots v nskapspakten accepterade Sovjetunionen – om n motvilligt – Finlands milit ra neutralitet (Suomi 1996 556, 1998 65–66). nda sedan 1958 då R da arm n slutgiltigt drog sig ur Rum nien hade det rum nska styret visat tydliga tecken på att vilja gradvis l sg ra sig ur ars a apaktens f rpliktelser. På
9 Uttrycket «mjuk diktatur» f rekommer ofta inom ungersk historiografi och anv ndes f rst av Csaba Horváth (199 116).
grund av 1968 års kris i Tjeckoslovakien och dess konsekvenser f r Rum nien gjorde Ceauşescus styre allt f r att denna process skulle accelerera. Rum niens inst llning till ars a apakten understr ks i synnerhet vid f rnyandet av f rdraget om v nskap, samarbete och msesidigt bistånd med Sovjetunionen. Moskva insisterade att det var helt n dv ndigt att n mna medlemsstaternas starka f rpliktelser gentemot pakten. Rum nien motsatte sig detta krav eftersom det skulle ha bundit dem till pakten i tjugo år till.50 I st llet efterlyste Rum nien att milit ra block skulle uppl sas helt och hållet.
Tidigt på 19 0-talet gav ars a apakten ov ntat efter f r Ru- m niens envetenhet. H danefter till ts Rum nien begr nsa sitt deltagande i pakten till det absolut minsta m jliga. Det var det n rmaste Rum nien kunde komma det finska idealet.
-kon erensens bet delse r småstaterna a slutande kommentarer
Under KSSE f rekom det under den gemensamma kommunistiska fasaden ett brett spektrum nationella strategier som kunde vara e tremt motsatta trots blockmedlemskapet. Dessa politiska strate- gier kan uppfattas som splittrande tendenser som gick rakt emot Sovjetunionens str van att hålla blocket intakt. Dessa tendenser var tecken på b rjan till slutet f r stblocket eftersom de visade att de enskilda kommunistiska regimerna kunde klara sig utm rkt utan st d från Moskva och att lockelsen från v st var verv ldigande.
KSSE-processen utgjorde en enastående m jlighet att revidera stblockssatelliternas st llning eftersom f rhandlingarna i Helsing- fors hade uppkommit på sovjetiskt initiativ. Sovjetunionen hade ett starkt intresse av att f rhandlingsprocessen blev framgångsrik, och detta uppmuntrade småstaterna i sina m ten på den internationella arenan. De gavs indirekt en makal s chans att omtolka sitt f rhål- lande till v stl nderna f rutsatt att de kunde v lja r tt strategi. I Ungern påverkade KSSE både inrikes- och utrikespolitiken. Ung- rarnas samarbetsvilja under f rhandlingsprocessen passerade inte obem rkt, och Kádárs framgångsrika upptr dande i Helsingfors ledde till att han omedelbart bj ds in till Italien, Vatikanen, V st- tyskland, sterrike, Frankrike och Storbritannien.
r 19 5 verraskade den ungerske kommunistledaren alla med
50 Information om de prelimin ra f rhandlingarna angående f rnyandet av f rdraget om v nskap, samarbete och msesidigt bistånd mellan Rum nien och Sovjetunionen, 10 februari 1968 (Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88- I -J-1-j. K M S t. S U 1 5-1-0010 -1968-80.d).
D tente ur sm staternas ers ektiv 429
ett tal i vilket han drog sig till minnes vilka allvarliga f ljder två v rldskrig hade haft f r Ungern, som f rsattes i en otrygg st llning med stora territoriella f rluster (Kádár 1986 5 –5 ) Detta var både en tydlig påminnelse om Sovjetunionens landvinningar efter andra v rldskriget och en anspelning på Ungerns sk ra status som satellit. Talet gick inte obem rkt Sovjetunionen f rbi, och Kremls raseri ledde till att Kádár på ett partiledarm te i Berlin året d rpå måste bedyra att Ungern inte nskade revidera sina gr nser och att den kommunistiska endr kten fortfarande var det viktigaste f r landet (Kádár 19 90–96).
Ett annat nnu allvarligare problem var Ungerns ivriga f rf k- tande av minoritetsr ttigheter. Ungern fokuserade på de ungerska minoriteternas situation, och de l nder som missk tte sin ungerska minoritet – Tjeckoslovakien, Rum nien och Sovjetunionen – var alla medlemmar av stblocket.51 r 19 6 var Moskvas irritation ver den nya ungerska linjen uppenbar, och Kádár varnades f r att driva frågan om minoriteters st llning inom stblocket alltf r långt.5
Inom inrikespolitiken b rjade den officiella attitydf r ndringen inom den ideologiska sf ren åren 19 6– n r den gamla linjens f retr dare utesl ts ur partiet. Detta innebar en definitiv kurs ndring mot en mindre ideologisk och mera pragmatisk politik – en ny era inom socialismen (Csi madia 001 – 1). r 19 8 återupptogs reformen igen utan s rskilt mycket konsulterande med Moskva.
Ungern r knade nu med sina nya f rdelaktiga relationer till v st mellan 19 5 och 19 hade Ungern undertecknad 55 bilaterala avtal med «kapitalistiska l nder».5 KSSE-processen var f r Ungerns del definitivt en succ .
F r Rum nien var inte KSSE-strategin lika lyckad. Som en f ljd av all publicitet i v st kring Ungerns minoritetspolitik upp- m rksammades ven den ungerska minoriteten i Rum nien och dess problem. Snart kom m nniskor ttsfrågan att f rst ra den sj lvst ndighetss kande Ceauşescuregimens rykte. ven de viktiga handelsavtalen med v st drabbades, eftersom v st inte l ngre ville se genom fingrarna betr ffande m nniskor ttsbrott. På grund av mino- ritetsproblemen st llde sig USA s kongress tveksam till att bevilja Rum nien status som «mest gynnad nation».5 Med den nye presi-
51 Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88-5 0 . e. 11 – .
5 Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88-5 0 och OL-M-KS-11 05 . 5 Ungerska nationalarkivet, OL-M-KS- 88-5 19. e., 0– 8.
5 « e must be careful to remind the administration that e should not e tend major economic concessions to Rumania ithout raising the issue of national discrimination
denten Jimmy Carter gavs från och med 19 8 m nniskor ttsfrågor prioritet i v rldspolitiken framom den tidigare splittringspolitiken riktad mot stblocket. Medan Kádárs politik gjorde att Ungern nu beviljades status som mest gynnad nation ( e ew ork imes mars 19 8) blev den nya amerikanska linjen mycket påfrestande f r Ceauşescus administration. De nya motgångarna i relationerna till v st och gamla sp nningar i relationerna till stblocket f rsatte Rum nien i internationell isolering. Den rum nska inrikespolitiken utvecklades åt helt motsatt håll n den ungerska. Från och med det sena 19 0-talet v nde sig Ceauşescus regim inåt och dess grepp om samh llet blev allt hårdare med kande statsterror.
Som sammanfattning kan s gas att KSSE-processen var f r- delaktig f r småstaterna f rutsatt att de kunde v lja r tt strategi att man vrera inom. Samma taktik kunde antingen ka eller minska handlingsutrymmet och fr mja eller undergr va de nationella in- tressena. Under objektivt sett likadana omst ndigheter och likadant hot om inblandning från Sovjetunionen kunde vissa stater på ett betydande s tt omforma sina m jligheter och ifrågas tta sj lvaste småstatsvillkoren. I fallet Rum nien och Ungern uppstod som en f ljd av inrikes h ndelser ett betydande tryck att ndra på det utri- kespolitiska agerandet i en instabil situation.
Grundproblemet var hur man skulle uppv ga den n rliggande supermaktens inflytande ver den egna inrikespolitiken, i synner- het ver ekonomin. Hoten mot s kerheten, som hade sina r tter i Sovjetunionens naturliga intresse f r området, v lade mellan att vara indirekta politiska begr nsningar och direkta fysiska hot mot satelliternas e istens. Trots det kan man s ga att s kerhetsfrågan inte var lika viktig som tryggandet av ekonomiska intressen. Det enda s ttet att minska hotet och ka k nslan av s kerhet var att etablera nya allianser. Genom att orientera sig i riktning mot en grå on som bestod av andra små, mestadels neutrala stater i v st hoppades man få mera sv ngrum. Den finska modellen uppfatta- des som en bro med vilken man kunde n rma sig v steuropeiska l nder, ett utrikespolitiskt beteende som den hotfulla sovjetiska supermakten accepterade.
Det finns två sk l till att den rum nska strategin misslyckades och den ungerska lyckades. F r det f rsta handlade rum nerna antagligen i f r snabb takt och uttalade sina utrikespolitiska avsik- ter f r ppet på den internationella arenan, medan ungrarna dolde sina avsikter bakom ekonomiska intressen, något som visade sig
against almost three million Hungarians in Rumania.» Tal av J. Delaney i USA s kongress den 8 maj 19 5 (American Hungarian Federation 19 5 9).
D tente ur sm staternas ers ektiv 431
vara l ttare f r Moskva att sm lta. F r det andra måste de små kommunistiska staterna i sina n rmanden mot v st uppfylla v sts villkor. De nya allianserna som kunde f r ndra småstaternas e is- tensvillkor byggde på en byteshandel i vilken v st i utbyte mot sitt st d f rv ntade sig att st ven skulle n rma sig v sts v rderingar.
Rum niens nystalinistiska styrelses tt uppfyllde inte dessa villkor medan den liberalare ungerska administrationen inte hade några svårigheter på den punkten.
KSSE-processen skapade m jligheter f r små stater till interak- tion av ett aldrig tidigare skådat slag. Vad som senare visade sig vara så betydelsefullt med detta var att det inte h ngde ihop med de v lande relationerna mellan supermakterna. N r kontakten mellan de små l nderna v l hade etablerats, skulle den komma att verleva både avsp nning och avskr ckning.
Litteratur
komm nista s m nk sp rtok nem etk i tan sko sa os k a (1969) Budapest Kossuth.
American Hungarian Federation (19 5) o ments on t e nited ations man Rig ts ommission t e orld o n il of r es and t e nited tates
ongress and Go ernment. Vol 1. ashington, DC.
«A Varsói S er d s tagállamainak felh vása Európa ors ágaiho . 1969 március 1 » (1981a) ars i er d s s er e ete . Budapest Kossuth Magyar N pk társaság K l gyminis t riuma.
«A Varsói S er d s tagállamai Politikai Tanácsko ó Test lete bukaresti l s nek nyilatko ata a európai b ke s bi tonság megs ilárd tásáról . 1966 j lius 5»
(1981b) ars i er d s s er e ete . Budapest Kossuth Magyar N pk társaság K l gyminis t riuma.
Berend, Iván T. (1996) entral and astern rope eto r from erip er to erip er . Cambridge Cambridge University Press.
Bernáth, sigmond (19 5) g n r innors g an. Budapest Gondolat.
Ceauşescu, Nicolae (1969) «Speech Made at the Popular Rally Held in Bucharest in the Republic Palace S uare» i Nicolae Ceauşescu (red.) Romania on t e
a of ompleting o ialist onstr tion. Bukarest Meridiane.
Csi madia, Ervin ( 001) isk r s s diktat ra. Budapest S á adv g.
Daniken, Fran von (1998) «Is the Notion of Small State still Relevant?» i Lau- rent Goetschel (red.) mall tates nside and tside t e ropean nion.
Dordrecht Klu er ( – 8).
Deletant, Dennis (1999a) omm nist error in Romania G eorg i ej and t e oli e tate . Ne ork, N St. Martin s Press.
Deletant, Dennis (1999b) Romania nder omm nist R le. Iasi Centre for Ro- manian Studies.
Faragó, Jen (red.) (1989) r d r. Budapest Tabu.
F ldes, Gy rgy (1995) elad sod s politikat rt nete . Budapest Maecenas.
Giurescu, Constantin (red.) (19 ) ronologi al istor of Romania. Bucharest Editura Enciklopedica Romana.
Goetschel, Laurent (1998) «The Foreign and Security Policy Interest of Small States in Today s Europe» i Laurent Goetschel (red.) mall tates nside and
tside t e ropean nion. Dordrecht Klu er (1 – 1).
Harrington, Joseph (1998) «American-Romanian Relations, 195 –1998» i A. de Luca P. uinlan (red.) Romania lt re and ationalism. Ne ork, N Columbia University Press (10 – 6).
Hey, Jeanne A.K. ( 00 ) mall tates in orld oliti s plaining oreign oli e a io r. Boulder, CO Lynne Rienner Publishers.
Hlohor, Constantin Ioan Scurtu ( 000) e Red rm in Romania. Iasi Centre for Romanian Studies.
Holden, Gerard (1989) e arsaw a t o iet e rit and lo oliti s.
O ford Black ell.
Holmes, Leslie (1986) oliti s in t e omm nist orld. O ford Clarendon.
Horváth, Csaba (199 ) ag arors g t l napjainkig. P cs Pre ident.
Hutchings, Robert (198 ) o iet ast ropean Relations. Madison, I Uni- versity of isconsin Press.