• No results found

i regulerte vassdrag i Sogn og Fjordane

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "i regulerte vassdrag i Sogn og Fjordane"

Copied!
22
0
0

Laster.... (Se fulltekst nå)

Fulltekst

(1)

F iskeress u rsar i regu lerte vassd rag i Sog n og Fj orda ne

Fiskeressursar

i regulerte vassdrag i Sogn og Fjordane

Fylkesmannen i Sogn og Fjordane Milj vern v i

RAPPORT NR. 1 - 1998 ISBN 82 -91031-35-5 ISSN 0803-1886

(2)

Fiskeressursar i regulerte vassdrag i Sogn og Fjordane

1. Prosjektet er eit samarbeid mellom vassdragsregulantar og Fylkesmannen i Sogn og Fjordane om fiskegranskingar i regulerte vassdrag.

2. Målet med prosjektet er å få oppdatert kunnskap om innlandsfiskbestandar i regulerte vassdrag i Sogn og Fjordane. På bakgrunn av resultat frå prøvefiske og synfaringar skal det vurderast moglege alternative tiltak til utsetjing av fisk.

3. Prosjektet er leia av ei styringsgruppe, som for 1997 har hatt følgjande samansetjing:

- Ola Lingaas, Sogn og Fjordane Energiverk (leiar) - Sjur Gammelsrud, Statkraft SF

- Stein Straumsheim, Hydro Energi

- Eyvin Sølsnæs, Fylkesmannen - miljøvernavdelinga

- Øyvind WalsØ, Direktoratet for naturforvaltning (observatør) - Ivar Sægrov, NVE - region Vest (observatør)

- Arne Erlandsen, Energiforsyningens Fellesorganisasjon (observatør) 4. Prosjektet vert finansiert av regulantane og fylkesmannnen. Det faglege ansvaret for prosjektet er lagt til fylkesmannen, som og har administrativt ansvar for prosjektleiar.

5. Rapportering frå prosjektet skjer gjennom årlege årsmeldingar og fagrapportar.

6. Regulantane som er med er: Hydro Energi, Østfold Energiverk, Oslo Energi, Statkraft, Bergenshalvøens Kommunale Kraftselskap, Elkem, Sognekraft, Sogn og Fjordane Energiverk, Svultingen og Firdakraft.

Prosjektadresse:

Fiskeressursar i regulerte vassdrag i Sogn og Fjordane Fylkesmannen i Sogn og Fjordane - miljøvernavdelinga Tinghuset

5842 Leikanger

Tlf.: 57 65 00 00 el. 57 65 51 40

Framsidebilete : 1. Fjellaure . 2. Tyin reguleringsmagasin . 3. Friluftsliv i Stølsheimen . 4. Garnfiske.

Foto 1, 3 og 4: Roy M. Langåker. 2: Arkivfoto Fylkesmannen i Sogn og Fjordane , Miljøvernavdelinga.

(3)

Fylkesmannen i Sogn og Fjordane Miljøvern

Rapp.nr.

1998-1

Forfattar Dato

Kurt Urdal 15.06.98

Prosjektansvarleg Sidetal

Eyvin Sølsnæs 15

Tittel ISBN/ISSN

Fiskeressursar i regulerte vassdrag i Sogn og Fjordane - ISBN 82 - 91031-35-5

Sluttra pport ISSN 0803-1886

Geografisk område Fagområde

Sog n o g Fjordane Fiskeforvaltin g

Oppdragsgjevar Finansiering

«Fiskeressursar i regulerte vassdrag i Sogn og Fjordane » Vassdragsregulantar og Fylkes- mannen i So g n og Fjordane Kort samandrag

Sluttrapporten oppsummerer det arbeidet som er gjort i løpet av prosjektperioden. Dei fleste vatna har aurebestandar av tilfredsstillande kvalitet , sjølv om tilhøva mange stader ikkje er like gode som på 1980-talet . 114 av vatna er det grunnlag for å endra utsetjingspålegga, anten ved redusering / stogging av utsetjingar eller ved å starta nye utsetjingar . Totalt er det gjennomført undersøkingar i 78 vatn/

magasin.

Emneord Ansvarleg signatur

1. Prøvefiske 2. Vasskjemi

3. Regulerte vassdrag

4. Sogn og Fjordane Edvin Sølsnæs

Fiskeforvaltar

Fylkesmannen i Sogn og Fjordane Telefon Telefaks Miljøvernavdelinga

5842 LEIKANGER

57 65 50 00 57 65 50 55

(4)

I

Forord

Med denne sluttrapporten er prosjektet «Fiskeressursar i regulerte vassdrag i Sogn og

Fjordane» avslutta. I perioden 1994-97 er det lagt ned ein stor innsats for å kartleggja stoda i vatn som er direkte eller indirekte påverka av regulering og som har pålegg om utsetjing av fisk. I tillegg er ein del andre vatn undersØkte. Det har gjennom heile perioden vore eit svært godt samarbeid mellom forvaltinga og regulantane, noko som har bidrege til at arbeidet har gått så bra som det har gjort.

Til alle som vore med:

Hjarteleg takk!

Hermansverk, 15. juni 1998 Kurt Urdal

(5)

Innhald:

1. Innleiing 1

2. Økonomi 3

3. Resultat - oppsummering 4

4. Diskusjon 10

5. Litteratur 15

(6)

1. Innleiing

Prosjektet vart starta sommaren 1994 som eit samarbeid mellom Fylkesmannen i Sogn og Fjordane og ti vassdragsregulantar. Desse regulantane var: Hydro Energi, Statkraft, Østfold Energiverk, Oslo Energi, Bergenshalvøens Kommunale Kraftselskap (BKK), Elkem, Sognekraft, Sogn og Fjordane Energiverk, Svultingen og Firdakraft. Prosjektleiaren hadde kontorplass ved miljøvernavdelinga hjå Fylkesmannen i Sogn og Fjordane og var ansvarleg for gjennomføring av undersøkingar og rapportering.

Målsetjinga med prosjektet var å vurdera dei utsetjingspålegga som vart fastsette etter

reguleringane for å bøta på negative effektar av oppdemming og endra vassføring. Ved prosjekt- start i 1994 var planen å undersøkja alle magasin/vatn der regulanten var pålagd å setja ut fisk som kompensasjon for vassdragsreguleringa. Det vart samstundes opna for at fleire vatn kunne undersøkjast etter ynskje frå regulantane dersom dette ikkje gjekk ut over framdrifta i prosjektet.

Prosjektet var i utgangspunktet meint å vara i tre år, dvs. til sommaren 1997, men i avtalen var det opna for å forlenga prosjektet med eit år. Ettersom me kom seint i gong hausten 1994 og talet på undersøkte lokalitetar vart auka, vart det i 1996 vedteke å forlenga prosjektperioden til 31/12- 97. I løpet av prosjektperioden er til saman 78 magasin/vatn prøvefiska, deriblant alle dei 60 magasina/vatna som har utsetjingspålegg i Sogn og Fjordane (Figur 1). I tillegg har me bonitert tre vassdrag i Vik og Voss/Aurland kommunar for å vurdera potensialet for utsetjing av laks ovanfor lakseførande strekning som forsterkingstiltak.

Gjennomføringa av prosjektet har vore vellukka. Regulantane har stilt til rådvelde utstyr og personell og dermed gjort arbeidet lett og effektivt. Godt ver med lite snø i fjella har også gjort sitt til at ein har klart å følgja den stramme timeplanen for gjennomføring av prosjektet.

(7)

0

CD^ m

Q (D

s

^ ,- . .,. I ^

♦ . ' r Z 1: 1i ! ,

♦♦ . r r; ^

-.r.: ,••. ^ I'^, +

^,'

J Ø + ,-i^` `^

^ •♦••• > e .^_ + b^ ' Ci ^•-- r

^ ^.

♦•♦♦

^.. t^--

, >_, ,

..^ '-, ,` + r

i; ^n7,1 ^ '` , + `u o r •

I' '`.---( ^' r' , ^ + ^ ^+ ^ i ' i

, ._ , 'Zt= +

r , ` + ' ^^ •

♦ . r , , Z +r + `^ + + `^+ ".^ r v tTt^ , + ^+•

. ^

C0

!-, , + . i .

® ° ♦ii ; ; ` i ' `` -^^ ^^--^ ^♦♦

® r r ,. ^ ^ -- + ^

• ^ . + r ' + ' . ^ •

•p^ . ^ r i .+ '^ , `'+ r ^ ^

^•♦ ^ i . -_ - •

♦ , a

'■. . '--T-a`' ^ ^^' . i ^ i .- ^ i •V @

, i =

• ^ i ^, ^• y ., `. . . ^- `,+ ^ • ^•

^ • • ^ r .. . ^•♦♦ ^^^. e ^ ^-'. ^ ^`^- i f `ø

■ ■ ,_^ ^ , `.^ , r ^ b ♦♦s

r •.._ '+ ; a .y-.o ,^ +^.^

,-. , J •

C•■♦ ' ^ -a- +. --. :

• '- ' Ø --' ^ ---'- ` ^,

^ si.r ^ ^ --.r '. ,^ Z` °

. . 1

..,.- , 1-1,# `. .

- ^^^ -..

• t" ^ --^

u.w • a ^--- + ,'' - , C '^

e^ 2 ^ . + '

^ .

i^ , ,,.

^ . ^

® •^"^^' ^

^ •.^ ^°a

♦^♦^r %

®®

Cl^

^ ^ r ^

•-

■^'•i

ri

(8)

2. Økonomi

Prosjektet er finansiert av dei ti ovannemnde regulantane og miljøvernavdelinga hjå

Fylkesmannen i Sogn og Fjordane. Etter som det er stor skilnad på kor mykje arbeid som er gjort for kvar regulant, vart det vedteke ein fordelingsnøkkel som skal ta omsyn til dette:

Kontorutgiftene vert dekka av Fylkesmannen, administrasjonsutgifter vert fordelt flatt, analyse- og reisekostnader vert belasta dei einskilde regulantane i høve til dei reelle utgiftene, resten vert fordelt i høve til kor mykje arbeid som er gjort for kvar regulant. Ein reknar at det krevst omlag like stor innsats for kvart vatn som vert prøvefiska og utgiftene for kvar regulant vert såleis rekna etter kor mange vatn som er undersøkt.

Det totale budsjettet vil liggja på i underkant av 1,5 mill kr (Tabell 3). Dette er noko mindre enn berekna og skuldast i høg grad at dei einskilde regulantane har lagt inn stor eigeninnsats ved å stilla personell, utstyr og overnattingsstader til rådvelde. Dette har redusert prosjektet sine reiseutgifter og utgifter til leige av feltassistanse.

Tabell 3: Forbruk, innbetalingar og balanse per 31.12.97 (Prosjektstart 1. september 1994).

Forbruk Innbetalt Balanse

1994 1995 1996 1997 Sum

Hydro Energi 14.312 89.996 103.748 164041 372098 378698 6600

Østfold Energiverk 8.019 40.963 57.662 82482 189125 230777 41652

Oslo Energi 17.488 75.289 72.438 88766 253981 267651 13670

Statkraft ( mag.) 6 .445 47.673 42.767 43085 139970 223437 17171

Statkraft (bonit.) 14.412 38.292 13.592 66296

BKK 3.298 19.752 18.750 22782 64582 65903 1321

Elkem 2.250 7.543 11.876 14788 36457 33720 -2737

SFE 2.250 7.543 11.485 14788 36066 35627 -439

Sognekraft 2.250 7.543 12.075 14788 36656 33919 -2737

Svultingen 1.725 4.505 6.993 8634 21857 19249 -2608

Firdakraft 2.250 7.543 11.871 14788 36452 33715 -2737

Fylkesmannen 15.000 50.000 50.000 50000 165000 165000 0

Sum 89. 698 396 . 643 413 .258 518 . 942 1 .418.541 1 . 487.696 69.155

(9)

3. Resultat - oppsummering

Resultat av undersøkingane ligg føre i form av fire fagrapportar (sjå litteraturlista for fullstendige referansar).

Fagrapport 1994 : Prøvefiske i Aurlandsvassdraget (Nyhellermagasinet, Katlamagasinet, Store Vargevatnet). Bonitering av Dalselva (Arnafjorvassdraget).

Fagrapport 1995 : Prøvefiske i Aurlandsvassdraget, Matrevassdraget, Viksvassdraget og Fortun- Grandfastavassdraget.

Fagrapport 1996: Prøvefiske i Årdalsvassdraget, Lærdalsvassdraget, Svelgenvassdraget, Yksneelv-reguleringane, Osenvassdraget, Årøyvassdraget, Jostedals- vassdraget og Bøfjordvassdraget. Bonitering av NærØydalsvassdraget.

Fagrapport 1997: Prøvefiske i Høyangervassdraget.

Me viser til desse rapportane for detaljerte opplysningar om dei einskilde vatn/magasin. Her gjev me berre ei oppsummering av tilhøva i dei ulike vatna, ein del data er presentert i tabell 2.

1. Vatn der det ikkje er trong for tiltak

For dei fleste vatna er det ikkje grunn til å endra pålegga/utsetjingsverksemda eller setja i verk nye tiltak. Dette gjeld 64 av dei 78 vatna som er med i undersøkingane. Mellom desse er 50 av dei 60 vatna som har pålegg om utsetjingar av aure. Felles for mange av desse vatna er at fisken er i dårlegare form enn ved førre undersøking, noko som truleg skuldast at tilhøva er vorte dårlegare i vatnet no i høve til kva dei var like etter reguleringa, og at dei klimatiske tilhøva har vore tøffe dei seinare åra. Kor vidt dette seinare bør kompenserast ved å endra utsetjingane er vanskeleg å seia no, og ein kan venta med eventuelle åtgjerder til etter neste prøvefiskerunde for å fastslå om stoda er stabil eller framleis forverrar seg. Alternativt kan ein gå inn no og redusera utsetjingane noko og sjå om dette gjev dei ynskte utslaga (sjå diskusjon).

Kyrkjevatnet i Årdal og Mjåvatnet i Lærdal har ei opphoping av gamal fisk som tyder på at utsetjingane har svikta dei seinare åra, samstundes som det har vore hausta lite. Dersom det vert fiska med grovmaska garn i nokre år framover, samstundes som utsetjingane vert meir vellukka, vil desse vatna truleg kunna få bestandar av fin fisk att. Her kan ein altså betra kvaliteten på auren utan å endra utsetjingspålegga.

SØrdalsvatnet i Bremanger, Dauremålsvatnet i Gloppen og Nordstrandsvatnet i Høyanger har alle tette bestandar av relativt småvaksen aure. Dette er typisk for kystnære låglandsvatn der rekrutteringa ikkje er avgrensande for bestandsstorleiken. Dersom ein vil ha meir storvaksen aure i desse vatnet vil det krevja ei drastisk utfisking og stor innsats også etterpå for at ikkje tilstanden reverserer. Dersom det ikkje er store fiskeinteresser i desse vatna, vil det truleg kosta meir enn det smakar å få storvaksen aure her.

4

(10)

Eimhjellevatnet i Gloppen kommune har ein middels tett bestand av fin aure og ein overtett bestand av skrinn røye som stagnerer totalt i vekst ved ein storleik på omlag 20 cm. Også her vil det krevjast ein stor innsats dersom ein skal betra kvaliteten på røya, men det let seg gjera (sjå Sægrov 1995). Tilstanden i desse vatna er relativt upåverka av regulering, kva bestandstettleik angår, og eventuelle tiltak her må basera seg på privat innsats.

Svartevatnet i Gloppen kommune er eit ekstremt næringsfattig vatn som ligg ved ein arm av Gjegnalundsbreen. Vatnet har ein bestand av svært småvaksen røye, eit resultat av utsetjingar for ein del år sidan. Det er ikkje grunnlag for å setja i verk tiltak her.

II. Vatn der ein bØr vurdera å endra utsetjingspålegga

a) Reduserte utsetjingar: Vestredalsmagasinet , Viddalsmagasinet og Øyestølsvatnet i

Aurland; Blåvatnet i Høyanger nord (Hydro Energi ) og Mannsbergvatnet i Ardal. Desse vatna har fisk av såpass dårleg kvalitet at ein bør vurdera å redusera utsetjingane noko. Etter

justeringane bør ein gjennomføra nytt prøvefiske innan tre-fire år for å granska verknadene av tiltaka. Men ingen av vatna har tilstrekkeleg potensiale for naturleg rekruttering, så framtidige fiskebestandar i desse vatna er avhengig av utsetjingar. Når det gjeld Mannsbergvatnet er

situasjonen litt spesiell. Sein isgang og dermed korte fiskesesongar dei seinare åra har ført til låg beskatning, samstundes som utsetjingane har halde fram. Dersom ein får normal beskatning i åra framover kan det henda ein må justera utsetjingane på nytt.

b) Stogging av utsetjingar: Nedre Millomvatnet i Aurland, Krokavatnet i Høyanger sør (BKK), Vadheimsvatnet i Høyanger nord (Hydro Energi), Fivlemyrane i Fortun og Nibbevatnet i Bremanger. I Nedre Millomvatnet og Fivlemyrane er det sett ut fisk i årevis utan at det har vorte etablert ein fiskebestand. Nedre Millomvatnet ligg høgt til fjells (1451 moh.) i eit snørikt område med svært korte vekstsesongar, og det er truleg ei nær total døying på den utsette fisken allereie første hausten og vinteren. I Fivlemyrane er årsaka truleg at auren som vert sett ut vandrar ned i dei vatna som ligg nedstraums. I nedtappa tilstand er vatnet knappast meir enn eit bekkefar og er lite eigna for fisk. Krokavatnet og Vadheimsvatnet ser ut til å ha tilstrekkeleg potensiale for naturleg rekruttering til at det ikkje er trong for utsetjingar. Det er uklårt om det er potensiale for naturleg rekruttering i Nibbevatnet, men auren er svært skrinn og det er tydeleg for lite næring til den bestanden som er i vatnet i dag. I både Krokavatnet, Vadheimsvatnet og Nibbevatnet bør ein følgja opp med undersøkingar og eventuelt starta opp att med utsetjingar dersom naturleg

rekruttering viser seg å vera utilstrekkeleg.

c) Nye utsetjingar: Seltuftevatnet , Vestre og Austre Storevatnet i Gaular kommune er ein del av Høyangerreguleringane (Hydro Energi). Seltuftevatnet og Austre Storevatnet er fisketomme, medan Vestre Storevatnet har ein svært tunn bestand som truleg er i ferd med å døy ut. Det er per i dag ikkje pålegg om utsetjingar i desse vatna, men det er ynskje frå lokalt hald om å etablera aurebestandar her.

Storevatnet i Gloppen kommune (SFE) har ein tunn bestand av aure og røye. Det er førebels ikkje grunn til å iverksetja tiltak her, men rekrutteringa har vorte sterkt redusert etter reguleringa av vatnet, og det bør følgjast opp med nye undersøkingar innan 2-3 år for å sjekka om det er tilstrekkeleg naturleg rekruttering til å halda ved like fiskebestandane i vatnet, eller om ein eventuelt må starta utsetjing av fisk også her.

(11)

Y N

= ^ O)c 0)

c 0)

c ro

- -

d

f i t

p

7 3

C C C C C C j C O) C C C C C C C C C

N O)

IN O) N

0) I I

N O) Q )

0) I

O) N 0) N

0) N 0)

O) O N

0) CU 0) i

Ø 0)^

N (U O) i

-p 0

-O 00

4) 0) O Q)

0) 4)

0) N

lT N tT 4)CA CD

O) N O) N

O) N C CA

I

C C C C C C C C Y

M C C C ^ C

Y M.

C C C C C C C -C _C

Y 01 (^• p

^•

C

C Y

N C

Y w

iA Cp

y

N i ^•

0) >

w Ø >

^O O

w p w N

^ Ln w

N Y ^• (• Y Y w ^

"' C

' N

Y Ef3 - ,• w w w R3 w w A3

C C C ^ <D N

^ N

'C i N C C C C >

°

w

°

..-

°

N

^

N nn''

ø

N

>

^ f

'

N OI

W

O O)

^

0)

f0 N > CO

-o

r-

-o

w

0 0

.CO.- 0 0

CO

0

"W-

^

()/

v

^ ^ ^ ^ E l- ^ w ui v, E "' E E

.. C E

N 0 0 0 C C c r C C

N (n (A p E (/)

-

Y ,

U ^ N

N

.

!g ' y _ ^,

' '

^0 «C c^,0 ^6 N

^6 Y6 c«,G c^,0 yC N CD (D +-

N N N )

CD N N N N N CU 4) ø NCU m NN N

N NN N N

N N (D NN

N N

N Q)

^ .^ ^ ^ ^ -

S] a .0 4) .p Cl) Cl) S] U) .0 .0 4 ^ .0 a .0 2]

C C C -p C e

0 C -0 C C C ^ C ^ ^ C ^ C C C C C C C C C

C C C -p C r -0 C -p C C C C :r: ^ C C C C C C C C C C

Q) z CD (1) :3 M Z3 :3

F-

Q1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

C O O O O O O O O O O O O O

C > O

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 CO O CO N CD Cn N Cn M C•M O O 0 CD r- 0 -* 00 0 Cn 0 0 0 d'

CD r N T M M co M CV

N Cn

i

O N Lo N N - r CO CD M N CD i,- N 1,* M * l!) t` N O)

co OD N C)D

YY o o o o r o o O O . O T O CT O p) Cn o o r 0 O O aj O 0 o 0

(a T 0 - 0 0 O T r r T O T O r r

f_ CA N CO O) [ t co N «<t CD CO t O N r

()

co O ^ M O a0 0 CO

d' O h O CD M 0 0 C0 r CD O O M M N o C.C) 0 0) T ^ O) OO

> r r T N N r T - r r r N

H O

tTi r CD r r O O M N O N N N T O O Cn f6 lti M C \i r OM u7 N O N t- M t- CO

O N O r CO 00 f^

LL N d' V' M r N r

N

p

1*

O 00 CO CD

D M N M CO r M N D) ON D O N Cn O

' N N N

f0 N Cn N ^ T

c\,

N r CO r 00 N T M N ct

l M r N LL

l

i

l i Q Q Q Q Q Q Q Q Q

.

Q Q Q Q l

Q I

Q l

Q Q Q

I Q

l

Q Q l

Q Q l

Q l

Q Q l

= r p) T r CD CC) N Co o '4• I^ Cn rI CO Cn C \i T CV "Z^CV t0_ CD Cn co co Cn CD CD CO

1

CD LO LO C() LO CD CD CD CD Cn Lir) Lin Cn Cn 00 0 r Cn f,- Cn CO Cn co CD CO CO CO 13

Ø f- CD

N N N 0

N O O O N O N tO I^

M N (A N

CD O co

N N

CO O N N

N o CO N 0

^ C9 M N

N r

r r T

CO O N Cn co M "* r l^ [,- N U) 0 ^ CO h ^ l- I^ M C') O m O LO

r) d' M M CD ^ r CO O f- ^

CO CV M CD co CA CD Cn r- LO CM CD CD co O) O ^ OM 'ch

't C)D CV M d' M ^ Ilt r O O) O) CD Lo LO LO O O) O) O OD O) O)

r r

^ 'rn * rn Q>

i c

>(u

c c å c d ^

^ ^ ^

)

C ^ ^ a) N y

O

N pl N- N ^C N N

^ >

C lC

_

*6

_

CO r _

O (U ni 0 > -> N (a (tf •3 E N >O ... CoE ic n3 c v m c ^ y

' c C ia C a)

> r c > > p N 0 cp, ro v .. > i > c ^ c

y ^

E t6 - N a_ p _ C C C V) > C6 > y c N y c vi N > cC

y $ c0

CC c^ fC

> c > 0)

"

N

m å (C ^ (C CO C o

^ y ^ Co N E

c6

^Ø

C y CO N > c c (6 c5 >

= O

^ O) <D E > N fC

N p (1) N CD N

>

4) Y >

N a

N A N m

>

4) tA >

N > > > > M d

co >-.

<D cr.

C C

<D 0

CO N 'O

- 6 - e l

ei. ø0 CC iq ^ N O Ø

co CD (n O ^ fC ^ O ? 3 N N O) O) 00

f > N d a

l0 C

Y ^ !

O CU > >

^

°^

J Q Z Y U) Q Q Q S Z Z Z cc A Cn » > Ø tL ( ) 9 LL ^ Y ^ V)

(12)

E E rn

w Y

M

O) Y

^

'

U)ro C, U)ro

.c > ø ^

^D 5 2

01 0 O)

ro E E

^

0 0 a1 m a1 a) m a) a) a) 0

Y -0 C

(1) Ca) Cm Cm Cm Ca) Ca) Ca) Ca) CQ1 Y a) a) (1) a) (1) a) 0)C 0)

C 0) C 0)

C 0) C 0)

C 0)

C 0)

C 0) C U) a) 0)

C 0) C 0)

C O)

C 0)

C 0) C 0)

C 0) C 0)

C 0) C U1 0)

C 0) C 0)

C 0) C Q)

C O)

_ _ iy LE C

m d E Y

>

Y Y

d ..c.. Y

N Y

U) Y Y Y ro Y

Y `O' U) r C

y

^ C w _m w c w ^^- v= w Y ^

(Q Y - w

C _

C

^

>

^_ N ro C

U) E w V)>

V) •.,-_ •..-_

m L^) L2

Y

U'

- - E Y Y

^ •C

^

ro

^ N

a) >U)

O0) 0) '0 83

>U) C ._w R3

>U)

-

c :r_ > ro

>

F=

C M

^

c c > ^ > ro

E .- y>

._ >

V/ ._ _o

"0 "0

>

ro C

y '0 "0 'O -0 "0 U c 'O C

>

ro :.= w U)

>

N i i ø ø n Y o roC 0^0

«oC C

^ ø roC ^r ^C yoC øo ;dC ø O)C) YOC ^,ac a

- ø ^ -0 .0a) nN a)

a a0 Q)

^ N yCD Nm o ^

0 U)

a^

U)m n0 U)ID U)ø ^d Nø a0 Nm a CL0 a) u)Nro 0a) -00 ro

C C C C C C -0 ^ ^ L o+ 9 ^ C ^ jo ^ .0 C ^ C = ^ ^ ^ C ^ c c C C C C -0_ ro ro a ro ^ C ro ro ro ro C ro C a ro ro ro C3 ^

CD ro

V- 1- f- I- F- F- ^ m m O LL m ^--• ^--- m m m m H m H 0 m co

0] F CO

^ 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O O O O O O O O O O 0 0 0

C 0 O O t1) O O O O O O Lir) O O O O O O L() C) 0 0 0 0 0 0 0 1.0 0 0 1* N 00 Lo Lir) 0 N 0 h - 0 R Ln r 0 ^ Lf) M 0 co LO if)

0 C\] T m r N O N M N r M

a), N

.-

L

O M 00 00 O) M ^ O O) i) (0 1* N M 00 (O

,0

rn o_ 0_ o_ r_ rn_ o o rn rn o r rn o 0 o_ O , o o rn o O o 0O) ^

ca O r r o r T 0 0 0 r r O r 0 -

11

I

N 00 O O O Mil O r- M ,^- r- CD CM CO r- 00 00 CD

' tn Cm t N O

0 r M N O N N O co ^ Ln N O) Lir) M tiN h N O) l! ) O) LO M O M

> r r r r r T T r T r T T r r r r T T r

z^

N

i M O M r 0 0 N 00 0 (b n O O r ^ O M I.() O N llj O M M 00 N N

^ M 11t r M N O Ln 00 Or N ^ ^ ^! M M ln O ^ T M d' ^ M c) c, n

ca ILL

co

^ O O Q) d'

0 0 r- O r O

o 0) M 0 l17 N

N (O 11.0 0 (0 LP) 0) (O N

^ N N N m LO C+) r ^ N U) L!i - Lo N M M N N N ^

LL

a a a a a a a a a a a a a a a a a

1

a

I

a a

l

a

l

a

I

a

i

a

i

a a a a a a

= N ^ O Q) (D *- O c\i

DO) M O

O QO) Q) , 0(D

^ LO M

m M , , co

N , U)^

C (6 Ln (D 16 0

1

(0 co (OLri(D (D (DLn Ln (D (p Ln (0 (D co

u

ø O

r (O N O

N M N NLO O O

N Ln

r 00 O Or M O M O O O r O 0 0 Lr> 0 0 0 r ^ r` N

M M ^ (O M O) M N O N 0^) O m N O (O (O M Q) O 0 0 0 M O N (0 O) 110 ^ M O N M Ln g) Ln Lb v T a) M ^ O co O) co 00 N M

O N N cf) O N m M M r,

('r) CM N 0 O M N T M i* ^ ^ ^ ^ M N N d' M

C L

T r T T T

Y

N . >

W W

_ N

0 W 0

N C ^ N a1 0

^

C C ^ a C N

> N Ø eC å its C c C

- N

>

Y

C i0

>

^Ul 0 ia ^

m C c

>

C

R 2 c N > > > co N N p .O >

(13)

Y c

ca c

^ <D

..

F- m

c m o) ^ a°1i roE

c Y

c Y

c

LL -

4) d)

^t= R3 C-

Co p)

cC m

^ C N ^ c

N 0) ^ ^ N N N N

0 CA CA CA CA *^ > CA CA CA CA NCn

M c C c c ^ 0 c c c c c

Cn 2

C

Y Ø

^ Y 0) > >i

Y

2 w >

C

7 U) Y Y w

^ Y C

C

C fn

>

cC

w w w CA

y.. ^ w

y r

C

Y ø E Yrn CE ^:3 :Ci

:^.

^ Y

C (D

^

c

N Ø (0SY^

^._ ø

Y

_ in E

Y Y O a

>y >

N U

^

w

Y

C C ^

c0

N ^ ^ ^ «)

N

w C C ^

v

YN ^ f0

^ in

C 7

y 0

C B ^

y )

^

ø C

^ C N

( >

N Y Ø

m > N> E 5 E5 > >Y

-. M. O JE m i- cn m m f- F-

rn 00 o O O o 0 0 o O O 00 O

N 0

0') 0)

47

0 M 1* O) 0) r- O) co a0 ^n 0) U) v)

YY o0 0) o (fl o co 0 o r O O o) o

wR O O O O O .- .- 0

d N 0

^ ^ M co

N ^

> N 00

N

^

CF) (n

co

co CO n

(D M

M 00 0 00 0) M

(O N

^ O) - (O 0) (O O

(C LL

uJ

M M M 00

N ^ M ^ M O M ^

OO N N O0

(0 LL

Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q

= 0 0 N ^ 0 0 r-

O-

co , )

!ln

OO

(n

OD

Lfl N(O N(O

0 (0

f Lf)

t1) O) co O N co 0

cc ØL N N r N M M

[£) 0 M N N (f) ln ln co 0)

Lp M NO LIO OMD N n (MO 0 ^ N

tt `ct

dC

^ ^ r+

^ ^ ^ ^ Vmi C (0 N a=i

ai

^ E •i ` d R

++

^

,r Y

d ^ d d

a. ^ W Y

N

^ c

a d 3 v m

c W å å ^ rn c c N > a i

W N ^ N ^

C ^

C a^,. 0 (5 M

Y

; U) y Å C

C LL ø

>

^ ((

N > >

l0

> 1,5

C > a c N 0) O W N N O O ^ CM

N N

+• ^

-5 05 V) Q1 E

>C ; 03 l3 > + (0

-a 0) a L

5

M

7 ^

N > 7

^ 0

N å C N C N L L ap.. 9+ N co r0 Y r + 0) N 0) •p

d^ ^ ^

> y^ E E O Ø D: 0) *as a) N 0= Ø^

J co 2 U ) } ^ U ) 0 W W U) 2 > > 7 F-• m z

00

Referanser

RELATERTE DOKUMENTER

Det vart fanga flest 1-somrig og 2-somrig aure nedst i elva, medan det var fleire eldre fisk på dei øvste stasjonane (figur 28).. Det vart fanga flest laks øvst i elva, noko som

Det vart fanga generelt få fiskar i vatnet, men ut frå fangsten kan verken veksten eller dei kjønnsmogne hofiskane seie at det er næringsavgrensing til fiskebestanden i

Til tross for at det ikkje vart påvist fisk i vatnet var det ingen vidare skilnadar i artar og tal individ i dette vatnet i høve til dei andre vatna i området.. Vi har ikkje

Bestanden av aure i Holsbruvatnet er dominert av ung fisk, medan det er heller lite gamal fisk, noko som kan tyda på at det vert fiska relativt hardt i vatnet, men at ørekyta ikkje

Ved prøvefisket i 1968 vart det berre fanga fisk i øvre del av vatnet, og den nedre delen vart sett på som nesten fisketom (Konsulenten for ferskvannsfisket i Vest-Norge

Nordstrandsvatnet vart sist prøvefiska i 1996, og det vart også då registrert ein relativt tett bestand (12,3 fisk per garnnatt), men ikkje like tett som i 2001.. Vatnet har

Område B (st. 2-4) er strekninga frå avslutninga av fossesystemet opp til den første brua som kryssar elva om lag 180 m ovanfor. Heile dette partiet er godt eigna som oppvekstområde

Potensiale for natur- leg rekruttering vart ikkje kartlagt, men fråværet av dei årsklassane som ikkje vart sett ut (Figur 4.2.2) viser at det i beste fall er svært begrensa