Mitt skrivande har inte handlat om vad som är meningen med konst. Om man skulle diskutera konstens mening är det implicit som att dess motsats också är möjligt – att det inte finns någon mening med konst. Jag anser att meningen med konst är att göra konst, det vill säga utförandet i sig. En diskussion om dess mening är därför inadekvat eftersom aktiviteten är sin egen mening. Likt när Arendt skriver om att det inte går att tala om en tänkandets mening eftersom meningen i tänkandet ligger i aktiviteten att tänka. Den är sitt eget mål (Arendt, 1981, s.129). Det jag har velat undersöka är istället den mellanmänskliga dialogens betydelse för tänkandet när vi gör konst. Vissa essentiella saker har framkommit i mitt analysarbete och förhoppningsvis har jag lyckats förmedla det i texten. Det att en av de dialogiska formerna som är verksam i konstnärligt tänkande är den tillitsfulla, lyssnande dialogen. Den är ett medel för det egna skapandet och den förtroendefulla frågan en av förutsättningarna. Den riktade, kommunicerande dialogen är också verksam i konstnärligt arbete. En kommunikation som sträcker sig utanför sig själv till den andre. Konstnärens inre dialog inkluderar också ett görande, ett utövande som äger rum i verkligheten utanför den inre verkligheten.
Men jag vill förstå mer. Det räcker inte dit jag har kommit utan arbetet med
masteravhandlingen har gett mig en mersmak. Min undersökning av konstnärliga processer
har till stor del varit en kunskapsfilosofisk resa. Den har handlat om relationen mellan dialog, tänkande och skapande vilket ur en aspekt kan ses som kunskapsalstrande processer. Nu skulle jag vilja gå djupare in i de konstnärliga processer som kan frambringa olika former av kunskap. Den kunskapsteoretiska grunden är dialogfilosofin vars synsätt är att kunskap uppnås genom kommunikationen mellan två subjekt. Den skiljer sig på det sättet från subjektsfilosofin som med René Descartes50 cogito ergo sum satte det ensamma, tänkandet jaget i centrum. Där har jaget frånkopplats sociala relationer och får istället sin kunskap genom introspektion (Illman, 2001, s.38 f). Om vi däremot intar en dialogfilosofisk hållning är kommunikation nödvändig för en ömsesidig ökad förståelse. Jag är intresserad av hur konstens roll ser ut i den processen. I vilka former kan den mellanmänskliga dialogen
uppträda mellan scen och publik? Vilken slags kunskap kan uppstå? Kan teaterkonsten skildra en intersubjektiv kunskap om våra existentiella villkor och i så fall hur? Mitt arbete med att undersöka dialog, tänkande och skapande utvidgas genom det till att inkludera framväxten av en föreställning och dess möte med publiken. Vad i processen skiljer respektive förenar de som utövar konst och de som tar del av den? Ett undersökande om det som Arendt kallar för tanketing – konstverken – kan göra för vår förståelse av oss själva och varandra.
50René Descartes (1596-1650), fransk filosof och matematiker. I sitt sökande efter en fast kunskap som kunde tjäna som filosofins första princip betvivlade han allt. Den enda princip som visade sig vara otvivelaktig var cogito ergo sum (”jag tänker alltså är jag”) (Marc-Wogau, 1984, s.63).
Käll- och litteraturförteckning Litteratur
Arendt, Hannah. [1958]2013. Människans villkor. Vita activa. 2:a upplagan.
Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Arendt, Hannah. [1971]1981. The Life of the Mind. The groundbreaking investigation of how we think. San Diego, New York, London: A Harvest Book Harcourt, Inc.
Arendt, Hannah. [1971]2001. Tänkande och moraliska överväganden. En föreläsning.
I Ulla Holm, Eva Mark och Annika Persson (red.) Tanke, känsla, identitet.
Stockholm: Alfabeta Bokförlag.
Aristoteles. Om diktkonsten. 1994. Översättning Jan Stolpe. Stockholm: Alfabeta Bokförlag.
Bachtin, Michail. [1953-1953]1997. Det dialogiska yttrandet. I Hedlund, Björn et al (red.) Dialoger 41/97. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Dramaten, Kungliga Tekniska Högskolan.
Bachtin, Michail. [1929]2010. Dostojevskijs poetik. 2:a reviderade upplagan.
Gråbo: Bokförlaget Anthropos.
Björk, Ulrika & Burman, Anders (red.) 2011. Konsten att handla–konsten att tänka: Hannah Arendt om det politiska. Stockholm: Axl Books.
Bornemark, Jonna & Svenaeus, Fredrik (red.) 2014. Vad är praktisk kunskap?
Stockholm: Södertörn studies in practical knowledge.
Buber, Martin. [1954]1995. Det mellanmänskliga. 2:a upplagan. Ludvika: Dualis.
Buber, Martin. [1923]2006. Jag och Du. 5:e oförändrade upplagan. Ludvika: Dualis.
Dostojevskij, Fjodor. [1880]1986. Bröderna Karamazov.
Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Gadamer, Hans-George. [1960]1997. Sanning och metod. Göteborg: Daidalos.
Hald, Niklas. 2015. Skådespelaren i barnteatern. Utmaningar för oss som spelar teater för barn och unga. Stockholm: Dialoger Förlag & Metod.
Illman, Karl. 2001. Du och den andre. Fem judiska tänkare om dialog och ansvar.
Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposium.
Israel, Joachim. 1992. Martin Buber. Dialogfilosof och sionist. Stockholm: Natur och kultur.
Johansson, Anna. 2005. Narrativ teori och metod. Upplaga 1:9.
Lund: Författaren och Studentlitteratur.
Johansson, Maria. 2012. Skådespelarens praktiska kunskap. Stockholm: Premiss förlag.
Josefson, Ingela. 1998. Läkarens yrkeskunnande. Lund: Författaren och Studentlitteratur.
Marc-Wogau, Konrad. 1984. Filosofisk uppslagsbok. Lund: Bokförlaget Doxa.
McGuirk, James & Methi, Jan Selmer. 2015. Praktisk kunnskap som fag- og forskningsfelt.
I James McGuirk & Jan Selmer Methi (red.) Praktisk kunnskap som profesjonsforskning.
Bergen: Fagbokforlaget Vigmostad & Bjørke AS.
Meløe, Jakob. U.å. Tre artiklar av Jakob Meløe. Kompendium i Vetenskapsteori.
Universitetet i Nordland.
Norén, Lars. 1998. Personkrets 3:1. Morire di classe. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Pettersson, Carl-Gustav. 1971. Teaterkunskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Platon. Skrifter. Bok 1. 2000. Översättning Jan Stolpe. Stockholm: Atlantis.
Stenshäll, Joakim. 2010. På jakt efter den dialogiska estetiken. I Helander, Karin (red.) På jakt efter den dialogiska estetiken. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Szklarski, Andrzej. 2015. Fenomenologi. I Andreas Fejes & Robert Thonberg (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2:a upplagan. Stockholm: Liber.
Tjechov, Anton. [1903]1979. Tre Systrar. Körsbärsträdgården. Översättning Jarl Hemmer.
Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Ziefelt, Inger. 1979. Valda delar ur dramats historia. Stockholm: Utbildningsradion.
Otryckt material
Transkriberade intervjuer med fokusgrupp.
Intervjuerna genomfördes:160920, 161014, 161103, 161125 Albert Bonniers förlag / Författarna /Norén. [Elektronisk].
Tillgänglig: < http://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/n/lars-noren >
[2017-01-04]
Historiska medier / Spanska inbördeskriget. [Elektronisk].
Tillgänglig: < http://www.historiskamedia.se/bok/spanska-inbordeskriget/ >
[2017-08-12]
Uppsala universitet / Universitet/ Akademiska traditioner / Devisen. [Elektronisk].
Tillgänglig:< http://www.uu.se/om-uu/akademiska-traditioner/tanka-fritt-ar-stort >
[2017-03-24]