Visning av Kring vatten och dopritual i en Sydafrikansk profetrörelse

KRING VATTEN OCR DOPRITUAL I EN SYDAFRIKANSK PROFETRORELSE

av

AXEL·IVAR BERGLUND

Profeten Emanuel Ngema bar nara Umpumulo. I Umpumulo fOrsamlingskyrka hade han sam barn blivit dopt oeh sedennera konfimlerad. Det var efter sitt giftermaI sam han hade sell syner oeh upplevt drommar sam tydde, all han skulle overge sin gamla fOrsamlingsgemenskap oeh bilda en ny. Det ar am vallen oeh dol' i denna Ngema's fOrsamling sam delma lilla uppsats viII handla.

Profeten ar att karakterisera sam typisk zionistisk i motsats till de etiopiska oeh messianska beslaktade rorelserna i Sydafrika.

J)op i levan de vatien

Strax nedanFor profetens hem flyter det en av de otaliga biiekar, sam bevallnar Natal's ostkusl. I denna back hade Ngema modosamt byggt upp en vaggav stenDeh sand fOr att damma upp vallen tillraekligt djupt for dol'. Platsen fOr sin dopdamm hade han valt eher noggranna berakningar. Ett stycke hartom dam men fOil vallnet ner frAn en kli pphylla till nasta lilla hylla. SAdana hyllor iir talrika l!tmed Sabuyazi-berget oeh frAn vilket berg backen i vilken Ngema doper har Sill ursprung. Vallenfallet ovanfor Ngema's dopstiille iir c:a I

Y2

meter hogt, men det iir hogtnag att lillfredsLalla Ngema's onskningar. Han vill namligen ha tva vasentliga krav tillfredstallda innan han kan dopa!

Vattnet maste vara levande vatten oeh han maste ha tillr~lcklig

kvantitet vatten, Au vattnet ar levande £01'sta1' Ngema utifran dess fall vilket tolkas sam bevis for IiI', oeh dess porI vilket, diir- for alt det utvecklar ljucl, anses komma ul' cless liv. Funnes inte dessa tvA bevis pA vattnets IiI', hade han ansell det vara doll, ste·

rilt, och darfiir oliimpligt £iir dol" Vattnets kvantitet reglerar Ngema genom dopdammens vagghojd. Ju mer vatten han viII ha, cIesta hogre bygger han vaggen av sten Deh sand. Viktigt fOr Ngerna's uppfattning av dol' ar att det finns tillrackligt vatten fOr att den sam dopes blir helt tackt under dopritualet.

Vid ett par tillfallen har dammen spolats bart av de kraftiga vattenmassor som utveckas efter h~iftigarega oeh storm. Jag Edi- gade Ngema, am han inte trodde, att detta var ett Cud's pek- finger om att han inte borde fortsatta dol' sasom han gjorde. Men Ngema hade en annan tolking av dammens bortspolning - enligt hOllom val' det blatt ett utomordentligt fint bevis pa vattnets livskraft och sMedes snarare att uppfatta som tee ken pa fortsatt verksamhet Deh en Gud's sarskilda llppmUl1tran! Nlen nar vita vag'byggare vrakte ner stora mangder jord oeh sten i hans damm - helt ovetande att de inkraktade pa en profets heliga plats - lIppfattade vannen Ngema detta som tecken

pa

de vitas ofOrmaga att uppskatta hans viktiga arbete.

Profeten N gema utgor inget undantag nar det galler dop j

levande vat ten oeh tvagning i stora mangder vatten. Begreppet

«amanzi aphilayo», levancle vatten,

a1'

ett nyckelbegrepp till fOr- staelsen av alia sionistiska gruppers dopsyn. Vatten ar levande nar det ar patagligt rinnande i backar oeh Hoder eller om man meel agat kan se det vara i rorelse eHer scm genom sitt pOl'Jande over stenar oeh stockar kan horas vara i rorelse. I lnyeket hog grad ar vatten som kommer ur kaHcr levande vatten, ty det verkar i motsat riktning till vael annal'S vat ten gar. Vanligtvis flytel' vat- ten ju nedat, men kallor produeerar vatten unc1erifran oeh u1'1'- at - hur ar detta att fOrsta annat an att vattnet ar livskraftigt?

Lycklig alltsa den forsamJingsmedlem som kan fa dopas i vatten som hal' sitt direkta ursprung i en kalla!

Av profeten Ngema hal' jag i present fatt en liten fisk, skuren ur sanc1sten. Den ar c1rygt 5 cm. lang oeh halften sa bred. Den har markerade fenor oeh stjart oeh huvudet ar klart markerat.

Sa ocksa ogonen. Nar jag fiek fisken av Ngema tog jag den som ett bevis pa att inom honom annu fanns drag av hans tidigare angagemang i den lutherska forsamJingen pa Umpumulo. Men

jag rick anledning alt prova am min tolkning. «Du sen>, sade

\!gema, «en fisk som denna lever blott i levande vatten. Det [inns inga fiskar som lever i stillast~ende vatten. Om det finns fisk i

"atten, cHi vet Du aU vattnet lever. :Men am det saknas fisk, ar v:-Ittnet dott». Au jag uppskattade gavan annu mer efter denna, lltifran Ngema's teologi sjalvklara tolkning, _~ir givet. Han hade [aktiskt givit mig ett stycke av sig sjalv, ett stycke inhemsk teologi .10m, aven om jag \Itih·~n biblisk synvinkel inte kunde acceptera den, dock maste _erk~inna vara fascinerande oeh fOrstaelig.

En grupp tillhorande en sionistisk rorelse bosatt pa en vit far- mares land vandrade e:a 2 luil for att komma at levande vauen i Umzinyathi-floden strax nedanfOr det rnaktiga Eshiyane-berget i Dundee-trakten.

Pa

fannen [anns en star damm byggd av far- maren, ur vii ken han sjalv ledde vatten till sitt hush~ll,och h~n

vii ken han vattnade sin boskap. Han hade gett folket pa farmen tillalelse att bruka dammen s~ mycket de ville, och jag undrade ,-arfiir man inte do pte i denna damm som l~g helt nara intill.

VarfOr vandra 20 km. till en flod? Val' det av hansyn till farmaren .10m sjalv drack ur denna damm? Anledningen till vandringen fick jag klar fOr mig, nar jag blott n~gra

m

dagar senare traffade en av gTllppens medlemmar tvatta sina kHic1er i dammens vauen med all den inlevelse som blott en stark zulu-kvinna kan upp- bringa, nar hon tar itu med sina kHiders tvaU - dammens vatten val' sterilt, dott! Det dog som dricksvatten och som tvattvatten, men som dopsvatten kllnde det inte dllga, hur myeket vatten det iin [anns i dammen. \fattnet val' stillastaende oeh alltsa odugligt.

Vattnets mangd harmed neddoppning av hela kroppen att gora. I vasterlandets dopteologi spelar vattenmangden fOga eller ingen roll. Hos 055 hal' intellektualismen trangt undan upplevel- sen av neddoppandet i vatten. Men inte sa hos min van Ngema i Zululand! Hos honom ar det ytterst betydelsefullt att hela kroppen blir begjuten med vatten ty «hur skulle man annal'S kllnna sagas vara helt oeh hallet ren?» Nastan brutaIt gar man tillvaga, nar den som skall dopas sankes ner i vattnet. Man kastar omkull dopkandidaten och hailer manniskan under vattnet en bra stund, och upprepar detta tva g~nger till - ibland huktar

man att personen skall ta skada. ~Ien just denna aspekt om vat- tenmangdens betydelse hal' bJivit sa viktig att den faktiskt utgor en vasentlig dogma i de sionistiska gruppernas dopsyn.

Vatlen ochallele

Intimt sammankopplat med tanken om vallen s5som levande ar uppfattningen om vatten fyllt med ande.

«uMoya» pa zulu oversattes populart med «spirit» pa engelska Deh «allele» pa svenska. Dock inneb~ir «Ullloya» pa zulu meran den engelska oeh svenska oversattningen. Forutom luft, ande- drakt oeh vind innesluter ordet viktiga begrepp sadana som kansla oeh upplevelse, fOrsiktighet oeh finkanslighet. Att gora en sak med «umoya» innebar att gora saken med kansla Deh inlevelse, i del man Higger sig vinn om all angagera sig i akten. Ingenting som man gor haftigt oeh vardslost kan kanneteckas som handlat mecl «Ullloya».

«u~IIoya» inneb~ir ocksa Iiv oeh livsenergi. Vattcn som 301' lev·

allele fir just vat ten som innehaller «umoya», livsenergi. Men i direkt relation tilllivskraften i vattnet star ocksa vattenmangden sasom nedspolandet av Ngema's dopdamm illustrerar. Ju mer vallen Deh cIesta tydligare dess Iiv, desta mer «U111oya» i vattnet.

Den viktiga roll som «tunaya» spelar i vattnet (obs. inte sam Gud sjalv som verbr igenom vattnet) framgick ytterst tydligt, da Ngema oeh jag en gang diskuteracle problematiken ikring fOr- staelsen av dopeI'. Utifran den Heliga Skrift forsokte jag peb pa dapet som elt inlemmande av en manniska i Kristi Kropp, Kyr- kan, oeh danned en vandpunkt i livet, i vilken Kristus sjalv genom den Heliga Anden verkar med manniskan. Ngema holl med mig pa mftnga punk tel', aeh jag val' overens med honam pa manga andra. Men nat' det kom till fl-agan om Kristi fOrmaga att handla s.:'\stora kl'aftgal'ningar med en manniska blatt med nagra koppar vatten oeh enban osning av vatten over huvudet tre g5n- gel', delade sig vara meningar i hog grad. Enligt Ngema lag anden i vaunet, oeh vatten utan «umo)'a» Val' dopet elt intet. Kristi

kraft oeh IiI' lag i elemelllet sam Han gjorde bruk av i dopet.

Val' det inte just deua som val' orsaken till vattnets rorelse i Siloa's damm, den gang den lame hade hoppats hinna till vattnet fOre nagon annan oeh bli botad? Var detta inte orsaken varfor den spetalske skulle bada sig just i Jordan's vatten, eftersom detta val' levande, andefylt vatten, sam flat fran del' friska Genesaret oeh tom de alit del' onda i del' doda havet? Ytterligare bibliskt be·

vis pa just rorelse, an de oeh vattenmangd ar Johannes' dol' i Jordan. «Gell», tillagger Ngema, «jag hor att dam men i vii ken Jordan flyter ar utan fisk. VarfOr? Jo, darfOr att alit ant flyter in iden dammen!»

«u~foya»ar oeksa fOrknippat med dopbassangens djup. Ibland maste profeten anvanda sig av hela sin kroppsliga energi fOr att ordentligt doppa ner den sam dopes, oeh man ser alit detta i relation till det onda sam skall tvagas bart fran den sam dopes.

Om manniskan hal' m!inga synder kOlllmcr han/hon att reagera v!Hdsamt, «ty det ~irclcmoner50111 bar imanniskan, Deh demoner vill ej hli hemlosa. De vill bli kvar.» Har kommer dopdanunens djup in. Del' ar de djuptgaende vattnen sam innehaller de verk·

sammaste krafterna, oeh darfor bar den do pte komma ner sa djupt i vattnet sam mojligt. Precis hur det onda Wnmar den sjuke i dopritualen ar svart att bilda sig en uppfattning am, men ibland Hil' man hora uttryck sadana som «del var mycket brottande i vattnet, innan den sam skulle dopas kom ner till batten» eller

«du sag huru myeket bubblor kom Eram. Del' var tydligt att han val' mycket sjuk.»

«uMoya» 'ir illlimt fOrknippat med valtnets renlighet, bade riluellt Deh annal's. Orent vatten £01'lora1' sin livskraft, mcdan svalt Deh klart vallcn innehaller «umoya». 1 trakten av Umpu.

mula, dar en annan sionistisk grupp plagar dopa, hade vid ett till·

mile nagra vallgossar kastat en dod 111yrslok i "attnet strax ovan- fOr dopstallet. Myrsloken ar i Zulu land elt nattens djur oeh cUir.

fOr fOrknippat med ant oeh ondska. Profeten sam dopte idol'- platsen nedanfOr st,illet i vii ken myrsloken kastats undvek att dopa fOr ett hell'

ar.

Han kom ofta till platsen oeh bad att Gud

l1l~lte ta bart denna «ubuSatanc», salansverk, Deh ,lterstmla sin

«umoya» till vattnet, sa att dopen kunde fortsatta som forr. Elt helt ar efter den tragiska handelsen, oeh myrsloken for Hinge sedan hade antigen spolats bart eIler annal'S fOrintats, hade man reningsguclstjanst vid dammen. ~Janhade med sig en flaska havs- vaLten SOI11 en riittrogen hade £Ort med sig fran Indiska Oeeanen vid Stanger. Sedan vattnet slagits i dopbassangen slog man i en handfull aska oeh renande orter oeh till sist en flaska levande vatten fran en flod ^SOln inte besmittats med «ubuSatane», ond- skan. Diirefter steg profeten sjal v farsiktigt ner i vattnet, stadd av sin stay. Han kande hur «umoya» genomsyl'ade kroppen igen, (Jeh ela visste han, ^all nu hade vattnet renats ^frfll1 avskyv~irdheten

som kastats i det ett ar tidigare.

Omdop iil' vanliga foreteelser bland sionistiska rorelser. Ngema fOrklarar sa, «Om en miinniska kanner, att han inte langre hal'

«lunoya» oeh att nagonting galet elIer ilIa hal' skett, sa att den manniskan inte Hingre ar stark, cia doper jag den manniskan igen.

Det ~ir tyell igt att hon al' svag, oeh svagheten beror pa fOrlust av

«umoya», ~1en i vattnet gel' Cud «(umoya», Cud vill att alia Hans barn skall ha «umoya», oeh dador doper jag dem igen,)

For Durban's invanare ar Umgeni-floden ett populart dopstalle oeh jag hal' chiI' en gang tr~iffat en man SOIn latit elopa om sig inte minelre ~in fem ganger, vardera gang pa en e£ter£oljanele sondag. Han berattade livligt hur han genomsyrades av styrka oeh Cud's mal·a, oeh hur [Or val' gang han lat sig dopas, han kande sig alit b;ittre Deh friskare. For val' gang han hade Hhit elopa sig hade det hlivit liittare att motstfl dryekenskap oeh rok- verk.

Liilwn deIs dOl)

l~n annan nyekel till fOrstflelsen av dop bland sionistiska grllp- per ligger i deras tankar kring Tening oeh tvagning fr;1O synd, sjukdom oeh svaghet. Profeten Ngema blir inte svaret skyldig am man fOr detta iimne pa tal. «Dop i kyrkan ar blatt st"nk pf' huvuc1et..Men full neddoppning i baekens vaUen ~lr en tvagning,

«umgezo». I dopet tvages den dapte ren fran alit ant oeh alit sam skadar.»

Om vannen Ngema med «allt Ol1t» avser arvsyllden, den gamla

l1l~inniskan, har han i detta avseende ditto ~Jlen det iil' nog sft, att

«alit ont» hos Ngema hal' en annan tolkning oeh hans tolkning deJar han med atskilliga meddopare. Ont a1' det godas mOLsats, oeh iir alit det sam bryter ner eller aventyrar livskraften has en

m~inniska. Hunger, svalt, Qvader Deh torka, sjukdom oeh lidan·

den av alIa slag

ar

skadligt Deh betecknas sam synel hos Ngema Deh hans trosfrander. D5.r£o1'att livskraften a1' intimt fOrknippad med iira oeh viirdighet, blir oeksa skuld oeh skam viktiga begrepp i sammanhanget.

Liver hal' iute blalt med individen aU gora. Livet OyLer igen.

am en individ oeh sammanbinder generation till generation. En miinniska blir en Hink i en Bing kedja sam hal' sitt urspring i skapelsen oeh straeker sig in i fnmtiden. Tankandet ar med andra ord bade individuellt oeh kollektivt. Uti fran denna syn- vinkel fOrstar man vikten av barn som en fortsattning av livet i en stam oeh den utomordentl igt stora tragedi som 1Ippleves i ett hem, dar det inte finns barn eller cHir barnens antal ~irbegdinsat.

Pa grund av veneriska sjukdomars langtgaende konsekvenser, mannens arbete i stad oeh en rad andra orsaker av ekonomisk art, iir c1et riktigt att pasta, att barnlashet har blivit ett akut problem i Zululand. Denna ofruktsamhet ar det Ievande, ande-

m~ittade vattnets mOlsats. ~ dopdammen hal' mangen olyeklig kl'inna sakt sitt livs problems lasning i hopp am att deras ofrukt- samhet skall vandas till det I)'ekligaste sam zulukvinnan kan tanka sig -- att bli mar till barn. Just under vattenfallet, just i den dopdamm dar «U111oya» ill' kraftigt verksaI11, just dar vattnet pOl-lar friskt oeh fOrhoppningsfullt, just dar vattnet ar djupt oeh viilsignelserikt, just dar viII man renas fr~n den olyeka oeh det onda sam praglar deras liv. I dessa vatten ligger deras hela hopp oeh deras framtid sOln livsdugliga oeh viirdiga kvinnorJ modrar till Zllllllands framtid, barnen! Hit kommer ele gang efter annan for att tvagas! Och lika manga ganger tandes EOrhoppningar Deh fOrnyad Hingtan!

Helandet i denna bemarkelse maste fOrstas i hela ordets inne·

bordo Helandet ar en fralsning fran hoppens sav,il som sjalens oCrid oeh ondska. Ar det inte sa att i Zululand just barnlosheten

al'

ett tecken

pa

ett inneboende ant, en orm av «ubuSaLane») SOln

slukar livet

cIa

det skall tandas, oeh att denna orm kommit som resultat av synd? Sa renas hela manniskan i det synden utplanas Deh kvinnan blir livsbarare. Forutom «mnkuhlane», sam i Zulu·

land anses vara helt vanliga sjukdomar Deh accepteras som ofran- komliga, finns ingen sjukdom utan orsak. Varje skadlig upp- levelse, varje sjukdom oeh varje ondska har sin speeiella orsak.

Ondskan kommer uti fran oeh kan orsakas antigen av en illvillig manniska eller bringas genOlTI felsteg, «amaputa». «Amaputa» ar helt enkelt oundvikliga ting som en manniska begar, darfOr att hon inte visste battre. Det kan vara rent gripande aLt sitta med i en sionistgudstjanst oeh lyssna till bekannelser, dar den ene efter den andre star upp oeh oppet bekanner «amaputa» somman begatt. Dock hal' till sist oeksa dessa till det yttre obetydelsefulla tilldragelserna sina orsaker, Deh mer an en gang battnar en be·

kannelse i antingen avund eller ilska. Jag drar mig till minnes en ung f1ieka som inte utan sk,il hade blivit anklagad av sin ar- betsgivare fOr stold av soeker oeh andra delikatesser iCran den vita familjens kok. bppet oeh utan tvekan berattade hon om alit hon tagit, noga raknande upp alit. Till sist lade hon till, «Min husbonde sade att jag val' and Deh oduglig Deh egentligen borde jag su·affas myeket strangt. Oeh sa slog hon mig over ansiktet med en handduk. Da blev jag myeket arg, oeh jag kunde slagit till henne oeksa. Men jag gjorde det inte. Jag ber om ursakt for att jag blev arg.» Att f1iekan tagit dar hon inte borde ha tagit, val' for henne inget problem. Daremot hIev hennes \frede, en sak som man i vasterlandet skulle ha accepterat sam fullt nor- malt, hennes stora problem.

Lakandet inkluderar oeksa en fOrlateise som innebar fOrnyelse av relalionsband sam brustit. Dessa band innebar inle noclvan- diglvis ~herstallandeav gada relationer med den som man kom- mit i kant meel. Det inneb;ir fOrst oeh framst ett aterstiillande av en viss j~imnviktheti ens eget andliga liv, ett harmonium som

ar ett nodvandigt teeken pa att man lever elt normalt oeh riktigt liv.

Det 301' illle ulan orsak som man pa «eKupakameni». den store ledaren Shembe's huvudkvarter sjunger i en av psalmerna diktad av antingen honom eller hans kanske annu markligare fader;

«Vi taeka Dig vaekra kalla sam tvar bart Val' synd.»

Hiilsalls vat/ell

Det iiI' lordag eftermiddag oeh Ngema hal' bronom. Foljande mandag ar offentlig helgdag oeh darfor vantaI' han hem manga fOrsamlingsbor sam annal'S arbelar i Durban. Over axlarna hangde den bla mantel med de manga korsen oeh stjarnorna.

Utanfor hyddan hade han tagit av sig skorna, sasom hoves den som stiger in pa helig ort, oeh stallt dem utmed vaggen. Mitt pa golvet, i den nymalade eirkeln, staller han en plast-hink med vatten i. Ngema berattar, att vaunet kommer hEm k~illan ⁵⁰¹¹¹

forser honom med dopvatten, oeh knabojer sedan vordnadsfullt vid hinken. Han sluler ogonen Deh racker ut handerna over vatt·

nets yta oeh blir staende pa detta satt en lang stund, medan han viskar en stilia bon. Jag hoI' inte vad han s~iger, men ordet

«busisa», valsigna, aterkommer afta. PlOtsligt, sam hade nagon- ting oformodat ham mannen, bryter han den vordnadsfyllda tystnaden oeh borjar be en bon med sa djup oeh hog rost som han bara kunde astadkomma. An 1'01' han i vatlnet medan han skriker till i falsett, an hailer han handerna over vattnet medan han ror sig i djupa bastoner. Han hopas ord till varandra med sadan skieklighet, att jag vet mig ingen gang ha hort en zulu tala sa fort. Bonen varar c:a 6 minuter. Nar han slutar den, hal' han

lyft huvudet (1'''n den ursprungliga sUillningen i vilken han hade ansiktet vant rnot vattnet, Deh ser nu upp i taket, anropande Gud om v;ilsignelser. Till sist ropar han ut med alIt vad lungorna fOr- mal', «amen», oeh lorkar sedan fradgan fr5.n munnen. Han teek- Ilar vatlnet med korsets teeken, sl5.r i en tesked aska oeh slutar akten med att rllra i vattnet med handen.

Av deua va.lsignade vatten kommer ett start antal forsamlings- medlemmar alt Wra med sig hem. I hem met kommer flaskan sakert att [Orvaras i hyddans innersta del, dar man fOrvarar viirdesaker oeh ting man ar radd am. Av detta heliga vatten gor

111011 bruk niir tillW!e fordror det.

Vattnet ersiitter medicin som slarkt fOrcWmes av manga sionis- tel'. Vartnet sages kunna bota alia sjukdomar, am man blott tror

pa

dess makt oeh [ormaga. Samm3 vatten sam anvandes mot rygg- skott, huvuclvark oeh magbesv;ir anvandes ocksa mot onda drom- mar oeh somnlOsa natter. ~1edstor inlevelse ber;ittade en sionist fOr mig, hm olla lakare han tidigare besokt aile misslyekats, dar- for ott de inte forstod sig I'll hans speeiella sjukdom men hm, sedan han fau upplysning am Ngema, dopts av denne oeh sedan

ratt

med sig hel igt vatten fOr att ta, nar han inte kiinde sig bra.

«Sa snarl jag kanner at min mage kommer att valla ant tar jag en munfull av vattnet, oeh jag blir battre med det samma. Vattnet

~ir min mediein oeh jag tar aldrig nagonting annat numera.»

Det valsignade vattnet renar oeksll. Nar man varit I'll begrav- ning oeh mojligen besmittats av orenhet, eller vittnat i ratt dar det sages vara en myckenhet av orenhet, da tar man lite vatten i handerna, tvar ha.nc1erna oeh slflr ut nagra droppar over fot- terna. Till sist tar man en munfull heligt vatten oeh spottar ut det till vanster om sig oeh taeker over den vata Haeken med jord.

Pro[eten Ngema berattar. att han renal' sig pa detta vis val' gang han hal' umgatts med folk som kanske hal' atit svin.

Inte minst i storstaderna (tar fOrsamlingsmedlemmarna gor sig stora besvar att komma till gudstjanst, stankes menigheten fore gudstjanstens slut med heligt vatten. Det galler att styrka fOr- samlingsmedlemmarna mot alit svart oeh ant som kan mota dem 1'5 hemvagen oeh emot eventuellt ofOrstllende husbander sam blir irriterade 0111 deras tjansteEolk Kommer titbaka sent. Dar finns trafik, gangsters oeh alia andra stadens forfarligheter att skydda sig mot, oeh clet galler att skydcla sig effektivt mot dessa.

I en sk51 sl5r profeten uPI' lite vatten oeh med fingramas hja!p bestanker han hela fOrsamlingen under det att man sjunger oeh reagerar bevisligen, n~ir vattnets styrka tr~ingerin i kroppen.

Dr.n ")',, lodelsens vallen

Alit sedan van Gennep produeerade sitt banbrytande arbete

«Les Rites de Passage» hal' religionsforskare pekat pa betydelsen av olika stadier i livet genom vilka manniskan passerar. Han dol' fran den ena ceh £Odes in i nasta.

Denna dod ^Deh panyttfOdelse in i ett nyu sammanhang saknas ingalunda i ele inhemska rorelserna i Sydafrika, oeh vattnets roll i overgangsriterna spetar en viktig roll. Vatten spelar en viktig roll vid vanlig [odelse oeh begravllingar, oeh det fOrvanar inte, att oeksa i de rituella akter dar manniskan rituellt dar oeh rituellt aterWdes. vatten ocksfl ar ctt viktigt element ihandlingarna.

En kvinna led av svh huvudvark oeh sokte hjalp has en sionist i Kranskop. Denne kunde dock inte bota henne, trots upprepade fOrsok. Hennes uppmarksamhet drogs till profeten Ngema vid Urnpumulo, Deh han vande sig till denne med bon om hjiilp.

Ngema tog vanligt elllat henne, men gjorde klart att innan be·

hancUing kunde aga rum maste han helt saga upI' all bekantskap med den fOrra forsamlingen. Steget val' dock mer invecklat ~in

blatt oeh bart att saga upI' bekantskapen muntligen!

En bestamd sondag skulle han infinna sig vid ett averenskol11' met st,ille vid b,ieken dar Ngema do pte, strax nedanmr dop- st'iller. Han skulle komma, ifOrd den forra menighetens flilla kICidsel. Framkommen skulle han motas av den n)'a fOrsamlingens alla kvilmor, sam sklille sluta eirkel ikring henne. I deras mitt sklille han kla av sig allt han hade pa sig oeh, splitt naken, skulle han, skyddad av kvinnornas mangfald. sLiga ner i baeken Deh cHiI' tvatta av sig «inzalo yalabay;h, det SOI11 karakteriserade de dar (fran vilka han kom). Uppstigen ur vattnet, skllile han ikla- das ell vit fotsida kladsel oeh diirifran vandra till dopbassangen far alt dar dopas av profeten Ngema, dopas in i den nya menig.

heten, dopas til hiilsa, dopas till nytt liv sam en n)' manniska.

Pro[eten Ngema berattar, att samma sak sker for val' gang en ny med!em tages upI' i forsamlingen. Att sadana dol' sker ofta maste ses mot bakgrund av de t~ita avergangarna fran en grupp till ell annan, am man inte far bot iden grupp dit man v~intsig:

statistik i en fOrsamlings omsattning iir i oeh COr sig ett ytterst intressant studieamne Deh torele ge djupa inblickar i sionister- nas syn pa just en fOrsamlings funktion oeh uppgift.

Tvagning i rent vatten ager rum nar en sionist-flicka overgar fran barnstadiet till de giftasvuxnas rang. Fascinerande val' del att Higga marke till hur Ngema's egna dattrar oeksa fiek gil igenom denna «rite de passage», En av clem, «Sipiwe» vid namn, genomgiek dessa riter oeh fiek, typiskt nog, ett nytt namn. Efter avergilngen han fliekstadiet till ungmastadiet hette hon «Try- phina» oeh fOr att eitera Ngema, «Nu kan jag barja lysna till sadana, sam vii driva hit sina kreatur (for att mcd dem go1'a utbyte fOr fliekan ifraga om giftermal)>>. Det drajde inte Hinge efter den riten, innan det ble brallop hos Ngema!

Tvagning agel' rum med en kvinna som gifter sig in i en for- samling som hennes man tillhor. Man stankeI' en dod kropp med vatten, innan den lindas in i den vita begravningsduken.

Ett nyfOtt barn tvages innan det far fOlja med sin mor till fOr- samlingens gudstjanst cller annars vistas utanfOr hyddan dar det £Oddes. Tvagning sker oeksa n'ir aronen har genomstuekits, ett rituellt angagemang med vaxande betydelse eftersom man i Zululancl inte har omskarelseskolor oeh vidhiingande viktiga handelser.

ULmallillgcn

Sam kristna hal' vi kanske varit kvicka att doma Deh fordoma de sianistiska rorelserna. Val' krilik har afta varit sjiilvfOrsvarets kritik, dador all sa manga av «vara» forsamlingsbor lamnat

«osS» oeh

galt

till «dem». Vi hal' utgatt ifran faktum, au vi sam traditionellt bundna vid Skriften oeh Kyrkan har hela sannin- gen bland ess, medan alit delta andra varit magi, vidskepelse, synkrelism, av ande. S~illanhal' vi stannat Deh forsokt fOrsta det som skett ibland vara broder i dessa grupper ceh hagat vmJiiT de gor sam de handlar. Utan att gora ansprak

pa

att vara antin- gen uttommande eller karrekt i alIa styeken ville jag peka pfl n?lgra ting sam fOr mig framstatt sam viktiga begrep Deh synsatt att stanna infOr.

Vi hade for n~gon tid p~ Umpumulo pr,istseminarium en lard man som nyss overg~tt fr~n ieke-kristen tro till kristendom. Gri- pande oeh djupt rorande berattade han, hur han kommit ham till Kristus. Men mannen hade, trots djupa insikter i kristen tro, inte kunnat I~ta dopa sig. Han menade att det ogonbliek han blev dopt skulle han automatiskt knyta sig till en bestamd kyrka oeh tradition. Darmed skulle han klippa av alia kontakter han hade med alia andra traditioner som alia, enligt hans vittnes·

bord, hade viktiga bic1rag att ge hanam i det nya trasliv. Han val' radd for samfundsbegransning oeh dithorande kyrkobegransning.

Just i den vasterlandska kristenhetens olika kyrkor med s~

vitt skiljda tolkningar av en oeh samma sak ligger en orsak till

m~ngagruppers existens i Zululand av idag. Man ser lutheraner dopa oeh lara en sak om dopet, pingstvanner doper p~ ett annat satt oeh lar n~gontinghelt annorlunda om dopet. Fralsningsar- mendoper jute aIls,mengoransprak

pa

att vara lika gada kristna som alia de andra. Vem har ratt oeh vem skall man folja? Ar det underligt att fOrvirringen

ar

star?

Helandets og botandets ambete har p~ ett alldeles fantastiskt satt utovats av alia de m~nga lakare oeh sjukskoterskor som g~tt

ut till Zululand som Kristi vittnen. Men kanske deras arbete inte varit sIr intimt forknippat med Kyrkans ovriga forkunnelse som det borde ha varit. Kanske man skulle tagit dem p~ allvar

p~ ett helt annat satt, nar de ropade efter sjukhuspriister oeh ville angagera heltidsanstiillda andligav~rdare p~sjukhusen. Vad HiI' Kyrkan om fralsningen? Innebar fraIsning ocksa ting SOln

tillhor derma varlden s~som sjukdom oeh lidanden av alia de slag, eller begransar sig fralsning till blott domens dag? Har vi haft ratt nar vi po,ingterat det eskatologiska till den grad, att det overskyggat det jordiska som har med tllltiden, livet idag, att gora?

Med all ratt understryker vi p~ Umpumulo prastseminarium att Bibeln iute

al'

en uppslagsbok i viI ken man hittar losningar till vilket problem som heist som man vill ha belyst. Men p~

andra sidan m~stevi £Orsoka att utifr~nden Heliga Skrift belysa

p~ nytt fr~gan om det ondas existens. I Zululand fT~gar man

vasentliga sporsm!tl am det onda, dess orsak, verkningar oeh grllnder. nlJen vi hal' )'tterst vaga aeh oLillraekliga svar att ge.

Till detta problemkomplex hoI' fr5gan om COreadema, fruktbar- het, kraft oeh livsCOnn5ga. I brist ]><1 svar hal' vi s5 latt avHirdat fragarna sam avasentliga eller kanske rent av sam primitiva med pHoljd, att man sokt losa sina problem fr;m egen kapaeitet oeh COrm5ga.

Ett fjarde moment ~ir ^Val' gudstjanstfonn. Inte minst inam den evangeliska tradiLionen hal' vi varit utamordentligt radda COr ritual, drama oeh auktion. Vi ville ha gudstjansten «enkel»

oeh anspr5kslos, gama subjektiv oeh engagerande 1'5 ett senti- mentalt siitt.

J

u enklare spr5k predikanten anvande, desto battre hans fOrkunnelse!

Ju

intimare hans bon oeh ju persanligare hans engagemang i forsamlingsbornas Iiv, ju ledigal'e han val' - ja, till den grad att han kanske rent av upptrade i kavaj oeh slips i predikstolen istallet for Kyrkans liturgiska kJadsel - desto battre ans5gs understundom hans nitalskan COr Gud.

Denna bild av fTomhet oeh gudsfTuktan fann litet ut'l'mme i afTikanens uppfattning oeh inlevelse av det religiosa. I Zululand finns det utrymme COr drama oeh rorlighet, rik oeh maktig sym- bolik, s5ng fr5n strupens oeh hjartats djup, demonutdrivning av v51dsam art, handp5laggning och korsteeken i tid oeh otid, carg oeh kladsel, varme oeh u pplevelse. Vad jag onskar att jag finge ta med lasaren till Ngemas g5rd en sondagsCOrmiddag, dar att uppleva gudstjanst en midsommardag nar solen st5r stilla over Umpumulo, oeh man kllnde skara henan oeh luEten med en kniv dar inne i hyddan sam ar fylld till bristningsgrans av folk - fylld till bradden av svett, hetta, dofter av alia slag oeh typer, COtter, armar oeh ben, rop och sang, skrik och tystnad, slag oeh valsignelser, torr hals oeh vatten i droppar, kappar oeh aska - alit detta som gel' farg oeh karaktar till en gudstjanst hos Ngema vid Umpumulo! Oeh COlj sedan med till en traditionell gudstjanst som har en helt annan karaktar - t)'st oeh stadat, ordnat oeh riktigt pa alia satt! Kanske det ar bara en sak som fattas i detta kyrkorum, utom faktum att det ar byggt i traditio- nell vasterHindsk stil, kanske fattas <<lll11oya».

Det sista tar uPI' omvandelsens probJematik. Omvandelse ford- rar alit av en manniska. Och anda

al'

naden sa obegripeligt billig. I denna skarning mellan alit oeh intet. denna till synes konflikt mellan hela livet oeh blott nad. star manniskan, vare sig hon ~ir vasterHinning cller afrikan. Xven om lIttrycksfonnerna iir olika. sa ar problemstallningen den samma - fJ'agan om den gamla Adam oeh hans tillintetgorelse. AlIt bottnari fragan huru- vida Han. som pa Goigata's hemska kors dog for oss oeh som sa underbart liimnade de dada pa farsta Paskdagsmorgon som ett teeken. en gang £iir alla, pa sin seger over dod, synd oeh javul.

huruvida vi aecepterar Honom sadan Han iiI'. Eller skulle vi vilja ha Honom lite annorlunda. kanske lite mer efter var per- sonliga smak? Jag vagal' foresUi, att vi hal' har aU gora meel en fTaga som galler envar som konfronterar sig med Kristus - vi ville S<~ giirna ta med lite. aven det minsta lilla. som ett litet bidrag till var fralsning. Vi ar ju till sist tankande miinniskor SOI11 vill nagonting Deh som vill utratta nagonting med all den

v~lrdighetS0111 vi vet oss bara i oss. Nlen BU sdir del skrivet alt

halsningen ar helt gratis. obarmhartigt gratis.

Denna storsta gava son1 hetel' fraIsning kostar ass alltsa ingen- ting, i alla fall efter de normer vi skulle vilja vardera den. Oeh detta bryter emot vht vasen som manniskor oeh var vardighet sam manniskor.

Pa

alldeles samma sett som vasterHinningen

a1'

stolt, sa ar afTikanen stolt. Pi\. ett satt iir det nedgarande att fa en sa stor gi\va helt gratis. utan nagon som heist kosmad annat an fullkomlig tillintetgarelse av mig sjalv oeh mitt liv i Hans tjiinst - kanske det ar just har dar Ngema's problem ligger nar han sager aU det 31' «umoya» i vattnet som 31' verksamt, och inte Kristus som i den Helige Anden ar verksam i oeh med dopets bad till ny fiidelse. till liv! Sa fiirblir omvandelsens pro- blematik all tid aktuell, alltid vasentlig, alltid lika fordrande, alltid lika rik!

] ust darfar ar det sa underbart att fa vara priist i AfJ'ika - ty Kristus ar ocksa har en stotessten men ocksa hornstenen - en harnsten i nytt land med nya majligheterl Ngema oeh hans fiirsamling yare oss till uppratteise och inte till fallI