Norsk tidsskrif for misjon 1-2/1990
Missionsarkiven och deras betydelse for forskningen
SVEN HEDENSKOG
Saken iir egentligen mycket enkel. Sjiilvfallet har arkiven i m e t och missionsarkiven i synnerhet en utomordentligt stor betydelse fir missionsforskningen. For en viisterlindskt skolad akademiker iir a- kivenen skattkammare, variman kan finnaunderbara juveler. En histo- riker kan inte forska utan dokument. I ett kultursamh'de i viistviirlden finns ockd en lfing tradition an bevara viirdefullt arkivmaterial f r h myndigheter,organisationerochenskildaper~oner. T3nkommankunde sattapunkt hi och konstatera, attmissionssillskapens och samfundens arkiv iir viilordnade och stilt till forskningens 6ia disposition.
SA iir nu inte fallet. ~ v e n om vi i de nordiska lindema inser vikten av an ta tillvara de dokument som skall vittna om missionsrorelsens insatser, mbte vi saga att resursemaatt omhindertamaterialet .15 alltfor knappa. Att p& ett fullgott satt ordna ett arkivmaterial tar tid och kostar pengar. Siirskiltde tekniskt sv&bevarade fotografiema, diabildemaoch iilmemast8ller siirskildakrav pBlokalemas utrustning ochpersonalens kunnighet.
Vhder vi sedan blicken ut mot den sk. tredje viirlden iir situationen problematisk. HiirsaknaspA sinah(lllfiirstAe1sen for attoverhuvud taget bevara gamla handlingar. Skriftliga dokument kan vara farliga. Bakom denna attityd ligger mahhda en bitter erfarenhet, betingad av en ej avliigsen kolonial situation. I A£rika kan bland tidigare Mass folk finnas en misst;inksamhet mot det skrivna ordet, som iir nytt och viisterlindskt. Den muntliga traditionen diiremot iir gammal och in- hemsk.
Missvbt, svat, sjukdomar, brut pA skolbocker, och medicin, skuld- kris... U-liindemas svatigheter iir enorma. Infor de utvecklingsproblem
&ga av viirldens fattiga linder brottas med kan man forstA, att
m - 4 49
arkiwiirden inte st& hogst pilistan over angelagnaprojekt. Lagg d'iirtill inbordeskrigen. Vilket material som gAtt forlorat i Zimbabwe och Etiopien kan h u bara mas. Sjiilvfallet kan inte krigets ofattbara onda miitas i antalet forlorade hyllmeter med papper. Men aven pA detta omrue gors fdrluster. Kanske kommer man en g h g att beklaga att kykor uhymts och alla dokument briints.
Mer alldagliga faror hotar stiindigt. Klimatet giir h&rt At papperet.
Under torrtiden blir papperet sprott och faller sonder. I regnperiodens hoga luftfuktighet trivs silverfiskar, som kalasar pA papper och lim.
Avsaknad av l'ipliga fdrvahgs~um och hyllor skapar en formidabel oordning. Att ta hand om gamla papper, sedan de limnat den admini- strativa personalen, & t.ex. i Indien ett mycket foraktligt arbete, som utfiires av kastlosa. Hogar av efies>> buntas ihopoch staplaspAvarandra i nAgot avfallsnun. Dock f m s det i u-lbderna, inte miost inom kyrkorna, hogt utbildade personer, som & viil medvehla om vikten av att ordna arkiven och skapa mojligheter for forskning.
HardAmissionsarkiven badeide nordiska lbdernaoch i mdrahder n&got s&skiltv&de, sommotiverar speciellainsatser for attbevaradem?
Jag villphta att sA & fallet.
Begynnande mission f r h Norden h e r vi redan under 1600- och 1700-talen. Som exempel kan n h n a s samemission, gonlandsmission och den danska lutherska missionen i Tranquebar i Sydindien. S t w e omfattning fick missionsrorelsen i Norden friln mitten av 1800-talet, vilket samanhiger med viickelsens framv8xt och organisering i sam- fund. Undervfut sekel finnerman de nordiska samfunden och kyrkorna verksamma bland kineser, mongoler och japaner i Ostasien, bland tamiler i Sydindien, zuluer i Sydafrika, malagasser pA Madagaskar, bland ovambofolket i Namibia osv. De forna missionsfdten har i dag blivit systerkykor man samarbetar med. Missionens syfte har varit att evangelisera och att verka i Guds och m~skokiirlekens tjiinst genom sjukviird och skolundemisning. PA sina h&ll har hela sjukviirdsorga- nisationen och skolsystemet sina rotter i missionssiillskapens verk- samhet. Missionenhar suedes kommit attdeltagaien gigantiskhistorisk process. Mission&ema foljde ofta tiitt efter handelsmhen och kolo- nisatorerna. De blevmedellermot sinviljaindragnai denviisterlidska civilisationens utbreduhg over omgivande v&ldsdelar.
I det kristna budskapet liksom i andra viisterliindska idker och sty- relseformer sommission&ernamedforde fauns ocksAfroet till uppbrott och sjiilvstiindighet. Suunda kom de att inspirera till betiielserorelser och avkolonisering. FA 81 de afrikanska ledare i modem tid som inte fAtt sin skolning inAgon missionsskola. Missionsarkiven avspeglar hela
denna process. D i f m s material for studium av sllvlviil kolonialhistoria som befrielsekamp.
I arkiven firms ocksll majlighet att studera religionsbytet.
Missiontirema berattar d i o m i dagbocker och rapporter. Sjiilvfallet iir detta material praglat av samtidens syn och framghgama sannolikt overdrivna. FiirhWandena belyses f r a t f t h den visterliindske mis- sioniirens sida. Men det g k ocksb att fima exempel pb hur fiirsta och andra generationes kristna afrikaner upplevt och omfattat den nya religionen. Thk om vi i de nordiska l'iindema haft brakdelen sb rikt material att studera rorande laistendomens inforande i v b a l'iinder fdr
loo0 k sedan.
Mission och ekumenik hor ihop. Detta visar ftamviixten av de intemationella missionsorganen och de ekumeniska organisationema.
Visserligen avspeglar missionen kristenhetens splittring bade i <&em- landet,, och pb anissionsfdtet,,. Det kunde vara stor kamp mellan kyrkor om olika missionsfat. Men lika fullt pllverkar och accentuerar missionen behovet av ekumeniska strtivanden. Missionsarkiven har ett rikt material om dessa ting. H i h sdokument som ror olika kon- fessioner och deras fdrh&de till varandra.
Mission tir moten med andra folk. Missiontirema, kanske komna ur nordiska bondstugor och pristhem, motte fdr dem helt frbmande kulturer. M h g a har samlat uppgifter omdessafolkoch gjort betydande vetenskapliga insatser genom att beskriva afrikanska eller asiatiska kulturer. I missionsarkiven f m s ocksa material fdr etnologer och socialanbropologer.
M h g a missiontirer kom till skriftl6sa folk. For att kunna oversH.tta Bibeln var man forst tvungen att foma ett sMtspr8k. M h g a exempel pll skandinaver som utfort viildiga oversatlningsarbeten skulle kunna n W . ~ v e n missionsarldven i n n e h ~ e r s p k av d e s s a k u l t u r g ~ g a r till gMje fdr framtida sprgkforskare.
Inte bara kyrkohistoriker och teologer har som synes ett rikt material attosaurimissionsarkiven. Materialet idemhar enintemationellpragel.
Det avspeglar moten mellan miinniskor och kulturer mellan stater och id6er. Men d;ir f m s ocksll det lokala, substansrika materialet. Missio- ntirema kom ut i byama och levde l h g t borta f r h den vasterl'iindska, koloniala livsstilen. Inte minst bildmaterialt avspeglar livet i avl'agsna trakter. Det &all villigt &&mas, attmhgabilder ochrapporter f r a t skildrarmission&emas fdrhUhden, men de fann ocksll sina inhemska medarbetares vardag vtirdefull att dokumentera. En sydafrikansk histo- riker, som nyligen besokte Svenska Kyrkans Mission i Uppsala fann i arkivet h d a k gamla bilder f r h sin hemstad, vilka han bedomde 51
vara ytterst interessanta ur socialhistorisk synspunkt. En missioniir var den forste som agde en kamera p i denna ort. Mest spilumade iir det kanske hdiniirenforskareg&tillmateridetmeddeovhtadefrAgoma, dem som handlingma ej alls haft for avsikt att besvara.
Vilka insatser har gjorts och gors fir att bevara missions- och eknmenikarkiven? NIME, Nordiskt Institut f6r Missionsforskning och EkumeniskForskningkonstituerades 1973.Idessarbetsplaningickfriln bijrian ett moiekt att i de nordiska i i d e m a inventera. riidda och ordna .,
.
,m i s s i o n s s f l i l l s k a p e n s o c h d e e k u m e n i s k a o r g a n i - proiektet forbereddes genomenutredningav Ragnar WidmanochBertil kaderberg. ~essriktl&jer faststilldes vG ett &s&tei Stavanger 1975, vid viket Ludvig Munthe spelade en betydelsefdl roll. Projektet fick dB den inriktuing det senare haft, n w g e n att vata ett servicorgan for information och smordning av insatsema i de olika lidema. Det betonades att varje organisation sjav var ansvarig for sina arkiv. Det gflde for NIME att stimulera dem att v h a om sin historia genom att vhda arkiven i hemlandet och i andra rider.
Arkivkommitt&r organiserades i alla nordiska rider. V d e arkiv- p p p har i sitt resp. land fdrt f?am arkivfiagorna hos samfunden, missionssiillskapen och de ekumeniska organen genom skrivelser, kon- ferenser och kurser. Man har ocksi lyckats skapa goda relationer till riksarkiven i alla l i d e m a och diirigenom hat organisationema kunnat f i sakkunnig hjilp. Riksarkiven har ocksi blivit uppmiirksammade pa missions- och ekumenikarkivens viirdefulla inneh&ll, vilket f?&+jat forskningen. NIME har ordnat en rad internordiska arkivkonferenser.
VidseminariemaStockholm1980ochiOslo 1981 deltogocksiforskare f r h olika discipliner och gav viirdefulla synpunkter pa arkivens roll for forskningen.
VidNIME's &smote h~medarbetamainformerat omatgiirderi varie land. 0m de norska initiativen har ~ u d v i ~ ~ u n t h e rapporterat. ~iirskilt arbetet med arkiven piMadagaskar och i Sydafrika har viickt uppmiirk- samhet. Friln ~an'ark har Carl Rise
sen
traget rappoaerat om projektet attsamlaochregisteraalladanskamissionersochmissioniirers samlingar. Likash har vid iksmoten inom NIME under m h g a 81 Yrjo 0.Kihlberg meddelat om framstegen i Finland rorande missionarkiven.I Sveriee har ordnats kurser i arkiwhd for missionssiillskauens och de
-
ekumeniska organens personal, vilket b1.a. lett till att milnga organia- tioners arkivmaterialidag iterfinnes ordnadehosnAgonarkivinstitution.
Pleraorganisationerhar;alt attsjilvabeh~aochor&asinahandlingar.
NIME:s arkivprojekt i Norden har viickt uppmiirksamhet i andra rider. NIME har varit representerat vid konferenser ordnade av Inter-
national Association for Mission Studis (JAMS) och vid dess under- avdelningDAB,Documentation,Archives andBibliogtaphy Networks.
Sadana konferenser har h u t s i Rom (tvh ghger), Bangalore och i Harare.
&
1980 i Rom antogs ett dokument, som innebar en engagerad uppmaning till missionsorganisationema och samfunden i hela viirlden att ta sitt ansvar fdr arkiven. Vidare har inom NIME rapporterats om arkivinsatser i Zaire, Tanzania, Indien och s o m n h t s pa Madagaskar.For att stimulera kyrkoma i tredje viirlden att bevara sina arkiv, har NIME givit ut en enkel handledning i arkivvkd, How to arrange archives, som ocksh finns i en fiansk version. Dessa insatser har varit mycket stimulerande fdr alla inblandade och medverkat till att h U a projektet vid liv och fortsatta arbetet bhde iNorden och i tredje viirlden.
Vid NIME:s &smote i Ahus 1988 antogs delvis nya riktlinje fdr arkivprojektet. Visserligen Aterst& en del atbete i de nordiskaiidema, men arbetet d s t e allt mer inriktas ph materialet i tredje viirlden. Detta materialkommer attfhallt stiirrebetydelse. Hw skallriiddningsaktionen gh till? Vaje samfund ellermissionorganisation i de nordiska l'ahderna mbte ta upp dessa frhgor pa dagordningen i samarbetet med sina respektive systerkyrkor.
Detfinnsmilnga&motenochkonferenserattforafiamarkivfr~goma vid. Kyrkorna och missionsorganisationerna i Norden understodjer redan nu teologiska institut, forskningsinstitutioner och bibliotek.
Bistandet b6r ocksh kunna utstrackas till an
gas
arkiv. En arkiv-institution skulle niimligen inte bara kunna bevara ett antal viirdefulla arkivsamlingarutanocks8 aktivtverkafiir attdokumenteradenmuntliga traditionen genom inspelningar och intervjuer. Arkiven skulle dess- utom kunna mikrofilma material, som eljest snabbt g& forlorat, och tillhandahUa mikrofher f r h Ewopa och USA w de samlingar som finns i de foma canoderkyrkoma*. Det iir stor skada att studenter och forskare £rh tredje valden idag mbte fara till Ewopa och USA for att studera sin egen kyrkas, sitt lands historia, kultur och utveckling, samtidig som det viirldefulla forskningsmaterialet forstors i det egna landet.
En som fdrstatt hela vidden av denna frhga och under milnga & in- spirerat medarktare i de nordiska l'ahderna iir just Ludvig Munthe. Vid arkivkonferensen i Harare 1985 sammanfattade han allas v&rt ansvar och v& uppgift ph foljmde satt:
cmereisnodoubt: ow work,protecting, collectingintoorganizedunits, and making available of chwch/mission archives in Africa, Asia and Latin Americais one of today's important contributions to the churches in the future. In these documents the churches of the third world will 53
find their identity. The time will come when they look for their identity in these terms and vill criticise us, if we have not done our duty to bring to light and preserve the basic material needed for an investigation of theirhistory, IAMSMissionStudies, vol. 2,1985, Report £tom the sixth IAMS Conference in Harare).
Sven W. Hedenskog, f.1939, fii.mag. 1967, til.lic. 1972, fil.dr. 1973. Lektor i historia och religionskunskap. Arkivkonsult hos Svenska Kyrkans Mission och medarbetare inom NIMB:s arkivprojekt sedan 1974.
Mission archives and their signiJicance for research.
The article describes the p a t significance of mission archives, not only for the study of the missionary movement, but forthe churches of the third world, and for historical and anthropological research. Projects to create networks on documentation, archives, and bibliography are then described.
