KARL G ~ ~ T Z L A F F O C H NORGE
S T U D I E T I L L N O R S K T I N T R E S S E F U R " K I N A S A P O S T E L - a v
H E R M A N S C H L Y T E R
E n av de mest kanda och ryktbara missionarerna pS 1830- och 1840-talet var den lutherske Kinapionjaren tysken Karl F. A.
Gutzlaff (1803-1851). Ursprungligen var han utsand av Neder- land'ska missionssallskapet for att verka B Sumatra, men han fick intresse for kineserna, forst i Ind~onesiens ovarld och sen i Siam for att s ~ n B n i n g o n ~ 11orja verka i sjalva Iiina, som ju var stangt for missionsarbete och vasterlanningar overhuvud. Han gick sin egen vag och blev sjalvstandig, enmans- eller frimissionar. Genom djHrva resor langs knsten och i n i det for europeer stangda Kina hade h a n hlivit beromd. Over hela Viisterlandet gick ryktet om hans mod och v&ghailsighet.'
I Norge gavs forsta offentligheten at Giitzlaff och hans mis- sion 1834. Det var Det Norske Missionsblad, som s j u nummer igenom galx en ntforlig herattelse om vad Gutzlaff verkat i Siam och Kina? Den Btergav utdrag ur hans reseskildring. Kina var annu stangt for missionen, men Giitzlaff bebhdade, att den tid ej var avligsen, dB det sknlle bli oppet. Giitzlaffs insats prisades och hans biografi Btergavs i korta drag, hIest skildrades hans verltsamhet som lakare och bokspridare i Siam. Utgivaren av Missionsbladet, herrnhutaresocietetens i Oslo forestandare och missionssakens oarme foresprekare N. J. Holm karakteriserade Giitzlaff &som en trons man och en trosmissionar. Brev frBn och om Giitzlaff citerades f r a n olika utlandska tidningar. Holm framholl emellertid ocksi, att Giitzlaff uttalade sig val dristigt och storslaget ihland.
1835 overtogs tidningen av J. H. Mohne, som dB avloste H'olnl som foresthndare for Brodrafo~samlingen i Oslo, och 1837 kom den tillbaka med citat u r nya Giitzlaffs b r e ~ . ~
13
-
NOrBk Tldsskrlft for MWan. IV1841 skildrades hans resa till Japan, dar han dock inte gjorde nagon viktigare insats, och hans begynhande arbete i Sydkina med infodda m e d a ~ b e t a r e . ~ 1843 Bterkom Missionsbladet i tre nummer med Giitzlaffsbrev och utdrag av hans underrattelser frBn Kina.= Bven 1844 och foljande Br till och med 1847 var tid- ningen flitig med brevcitat.6
Men aven andra tidningar, sBsom den av missionsvannerna i Stavanger Br 1841 startade Maanedskrift for Missionsvenner be- handlade Gutzlaff. 1842 bera.ttas ganska utforligt om honoin och citeras hans uttalanden och sltildringar, och 1845 prisas hans insats, sedan flera brev av honom Btergivits.' Till tidningens 0111- niimnande av Gutzlaff Bren 1848-49 fBr vi anledning a t t Bter- komma. Bladet var ganska beroende av ut~landska missionspu- l i k a t i o n e r , sBsom av Calwer Missions-Blatt, utgivet av den kinde sydtyslte missions- och Gutzlaffvannen Barth. DB missionsvan- nerna i Stavanger var herrnhutiskt orienterade, sB as deras in- tresse for den herrnhutiskt fostrade och influerade Gutzlaff redan ur denna synpunkt forstBeligt.
Annu mer an de namnda tidskrifterna kom dock Norsk Mis- sions-Tidende (forkort.: MT) att betyda. Den startades Br 1845 av cand. theol. Andreas Hauge -son till Hans Nielsen Hauge -~
som dB innehade skoltjanst i Trondheim och var en av de framsta missionsmannen i Norge. Under utlindska resor 1842-43 och 1847 Iarde han kanna europeislta missionsorganisationer pB ltontinen- ten och i England och satte sig in i missionsarbetets lage och metoder battre an nagon annan norrnlan vid denna tid. 1849 er- bjod man honom sekreterareposten i Det norslte misjonsselsltap
(forkort.: NMS), och han blev sB dess forste sekreterare. Dar-
~ n e d overgick MT att bli siillskapets organ.
Dessforinnan hade MT och dess redaktor blivit huvudbararen av Giitzlaffsintresset i Norge. Redan i forsta BrgBngen skildras enligt Calwer Missions-Blatt Giitzlaffs och hans infodda medar- betares, samlade i den s.k. Icinesiska foreningen, insats, bver- skriften till den utforliga artikeln, som ocks% behandlar engelsk mission i Kina, as hamtad direkt us Calwer Missions-Blatt och lyder: ((Morgenrade i Chinas
. .
I andra Brgangen Bterkommer Hauge till Giitzlaff och hans kinesiska forening, och MT fylles numnler for nummer med Ki- namateria1.O Vad ar orsaken? Det iir inte bara, a t t Giitzlaffsin- tresset stegras i Europa i allmanhet, utan det hanger samman med NMS:s forsta missionar H.P.S. Schreuder. DB Schreuder uppsokte konung Mpande i Zululand, men trots upprepade au- dienser icke fick tillsthnd att missionera i landet, slog han sig ner i Natal for att vanta pB lagligt tillfalle att liomma i n i Zulu- landet. Ett Br arbetade han i Natal men nBdde inga synliga re- sultat.
Harom berattade Schreuder i ett brev daterat 1 ~ n a j 1846 och undrade, om det icke ukunde udfindes et andet sted, hvor Betin- gelserne for vor Mission kunde skjonnes a t ville blive gunsti- gere>>.l0
Hosten 1846 nBddes norska missionsvanner av dessa sorgliga underrattelser fran Schreuder. Han ville alltsB iamna Natal och ha ett nytt falt. Men vilket? Hauge a r genast redo med forslag, och forslaget heter Kina. Sjalv har Schreuder inte namnt nigot harom." Den 14 september 1846 skriver Hauge till NMS harom,12 och i sin AlT ger ha11 i oktobernumret nya underrattelser om Kina och Kinesiska foreningen med ett citat u r ett brev f r a n Giitulaff.
NMS:s styrelse kunde inte sjalv besluta om Schreuder utan hanskot arendet om honom till kretsforsamlingarna, sedan en rBdgivande kommitti? forfattat ett P.M. Den 30 oktober samman- tradde kretsforsamlingarna i Christiania, Christiansand, Stavan- ger och Bergen och behandlade arendet. I Christiania beslots, att till nasta Brs kretsforsamlingar ett nytt missionsfalt borde ut- forskas, om Schreuder inte kunde kvarstanna i Afrika, medan man pa ovriga stallen onsliade, att Schreuder skulle uppmuntras att fortsatta sitt arbete i Natal.
Ett nytt brev frBn Schreuder, daterat den 8 juli, kom Christi- ania liretsstyrelse och NMS tillhanda i slutet av novernber.ls I detta framhiller han, a t t forhillandena forvarrats och att han anser en fortsattning i Natal nu omojlig. Han namner Indien som nytt falt dock utan a t t direkt foresli det.
Med auledning av detta brev och kretsfi5rsamlingarnas beslut 195
behandlade NMS:s styrelse i slutet av noveinber Schreuders an- hillan. Han f i r tillitelse a t t lamna Natal och att i Kapstaden av- vakta sgllskapets vidare beslut. l4
Hauge torde ha fBtt reda p i Schreuders tankar pB Indien, och den 7 december skriver han p i nytt till NMS angiende Kina och mojligheterna till mission dar.'6 Styrelsen beslutar i slntet av i r e t 1846 att lagga skrivelsen ad acta, tills saken p i nytt ska be- handlas.16 Under tiden satte man sig i forbindelse med inissions- sallskapen i Basel, Bremen, London och Daumark om vilket mis- sionsfalt Schreuder borde sandas till.
Den 6 januari 1847 sammantriidde kretsforsamlingen i Troutl- heim och - tydligen inspirerad av kretsstyrelsens ordforande Hauge som talade varmt for att Kina var aden aabneste, frieste og for en apostolisk Mission meest forhaabningsfulde Mark
. .
.w- beslot den: aschreuder begiver sig suarest lnuligt over -1)- staden ti1 Hongkong i China, for, efter nzrnlere Overveielse med hlissionaer Giitzlaff, der i Herrens Navn a t begynde sin Virksom- hed.wl'
NMS tisllskrev de andra kretsstyrelserna i Christiania, Christi- ansand och Rergen for a t t f B hora deras mening. Blott Christiania hifo11 obetingat Trondheims f ~ r s l a g . ' ~ Darfor vBgade NMS inte besluta Kina, utan att kretsforsamlingarna f i t t tillfalle att ta stallning till frigan. Dessutom hade svaren p i skrivelserna till de ovan namnda utlandska missionssallskapen ej tillritt Kina utan andra falt i Sydafrika an Natal eller Assam i Framre Indien eller Tranquebar i S ~ d i n d i e n . ' ~
Hauge aguar i huvudsak februarinu~nref av MT Bt hehandlin- gen av Schreuders nya falt. Under rubriken aDen Norske Mis- sionw refererar Hauge de olika kretsforsamlingarnas stallnings- tagande i SchreuderfrBgan och anmarker, a t t Kina a r aDagens egentlige Missionsfeldtn. Schreuders ovan namnda brev av den 8 juli 1846 avtryckes. I marsnumret Bterkommer Hauge med en 16-sidig artikel om aChina og vor Missionw, som fyller ut hela numret.
Kort uttryckt a r det Giitzlaffs propaganda, som fingat %uge sival som minga andra ledande missionsman i Europa. Det var
196
nhgot av ett mode a t t ta upp mission i Kina. Denna modestrom- ning hade n u kommit till Norge. Kom den a t t f & n41got verkligt inflytande?
Det var Gutzlaffs ord om det oppna Kina och hans stora an- vandande av infodda medarbetare, som oppnade de stora fram- tidssynerna. Om Schreuder sandes dit, behovde inga norska med- arbetare omedelbart sandas med.
Hauge relaterar s& intresset for Giitzlaffs mission i Basel, Bar- men och Sverige, varifrhn nu arhetare g i t t till Kina. Svensken Hamhe1.g kunde bli Schreuder till stod och trost och genom ge- mensaln insats i Kina kunde NMS och Svenska Missionssallskapet
f B ett nara samarbete.
I aprilnumret iir det den tranquebarska missionen, sorn be- handlas. Den hade ju ocks41 namnts som en mojlighet for Schreu- der. Man observere emellertid att i inledningen skriver Hauge:
~ S k j e n t det n u er vor Formening, at Raabet lyder ti1 os fra China, rille r i dog ingenlunde naegte for, a t der ogsaa kan vrere nogen Vaegt i de Grunde, der tale for Trankebar eller Ostindien., Var Hauges hjarta ar, a r det ju dock inget tvivel om.
Den 27 april skrev han till NMS:s styrelse, att den snart matte bestamma tid for Itretsforsamlingarnas sammantraden.20
NMS foreslog, a t t Schreuder, innan han valde nytt falt, skulle foreta en undersokningsresa i Sydafrika och eventuellt i Indien.ll Vid kretsforsamlingarnas mb;ten i juni beslot Christiansand och Trondheim, att om mission i Sydafrika var omojlig skulle Schreu- der ta upp mission i Kina. Christianias kretsforsamling menade, att han skulle f41 ge sig dit han ansig bast. Bergens, att han n41- gonstans pB Afrikas ostkust borde kunna finna en ny plats.
Vid sitt referat av kretsforsa~nlingarnas lnoten gor Hauge i en niira feln sidor l&ng not en utforlig motivering for Trondheims val av Kina son1 Schrenders falt. Han visar sig vara helt f i n g a d av Gutzlaffs syn p& inlandsmission och mojligheterna i Kinas i ~ ~ r e . ' ~
NMS:s styrelse var ernellertid inte lika bojd for Kina. Den hade f.0. i svaret f r i n Basel, som ju sjalv hasten 1846 sant tv41 missio- narer, Hamberg och Lechler, till Giidzlaffs hjiilp, inte tillritts 197
valja Kina. 23 Den uppskot darfor avgoranclet over sonllnaren i hop11 om att fS nya underrattelser frRn Schreuder. NAgot brev koln inte men val Schreuders medarbetare Thornmesen, som an- lande i borjan pS september. Denne vitsordade Schreuders fram- stallning om svarigheterna att driva mission i Sydafrika. Enda mojligheten vore att kopa en lantegendom och salnla infodda pS den.24 Schreuder upl~manades av styrelsen a t t overvaga 0111 en dylik ntriig shnlle befriimja Nh1S:s mission i Afrika. Om icke, fick han friheten att antingen bege sig till Ostindien eller Kina.
For information fick han rlessnton~ en redogorelse dels for NMS:s stallning till valet nv Kina son1 missionsfalt dels material, hl, a.
MT och Calu,er hlissions-Rlatt, om de olika uppfattningarna om Kina.25
Under sornlnaren och hasten 1845 foretog Hauge sill andra ut- landsresa med besok i Danmark, Tyskland, Schweiz och Sverige.
Under denna tid a r det tyst i
MT
0111 Schrendersaken. Det ar forst i ett tillagg till oktobernu~nret 1847 den pB nytt berores, i och med a t t det utforligt redogores for Tholnmesens ovan relaterade uttalande.Sjilv fBr Hauge under sin resa goda intryck av hur de flesta missionsman inte blott beundrade Giitzlaffs mission utan aven forordade en insats for den. Hauge traffade bl. a. den jamte Barth storste befordraren av Gutzlaffsintresset pS kontinenten Oberap- pellationsgerichtsrat Elvers, son1 startade den Kinesiska stiftel- sen i Kassel och redigerade dess tidning blonats-Berichte.
Vid sitt besok i Lund fick Hauge genom Peter Fjellstedt upp- muntran och stod i sitt intresse och arbete for Giitzlaffs'n~issio- nen. Han traffade ocksB Fast, sorn 1850 reste ut sonl Kinamissi- onar, inspirerad av Gutzlaff.la
Under sin resa i Europa hade Hauge uttryckt forhoppningen.
att Norge skulle g& in for att genoln Schreuder ta upp mission i Kina.2T
Fr&n Basel skrev han i borjan pi3 september till NMS om sina
~ o s i t i v a synpunkter p i Kina, och \.id salnmantrade med styrelsen i slutet av manaden relateras dessa.18
I jannarinumret av hlT 1848 avtryckte Hauge en langre notis
om det kinesiska rikets befolkning. I niitten p i januari hade ett l ~ r e v anlant f r i n Schreuder, som meddelade, att sedan han lam- nat Natal hade h a n f i t t en varm uppmaning av guvernoren att liom~na tillbaka dit. Han utlovades bistind och beskydd. Han hade visserligen salt allt vad han inte kunde fora lned sig, men kunde inte NAlS hitta &got missionsfalt, som var liier lampligt och lovande, var ban villig att fortsatta i Natal. Strax efter kom det emellertid ett nytt brev - han hade dB f i t t ny kunskap 0111 Iaget i Norge - i vilket ha11 sager, att n a r nu NMS gett honom i uppdrag att sjalv utse ett nytt falt, han narmast var bojd att gR till Kina, <<son den formeentlig liieest lovende
. . .
Missions- mark>?@Det forsta brevet avtrycktes i MT:s marsnummer, och Hauge tillfogade eBema?rkninger angaande vor Missions Stillingn. I dessa pSvisade Iian, att det fanna ett lampligare och mera lo- vande missionsf5lt for Schreuder an Sydafrika, namligen Kina.
Hit hade nu Lunds Missionssallskap for avsikt att sanda tvh missioniirer och Kinesiska stiftelsen en. Hit borde Schreuder sdndas.
I aprilnumret itergavs en del av det andra Schreuderbrevet, som kom i januari. Det var daterat den 25 oktober 1847. Schreu- der skrioer, att hall i vantan pS NhlS:s heslut satter sig in i in- dislta och kinesiska forIi8llanden. Det finns ett bibliotek i Kap- staden, son1 has bra med litteratur harom.
Hauge citerar i s a m ~ n a nummer utforliga nEfterretninger f r a Chinaw, som meddelats i tre Hambergsbrev, vilka publicerats i den i Stockholm utgivna Missions-Tidningen. De galler resor ut i Kmantungprovinseu med infodda medarbetare. Kven ett par brev till de rhenska missionarerna och Kiuesiska stiftelsen htergives.
I ett par noter till nEfterretningerw kritiscrade Hauge den allt- for ytliga utbildningen av de infodda medarbetare, Giitzlaff sande ut. Han menade, att den eventuella norska niissionen dar skulle ta som sin uppgift att fh fram en grundligare utbildning. Hauge i~ttryckte den forhoppningen, att NMS matte forena sig med Ki- nesislia stiftelsen och Lunds A~issionssallskap om Kinamissionen.
Under tiden som Giitzlaffsintresset pA detta satt h611s vid liv
och fiirokades, hade ~ c h i e u d e r redan anlint till Kina. I forra halsften av maj 1848 ankom till NMS ett brev frHn Kapstaden av den 18 november 1847 om att han nu ej kunde vanta langre p i NMS:s definitiva beslut utan ainnade g& till Kina.30 I samma minad kom ett brev daterat Hongkong den 28 febr.31 och i juni
ett andra brev daterat den 29 marssa om hans ankomst till och . - erfarenheter i Kina.
I februari hade Schreuder efter 2 % mHnads fard anlant till Hongkong. Han sokte strax upp Giitzlaff, som emellertid mottog honom upaa en noget besynderlig Maade, idet nzsten hans aller- forste Ord varw, att han med sin ljusa hirvaxt inte kunde bliva en predikant for kineserna, dB det var helt nodvandigt, att han n,blev en Chineser, hvad det Ydre a n g i k ~ . ~ V i d ett nytt samtal med Giitzlaff hanvisade denne Schreuder till LechIer och Ham-
berg. Hos dem blev han val mottagen, och dar bosatte han ~ i g . ~ ~ Schreuder blev snart klar over att Giitzlaffs tal om det oppna
Kina var en betydlig overdrift. Endast forkladda till kineser kunde europeiska missionarer ta sig in i Kinas inre och verka dar. De borde helst ha morka ogon och svart hHrvaxt. Giitzlaff sjiilv var en verklig kines bland kineserna och raknades som en av dessa.
Sohreuder menade, att Giitzlaffs inlandsmission var den enda riktiga, aven om de infodda medarbetarnas utbildning var for ytlig. For sin egen del bekande Schreuder, att han pH grund av sin hirfarg inte var lamplig for denna inlandsmission utan borde resa tillbaka till sitt a k j z r e Kafferfiolkw, som han kommit att alska an mer under sin Kinaresa. Han bad darfor NMS att f H Htervanda till Sydafrika. Daremot borde andra norrman med mork hirvaxt och kinesliknande fysionomi sandas till Kina, som var det fordelaktigaste missionsfalt han kande. Ja, NMS borde gora Kina till sitt egentliga missionsfalt. Dess missionarer - tvi- tre borde genast sandas
-
skulle med Giitzlaffs och Basel- missionarernas hjalp f & nodig introduktion i och hjalp med mis- sionsarbetet och sprHket. Schreuder tillrHdde dem att studera hakkadialekt men att vara forsiktiga, nar det gallde ekonomisktunderstod %t Kinesiska foreningens medlemmar.
Schreuder slntar sitt IBnga fehruari-brev med att Bterge ett utdrag u r Kinesiska foreningens sista irsberattelse och hifogar ett brev frAn denna forening till NMS, i vilket denna uppmanas, att i sin Kinamission sluta sig till Kinesiska stiftelsen i Kassel.
Kinesislta foreningen vill garna stalla ntigra infodda predikanter till de norska missionarernas forfogande, under forutsattning att dessa vill verka i enlighet med foreningens metod. Som verksam- hetsomride foreslBs provinsen Gauhwei (numera kallad Anhuei).
Kan inte NMS driva upp tillrackligt ined medel till att bide un- derhalla missi'oniirer och infiidda medarbetare, avrides szllska- pet frBn att ta upp Kinamlssion.
Hauge kommenterar tdessa brev och menar sig kunna konsta- tera, att Schreuder rest till Kina utan anogenson~helst Paavirk- ning her f r a Hje~nmet men dreven ved Omstaeudighederna, der ere i Herrens Haands.
Att NhlS inte direkt phverkat Schreuder till denna resa ar sant, men Hauge hade sjalv genom sitt intresse for Giitzlaffs mission propagerat harfor, vilket Sohreuder f i t t meddelande 0 m . ~ 9 e t ar ocksB Hauge sjilv som h6r till de ovannamnda <omstsendig- hederneu. Hauges propaganda for Kina paverkade NMS att, nar Sydafrika syntes stangt, hanleda Schreuders uppma*ksamhet framfor allt pB Kina, asom den Missionsinark, der for Tiden an- saaes saerdeles l o v e n d e ~ . ~ ~
Hauge fortsatter sina ((Bemaerkningerw med att konstatera, ebt Schreuder astadfester fuldkommen alle vore forud naerede gode Forhaabninger for Guds Riges Fremrne,, i Kina. Han hade i ett privat brev till Hauge bett denne snarast pgverka NMS att ut- sanda nAgra duktiga och lampliga missionarer till Mittens rike.
Hauge 111enar dock, att Schreuders utvartes forutsattningar
-
ljus hirvaxt och blB ogon - inte a r skal nog att ooerge Kina.
Aven om han inte kunde i det yttre bli e n kines och ge sig in i landet, s i kunde ban grunda ett lutherskt teologiskt seminarium i Hongkong for hattre utbildning av infodda medarbetare. Planer harpA hade Hamberg framkas'tat for Baselsallskapet, dock utan framghng. Tillsammans skulle emellertid Schreuder och Ham- berg med norsk och svensk hjalp kunnat realisera denna tanke.
201
Hauge sager sig inte vilja foregripa kretsforsamlingarnas be- handling av denna sak utan endast klargora de stora mijjlighe- terna i Kina. Basta losningen vore darfor, att Schreuder fick Bteruppta sin mission i Natal och att NMS:s huvudinsats gores i Kina.
Sjalv hade Schreuder i sitt nlarsnrev meddelat att han senast till hosten skulle Btervanda till Afrika.87 I juni startar han emel- lertid sin Bterfard. Under tiden salnmantradde kretsforsamlin- garna hemma i Norge och behandlade bl. a. Schreuder- oeh Kina- saken.
NMS fastslhr vid sitt sammantrade den 27 juli att for missi- onens fortsattande rostade fyra kretsforsamlingar, medal1 den femte, Tronclheims, var for arbete i Kina,s8 och ~ n d e r r ~ t t a r Schreuder om a t t de vill ha den afrikanska missionen fortsatt.'"
Problemet loste sig sjalv i och med att NMS nagon mBnad se- nare fick Schreuders brev av den 15 juni, a t t han n u Btervande till Afrika40 D a r n e d var i sjalva verket ocksB Norges insats i Gutzlaffsmissionens sammanhang slut, aren om intresset for honam annu holl sig ganska lange.
Hauge hade givit Kinesiska stiftelsen vissa forhoppningar om gemensam,insats i Kina, och denna hade genom sin ledare Elvers
i slutet av Br 1847 utforligt skrivit till NbIS och tackat for Hauges
tneddelande om det intresse for Gutzlaffs mission, soln borjat skonjas i Norge. Kinesiska stiftelsen ville, framholls det, hli ett
~Haupteinigungsband zwischen Deutschland und Normegen, ja zwischen Deutschland und allen drei nordischen Reichenu i Kina- missionsfrigan. Brevet uttryckte gladje over a t t frAn Norge ltunde vantas inte bara penningunderstod utan aven en missio- nar, namligen Schreuder. Elvers forsvarade Gutzlaffs verltsamhet och framholl, att lnan inte horde hry sig om de ensidiga informa- tioner, som kunde kom~ma.41
VBren 1848 hade NMS fBtt en ny skrivelse frBn Kinesiska stif- telsen med Brsberattelse och inbjudan till allman missionskonfe- rens i september 1848.
Sedan meddelande nBtt Elvers och Gutzlaffsvannerna i Tysk- land, att Schreuder Btervant till Sydafrika, kom i slutet av Br 202
1848 ett nytt brev frBn Kinesiska stiftelsen, vari beklagas, att Schreuder vant tillbaka till Afrika. Man hoppades dock, att detta inte skulle hetyda, a t t Norge inattades i sitla anstrangningar for Kina. Gutzlaff hade i brev till Kinesiska stiftelsen foreslagit, att Norge skulle bli a~fadderlandw for provinsen Ganhwei och detta hoppades n u s,tiftelsen skulle hli ve~klighet."~
BBde MT4a och Maanedsskrift for Missionsvenner4" har av- trycktes ovan relaterade Schreuderhrev, som hl. a. skildrar hans mote med Giitzlaff
-
fortsatte med ineddelallden om Schreuder och om Kina. De ineddelade Schreuders brev, sedan han i sep- telnher Bterkommit till Afrika46 Dessutom Bterger MT i april 1849 utdrag av Schreuders brev den 18 december 1848.Schrender hade i sitt omnamnda junihrev frBn Kina Bnyo ut- tryckt forhoppningen, att NMS beslutat sig for a t t ta upp mission i Kina, och i ett brev av nhgot senare datum4% tillagger han, att han a r overtygad om a,tt missionen i Kina hlir inycket billigare a11 annorstades.
I novembernumret av MT 1848 meddelas, a t t Lunds Missions- sallskap beslutat sanda u t Fast och Elgquist soin rnissionarer till Kina, och i foljande septeinbernummer kommer en notis om de- ras avresa.
Men dylika meddelanden hade ingen storre verliail i Norge.
HarifrBn var for en nykter hedomare tanlcen p i mission i Kina orealistislc och omojlig, n u nar Schreuder lamnad landet.
Det hjalpte inte a t t Kinesiska stiftelsen i slutet av 1848 avlat en ny slirivelse till Norge, vartill med sarskild post bifogades en BrgBng av dess Monatsherichte.
Dirmed as einellertid inte sagt, att intresset for Giitzlaffs mis- sion var helt slut. Tvartom
-
det kom t. ex. i n en he1 del gBvor till Kinamissionen, vilka redovisas i Maanedsskrift for Missions- venner 1849 och 1850. Det var sarskilt frBn Lyngdal, bl. a. kvin- noforeningen dar, dylika gBvor kom.Nar Gutzlaff hosten 1849 startade sin enda hemresa, som var avsedd a t t bli en propaganda-, good will- och varvningsresa och som varade till slutet av Br 185041, inneholl de senast namnda missionstidningarna nytt material om Kina och honom.
MT h a r i BrgBngen 1849-1850 en he1 del Kinamaterial. BI. a.
har majnumret en utforlig redogorelse f o r Kinesiska foreningens arhete. Det ar dels ett citat av en av dess irsberittelser dels ett Hambergsbrev som Aterges.
NMS:s styrelse hade i sin herattelse till kretsforsamlingarna i horjan p i Br 1850 refererat de ovan relaterade skrivelserna f r i n Kinesiska stiftelsen i Kassel. Berattelsen puhlicerades i MT i april 1850 och gav bl. a. en redogorelse for Gutzlaffs och Kine- siska foreningens verksamhet s a ~ n t for det understod den tick f r i n Europa, fornamligast England och Tyskland.
'tt NMS:s styrel'se overhuvud tog upp KinafrBgan igen, torde hero pB att Hauge n u blivit NMS:s sekreterare. Styrelsen menade dock att med all beundran for Gutzlaffs insats och helt gillande av hans missionsmetod mAste den andB konstatera, a t t verksam- heten inte hade den fasta grund, som var nodvandig, och darfor kunde den inte foresli att NMS stodde GutzlaCfs mission.
Medan NMS avvecklade sitt episodartade Kina-engagemeng, hade Gutzlaff en tid varit i Europa pB sin stora propagandaresa.
Det hade i hfT:s inajnummer berattats om a t t han rest hem till Europa, men utforligare omnimnes resan i augustinumret. Har meddelas, att han hesokt England och kontinenten och att han senast var i Petersburg. Darifrin ainnar han k o ~ n m a till Norden och ocksi besoka Norge, enligt vad han i brev till Hauge s k r i ~ e r . ~ ~ Hauge tror eme'llertid inte att han hinner till Norge, dB han inom kort tid ska ha ett mote med kinesiska missionens vanner i Kassel.
Hauges antagande blev verklighet. Gutzlaff kom aldrig till Oslo, som han tankt. Den 6 augusti 1x3 natten anliimde han till Gotehorg efter besok i Finland, Stockholm och U p p ~ a l a . ~ ~ Men i Gotehorg Iamnade Bngaren hani~ien samma natt som Gutzlali anlamde dit, utan a t t han visste daroin.60 Sedan han den 6 och 7 augusti verkat for sin sak i Goteho~g fortsatte han till Kopen- ha3mn.61
I Oslo hade Gutzlaff narmast tankt Brodraforsamlingen son1 stodjepunbt. 1,ikadant forfor han i Stockholm, Goteborg och Ko- penhamn. Han skrev f r i n sistnainnda stad till societetsforestin- 204
dare Mohne den 10 augustiea och heklagade, att han blivit for- hindrad a t t komma till Norge. DB bBten gBtt ifrBn honom, skul,le det ha tagit for lBng tid a t t invanta en ny batlagenhet och sB agna minst en vecka Bt att besoka Norge.Han fick alltsB avstB darifin men gjorde det umit der grossten Traueru. Han halsade till van- nerua av hans mission och hoppades, att Norge trots maloren skulle jamte Danmark Bta sig arbetet i provinsen Ganhwei son1 sin framtida uppgift i Kina.
Han rapporterade vilken Cramgang han haft i Kopenhamn, dar en Giitnlaffsforening bildats, och skrev, a t t Fjellstedt hade lovat Giitzlaffsalten uin Norden vorzustehenw.
I septernber fick NMS en inbjudan att delta i den forsta all- manna kinesiska konferensen i Kassel, som skulle samla alla Giitzlaffsintressenter. NhIS svarade Kinesiska stiftelsen, att de inte hade medel till en dylik resa. Samtidigt beklagade sallskapet, att den sdyrew Giitzlaff blivit forhindrad a t t besoka Norge. Ett besok skulle ha frojdat norska missionsvanner. Dessvarre hade NMS inga mojligheter a t t for till'fallet t a del i den kinesiska mis- sionen men forsakrade, att det vore intresserat darav och skulle, om mojligheter framdeles yppade sig, lamna s t ~ d . ~ ~
Intresset for Gutzlaff fick alltsB ingen ny i'njektion genom ett besok av honom sjalv, och talet om eventuell framtida hjalp re- aliserades aldrig. Helt tyst blev det emellertid aunu inte i mis- sionspublikationerna om Giitzlaff, men det mattades mer och mer.
I septembernutnret 1850 av MT avtrycktes ur Kinesiska stif- telsens Quartal-Berichte ett av de foredrag, han hillit under sin Europaresa om sin kinesiska missi,on. Utover de gBvor till Gutz- laf~fs mission, som ovan omnamnts 1849 och 1850, kan antecknas, att i horjan pB 1851 kom frBn Hoffs missionsforsamling 15 Spd.64 1851 redogores i Maanedsskrift for Missionsvenner for Giitz- laffs metod. Han sage$ vara en av nutidens ivrigaste och dukti- gaste m i ~ s i o n a r e r . ~ ~ Hans Europabesok omnamnes, framst hans Englandsvistelse, vilken ocksB refereras i MT:s augustinumrner 1850. Sedan a r det emellertid tyst om Giitnlaf,f i Maanedsskrif- ten, medan MT flera gBnger Bterkommer till honom, bl. a. 1851 205
pB hosten vid en redogorelse f o r Kinamissionen och med en min- nesruna nBgra mBnader efter haus dod, vilken hastigt intraffade i augusti 1851.
Den senare runan a r delvis hamtad u r aMorgenbladetn, sB det i r tydligt, att Sven dagspressen intresserat sig for honom. Hauge sager i sina egna rader, att Giitzlaff anvisat det ratta tillvaga- gBngssattet och var en av den tidens mest nitalskande och ut- markta missionarer. Men om nBgot norskt stod till hans mission talas inte. NBgra nya gBvor till h a n s mission forekommer inte heller i gBvoredovisningarna, s i d a n a de avtryckes i NMS:s Brs- berattelser och i MT.
1 majnumret 1852 Btergives en utforlig artikel 0111 ~ G u t z l a f f s sidste Dage og Hjerngangn, som skrivits av dr. Krummacher i Berlin. Men darmed synes ocksB intresset f o r Gutzlaff och hans mission vara slut i Norge. Hans namn namnes 1853 i
MT
och i offentliga blad-
i samband med redogorelser for Taipingupp- roret i Kina"
och m a j 1854 Btergives i MT Krummachers vid- lyftiga minnestal over honom, hBllet i Berlin, men detta senare torde inte bero p i n i g o t annat a n pB att Hauge alltjamt beun- drade ~ i i t z l a f f . VBren 1854 frhntradde Hauge redaktorsltapet for MT - sekreterarepasten hade han lamnat 1852 -- och sedan ar det aven i denna tidning helt tyst om Giitzlaffs mission. Detta ar i och for sig ocksB naturligt, eftersom Kinesiska foreningen i Hongkong snart dog och Gutzlaffs verk 1873 overtogs av andra missionssal~l~kap.~'N O T E R
Om honom se H. Schlyter, Karl Giitzlaff als Missionar in China, Lurid 1946. Om Giitzlaffs home base utkommer ett arhete av samma forfattare nasta Qr Q Luth. Verlagshaus, Berlin.
3 Det Norske Missionsblad 1834 spalt 41ff.
3 8.8. 1837 spalt 117ff.
4 a.a. 1841 spalt 57ff och 65ff.
6 a.a. 1843 spalt 135f, 137ff och 195ff.
8 a.a. 1844 s ~ a l t ~~~~ ~ lllf och 113ff. 1845 sualt 113ff och 152, 1846 spalt 76ff, 95f, &ff och 105f samt 1847 s p a ~ i 27ff och 33ff.
sid. 84ff resp. 98-112.
1845-46 sid. 113ff.
0 1846-1847 'nr 5, 8, 10 och 11, 1847-48 n r 1, 3, 8, 10 och 11, 1848 -49 n r 1, 2, 3, 6, 10 och 12, 1849-50 n r 3, 8, 10 och 11.
lo Se Femte Aarsberetning om det NMS, Stavanger 1847 sid. 4ff.
" Jfr. MT 1847 sid. 152.
la I NMS:s arkiv.
l 3 MT 1847 sid. 135ff.
l4 NMS:s prot. 26--27/11 1846 i NMS:s arkiv.
I NhIS:s ankiv.
I
-IG NMS:s prot. 28/12 1846 i NhIS:s arkiv.
NMS:s prot. 25/1 1847, MT 1846-47 sid. 145ff och NMS:s 5:e Ars- berattelse 1847 sid. 9f.
Is NhIS:s prot. 2413, 2913 och 1614 1847.
lQ NMS:s p r o t 1811, 2212 och Nh1S:s 5:e arsberattelse 1847 sid. 3ff.
"
I N W : s arkiv.N1US:s prot. 30/4 1847.
22 MT 1847-48 sid. 33ff.
2S Om Hambergs och Lechlers utsandande se H. Schlyter, Theodor Hamberg, den forste svenske Iiinamissionaren, Malmo 1952 sld. 41ff.
24 MT 1847-48 si,d. 81ff och NMS:s 5:e Arsberattelse 1847 *id. 22.
zWNMS:s prot. 819 och 1119 1847 och NMS:s 5:e Arsberattelse 1847 sid. 22.
2"Hauges brev den 1/10 1847 i Nh1S:s arkiv, MT 1847-48 sid. 2lZ och 1851 sid. 27. Om Fast se n ~ i n artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon XV, Stockholm 1955 sid. 378ff.
hMT 1847-48 sid. 194.
28 Hauges brev den 919 1847 i NMS:s arkiv oc11 NhfS:s prot. 2819 1847.
BAda finns i NMS:s arkiv. Se ocksA NMS:s 6:e 5rsberittelse 1848 sid. 8.
30 Ibid. 8f.
I NMS:s arkiv och NMS:s prot. 5/13 1848.
8a Ibid. och ihid. 17/6 1848.
"
Liksom en del a n d r a Kinamissionarer kunde han med hhrfargning och morka glasogon ha fatt ett acceptabelt nkinesisktn utseende.34 Jfr. H. Schlyter, Theodor Hamberg, den forste svenske Kinamissio- naren, sid. 74.
"
Se ovan sid. 198f.88 NMS:s 6:e Arsberattelse 1848 sid. 4.
"
1 NNMS:s arkiv. Forkortat i NIT 1848-49 sid. 48.38 N1LIS:s prot. 22/7 1848.
80 NMS:s 6:e Arsbcrattelse 1848 sid. 23.
40 I NA1S:s arkiv.
41 I NMS:s arkiv.
43 I NMS:s arkiv.
43 1848-49 sid. lllf.
' 4 1848 sid. 81-100, 117ff (sarsk, sid. 126) och 188.
sid. 163ff resp. 218.
'"et skrevs 21/6 p i h i t e n just nar Schreuder wkulle lamna Kina.
Delvis Qtergivit i AlT 1848 sid. 111.
' 7 Se H. Schlyter, Karl Gutzlaff als Missionar in China, sid. 225ff.
.I8 Se MT 1850-51 sid. 31.
49 H. Schlyter, Kinamissionaren Karl Gutzlaffs Sverigebesok, i : Svensk Missionstidskrift 1946 sid, 95ff.
30 H. Schlyter, <Kinas apostela p i Goteborgsbesok for hundra Ar sedan,
i : Julhoken till f6rsamlingarna i Goteborgs stift 1954 sid: 87ff.
"
'1. Schlyter, Kinapionjiren Karl Giitzlaff och Danmark, i : Nordisk Missionstidsskrift 1951 sid. 185ff."2 Ordagrann kopia i NMS:s arkiv.
Generalsekr.:~ kopiebok i NMS:s arkiv.
54 hMT 1850-51 sid. 198.
Z V r 7 si'd. 102'ff.
3 MT 1853-54 sid. 61ff.
57 H. Schlyter, Karl Giitzlaff al's Missionar in China, sid. 284ff.
