Mangslid
Samrådshandling
Oktoberber 2017
2 (48)
3 (48)
Innehåll
1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ... 5
2. BAKGRUND ... 6
Presentation av bolaget ... 7
Varför vindkraft ... 7
Ärendets gång ... 11
Tidplan ... 12
Remisser ... 12
3. PROJEKTBESKRIVNING ... 13
Områdets förutsättningar för vindkraft ... 13
Planförhållanden ... 14
Omfattning och utformning ... 14
Alternativ lokalisering ... 15
Nollalternativ ... 15
4. TEKNISK BESKRIVNING ... 17
Typ av vindkraftverk ... 17
Anläggningskedet ... 17
4.2.1. Vägar och transporter ... 18
Driftsskedet ... 19
4.3.1. Ljud ... 19
4.3.2. Skuggor ... 20
4.3.3. Hinderbelysning ... 20
4.3.4. Service och kontroll ... 21
Avvecklingsskedet ... 21
Elanslutning ... 21
5. OMRÅDESBESKRIVNING ... 23
Projektområdets användning och karaktär ... 23
Skyddade natur- och kulturvärden ... 23
Områden av riksintresse ... 23
5.3.1. Omkringliggande Natura 2000-områden ... 24
5.3.2. Omkringliggande naturreservat ... 25
5.3.3. Lokala naturvärden ... 25
Fåglar... 26
Fladdermöss... 26
Övriga djur ... 26
Kulturmiljö och arkeologi ... 26
Turism, rekreation och friluftsliv ... 27
6. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN ... 28
Påverkan på människor... 28
4 (48)
6.1.1. Ljud ... 28
6.1.2. Skuggor ... 30
6.1.3. Visuell påverkan ... 32
6.1.4. Friluftsliv ... 38
6.1.5. Risker ... 38
Naturvärden ... 39
6.2.1. Undersökningar av naturvärden ... 40
Fåglar... 40
6.3.1. Undersökningar av fåglar ... 40
Fladdermöss... 41
6.4.1. Undersökningar av fladdermöss ... 41
Andra däggdjur ... 41
Kulturmiljö och arkeologi ... 42
6.6.1. Planerade undersökningar ... 43
Turism, rekreation och friluftsliv ... 43
7. INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA ... 46
Vindkraftsfond - Bygdepeng ... 47
Synpunkter och frågor ... 47
5 (48)
1. Administrativa uppgifter
Sökanden:
wpd Mangslid AB c/o wpd Scandinavia AB Surbrunnsgatan 12 114 27 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90
Organisations nr: 556898-0899 Projektledare
Weronica Ekholm [email protected] +46 (0)8-501 091 71 +46 (0)70-66 55 862
Den planerade vindkraftsparken har Prövningskod 40.90.
Den planerade anläggningen är tillståndspliktig (B-verksamhet) enligt 9 kap. miljöbalken (SFS 1998:808) samt 21 kap. 10 § miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) och utgör en sådan verksamhet som alltid ska antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap.
4a § miljöbalken samt i 3 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905).
Tillståndsplikt B och verksamhetskod 40.90 gäller för verksamhet med
1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre 150 meter.
Kartmaterialet kommer från Lantmäteriet.
6 (48)
2. Bakgrund
wpd undersöker möjligheterna att uppföra en vindkraftspark om maximalt 34 vindkraftverk med en totalhöjd om 250 m på området runt Mangslidberget i Torsby kommun, Värmlands län.
Projektområdet är beläget ca 20 km väster om Ambjörby och Likenäs och ca 40 km norr om Torsby. Marken ägs i huvudsak av Bergvik skog samt av några privata markägare, och området är delvis präglat av modernt skogsbruk.
Figur 2-A. Översiktlig karta över Mangslid vindkraftspark.
wpd avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning hos Miljöprövningsdelegationen (MPD) i Örebro län, som handlägger tillståndsärenden belägna i Värmlands län.
wpd avser söka tillstånd att etablera vindkraftsparken inom ett angivet projektområde men utan fasta koordinater för vindkraftverken. Detta för att kunna optimera nyttjandet av ianspråktagen yta med bästa möjliga teknik vid tidpunkten för uppförandet.
Denna handling utgör samrådsunderlag och beskriver projektet i ett tidigt skede.
wpd genomför samråd för detta projekt enligt miljöbalken, ellagen och kulturminneslagen.
Samrådshandlingen har upprättats i enlighet med reglerna för samråd inför tillståndsansökan enligt 6 kap. 4 § miljöbalken. Tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utformas bl.a. utifrån vad som framkommer under samråd, och kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från kompletterande fältstudier och inventeringar.
I det här samrådsunderlaget finns det information om den planerade vindkraftsparkens lokalisering, omfattning, utformning och den förväntade miljöpåverkan som hittills har kunnat förutses.
7 (48)
Samrådshandlingen riktar sig till enskilda berörda, allmänheten, organisationer, kommun och länsstyrelse samt nationella myndigheter. Samrådshandlingen görs tillgänglig för allmänheten i god tid före samrådsmötet. Information och inbjudan till samråd skickas till markägare
och/eller boende i närområdet samt annonseras i lokalpressen.
Inkomna synpunkter, fakta och frågor under samrådsprocessen är ett viktigt underlag för wpd:s arbete med projektet, och kommer tillsammans med resultat från djupstudier och inventeringar ligga till grund för arbete med projektets fortsatta utformning.
Presentation av bolaget
Projektet drivs av ett projektbolag som ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH.
Utvecklingsarbetet drivs genom wpd Scandinavia AB, även det ett dotterbolag till wpd europe GmbH.
wpd i Sverige arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkrafts- projekt, bland annat de landbaserade projekten Aldermyrberget, Broboberget, Lannaberget, Stöllsäterberget, Råliden och Tomasliden samt det havsbaserade projektet Storgrundet.
wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 2000 vindkraftverk, framförallt i Europa, med en sammanlagd kapacitet av 4100 MW. Vi är idag 1800 medarbetare utspridda över hela världen. Med en projektportfölj på 7500 MW på land och 5400 MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen ”Ernst & Young Global Renewable Award 2006” för sina framgångsrika
vindkraftsprojekt världen över.
Varför vindkraft
Förnybar energikälla
Utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den viktigaste åtgärden för en omställning till ett hållbart energisystem.
Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vind- kraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk relativt lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken i princip kan återställas. Vindkrafts- etableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild.
Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan ersätta fossil energi i det nordiska elsystemet.
Vindkraften kan också ersätta en del av kärnkraften när denna har tjänat ut. År 2012 hade den äldsta kärnkraftsreaktorn hunnit bli 40 år gammal, och år 2025 når även de yngsta reaktorerna 40-årsstrecket. I maj 2015 beslutade ägaren Vattenfall att Ringhals reaktor 1 och 2 ska stängas före 2020 och i oktober 2015 beslutade huvudägaren E.ON att Oskarshamn reaktor 1 och 2 ska stängas under en liknande tidsperiod. Sverige står på lång sikt därmed inför stora investeringar i ny elproduktion när 40-60 TWh elproduktion från ålderstigna kärnkraftsreaktorer ska ersättas, varav 20 TWh inom 5-10 år. Med hänvisning till de långa ledtider som krävs för att bygga ut ny elproduktion och anpassa elnäten efter nya förutsättningar uppstår risken för ett kommande glapp i elförsörjningen under en övergångsfas mellan gammal kärnkraftsel och etablering av ny elproduktion, vilket gör att vi inte kan skjuta besluten framför oss. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn.
8 (48)
Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 3 % av dess energiproduktion under dess livslängd.
Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter ca 6 månaders drift.1, 2 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. En av vindkraftens många fördelar är att etableringen i stort sett är reversibel, och lämnar inga/få spår i landskapet efter en framtida nedmontering och åter- ställande. Eftersom tillstånd för vindkraftverk är tidsbegränsade och regleras med strikta villkor på ekonomisk säkerhet för nedmontering utgör den förnybara elproduktionen som vindkrafts- parker utgör en tillfällig gäst i landskapet för att säkerställa en samhällsnödvändig elförsörjning.
Vindkraft, såväl landbaserad som havsbaserade, förväntas stå för en mycket stor andel av den elproduktion som ska ersätta kärnkraften när den läggs ner.
Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion, men ett förnybart elsystem innebär också nya utmaningar. Elsystemet måste klara av situationer både när det blåser mycket och när det inte blåser alls. Detaljerade simuleringar från KTH har visat att den svenska vattenkraften har god förmåga att balansera för skiftande vindförhållanden vid 30 TWh vindkraft.3 En rapport från KTH har visat att man inte funnit några avgörande tekniska hinder för att integrera 60 TWh vind- och solkraft i Sverige – vilket motsvarar ca 40 % av den svenska elproduktionen.4 Klimatförändringarna
En av vår tids största utmaningar är de pågående klimatförändringar som påverkar hela jordens befolkning och stora resurser läggs på att minska koldioxidutsläppen och användandet av fossila bränslen. För att bromsa klimatförändringarna kommer det att krävas åtgärder i alla delar av samhället, och ökad produktion av förnybar el kommer att spela en central roll i omställningen.
Bensin- och dieselbilar kommer att behöva bytas ut mot renare elfordon. Uppvärmning kommer i allt större utsträckning ske med effektiva värmepumpar. I båda fallen kan vindkraften stå för försörjningen av förnybar och utsläppsfri el.
Elproducenter över hela världen kommer att behöva tänka om. Från att producera el med fossila bränslen till att producera el från förnybara källor. En viktig energikälla i det globala arbetet med att minska koldioxidutsläppen är utbyggnaden av vindkraft.
Vindkraften kan stå för försörjningen av den rena och utsläppsfria elen. Sverige har mycket goda förutsättningar att producera mer el än vad vi behöver och med en fortsatt expansion av
förnybar vindkraft kommer Sverige att kunna exportera grön el till övriga Europa och därmed bidra till minskade utsläpp i Europa.
Enligt Energiöverenskommelsen 2016 ska Sverige ha 100 % förnybar elproduktion år 2040 i förhållande till elanvändningen. Det förnybara ska byggas ut för successivt ersätta kärnkraften, och för att möjliggöra för Sverige att även långsiktigt vara nettoexportör av el.
1 Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker (2004). Elsam Engineering Rapport:02- 170261.
2 Siemens (2015) Environmental Product Declaration, A clean energy solution – from cradle to grave, Onshore wind power plant employing SWT-3.2-113 and SWT-2.3-108.
3 Obel, F. KTH (2012). Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med hjälp av den svenska vattenkraften. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:538474/FULLTEXT01.pdf
4 Söder, L. KTH (2013). På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige – en studie av kraftsystemets balansering. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:657544/FULLTEXT01.pdf
9 (48) Sveriges mål
Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 % av energin ska komma från förnybara källor år 2020.
När målet fördelades ut på medlemsländerna blev Sveriges mål att till 2020 uppnå 49 %, men Sveriges regering har sedan valt att sätta målet till 50 % förnybart, vilket redan uppnåtts.
Regeringens mål för förnybar el genom det så kallade elcertifikatsystemet är marknadsbaserat, vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Sedan 1 januari 2012 har Sverige och Norge ett gemensamt elcertifikatsystem. Den 21 oktober 2015 beslutades att andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka ytterligare och ambitionsnivån höjdes i det svensk-norska elcertifikatssystemet till att öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020. Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet.5 Den 29 juni 2017 beslutade Regeringen att utfärda ändringar i lagen om elcertifikat som bl.a. innebär att systemet förlängs till 2045 och dessutom utökas med ytterligare 18 TWh till 2030.6
Sedan elcertifikatsystemet startade år 2003 har elproduktionen från vindkraften stigit från en årsproduktion om ca 0,5 TWh till nuvarande 17,4 TWh uppmätt för de senaste 52 veckorna.7 Därmed är vindkraften den tredje största elproduktionskällan i Sverige.
Utbyggnadstakten i både Sverige och världen har slagit rekord under flera år även om det var ett svagt installations år i Sverige under 2016. Totalt hamnar Sverige på 7e plats i Europa under 2016. Totalt i världen uppgick ca 486 GW av den totala elproduktionen elproduktion från vindkraft under 2016.
Figur 2-B. Diagram över vindkraftsutbyggnaden i världen 1996-2016. Källa: GWEC.
Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga natur- resurser betonas. Enligt 2 kap. 5 § miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, såsom exempelvis Begränsad
klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning.
5 http://www.energimyndigheten.se/fornybart/elcertifikatsystemet/om-elcertifikatsystemet/
6 Prop. 2016/17:179, Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017, samt Prop. 2016/17:187, Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elmarknad.
7 Kraftläget i Sverige vecka 33, https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/el/tidigare- kraftlagen/2017/kraftlaget-sverige-veckorapport-vecka-2017-33.pdf?v=hZ7t1I_Nh4g7j7ca52ytGLm3XVc
10 (48) Samhällsekonomi
Huvuddelen av den elproduktion som finns i dag har byggts ut till följd av statliga initiativ på en nationell och reglerad elmarknad. De stora investeringar som gjorts är mestadels avskrivna idag och befintlig vattenkraft och kärnkraft har relativt låga rörliga kostnader.8
För den elproduktion som byggs i dag och som kommer att behöva byggas under kommande årtionden gäller helt andra förutsättningar. Den ska byggas av kommersiella aktörer på en konkurrensutsatt elmarknad där elproduktion med låga marginalkostnader kan pressa priserna under lång tid, och där långsiktig lönsamhet är avgörande för nya investeringar. Det går inte att blunda för att de första kärnkraftsreaktorerna närmar sig åldersstrecket, och även om man politiskt tillåter kärnkraft är det i dagsläget högst osäkert om någon är villig att investera. Färska uppskattningar från pågående och planerade projekt i flera länder visar att nya reaktorer blir allt dyrare.9
Samtidigt sjunker kostnaderna för förnybar el. Landbaserad vindkraft, med en kostnad på cirka 30-50 öre/kWh, är i dag det billigaste alternativet för en klimatmässigt hållbar ny
elproduktion.10, 11 Energimyndigheten anger att en realistisk ”spaning” är att ett 100 % förnybart elsystemet mestadels kommer att bestå av vattenkraft, vindkraft och biokraft år 2045 och att detta förutsätter att cirka 60 – 70 TWh vindkraft byggs ut varav merparten på land. Prognosen är att landbaserad vindkraft kommer att utgöra merparten av de 18 TWh förnybar elproduktion som kommer att byggas före 2013.11
En fördel med en utbyggd vindkraftsproduktion är att ägarbilden för nyinstallerad vindkraft tenderar att sprida sig på flera och mindre aktörer, vilket gör att de stora kapitalstarka elproducenterna får mindre inflytande och elpriset för konsumenten pressas ytterligare.
Det ger på sikt även en ökad leveranssäkerhet och trygghet, då elproduktionen från vindkraft är mer decentraliserad och tillfälliga stopp i enstaka produktionsanläggningar får inte samma effekt som när en reaktor snabbstoppar. International Energy Agency, IEA, lyfte dessa aspekter tydligt i en rapport om förnybara energikällor och försörjningstrygghet 2007.12
Genom vindkraftsutbyggnaden får elmarknaden ett ökat utbud av förnybar elproduktion.
Sveriges elmarknad är sammankopplad med det nordiska elsystemet som tillämpar marginal- prissättning, d.v.s. priset på el sätts utifrån den sist inmatade kilowattimmen. Det gör att europeisk kol- eller naturgaskraft är prisbestämmande i Sverige trots att svensk produktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen, se figur 2-C nedan.
8Om man bortser från kostnader för moderna säkerhetskrav, samt nedmontering av kärnkraftverk och slutförvaring som riskerar att bli mångdubbelt högre än avsatt kapital.
9 På väg mot ett förnybart elsystem - möjligheter till 2030, Rapport med tre möjliga utvecklingsvägar för el- produktion och elanvändning fram till 2030 (2013). Westander Klimat och Energi på uppdrag av Svensk Vindenergi.
10 Kostnader för ny elproduktion – En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar (2010).
http://www.kraftaffarer.se/meralasning/Acr9269.tmp.pdf
11Martin Johansson, Energimyndigheten, seminarium om hur 100% förnybar elproduktion kan uppnås, 2017- 05-10. https://www.natverketforvindbruk.se/Global/Aktiviteter/Seminarium/2017/Martin%20Johansson%20EM%202017- 05-10.pdf
12IEA, Contribution of Renewables to Energy Security (April 2007).
http://www.iea.org/papers/2007/so_contribution.pdf
11 (48)
Figur 2-C. Förklaringsmodell för systemet med marginalprissättning.13
Figuren visar hur elpriset sätts där utbud möter efterfrågan och sambandet mellan vindkraft och elpris blir då tydligt; ju mer vindkraft vi kan producera vid varje givet tillfälle, desto mindre behov av dyrare produktionsslag och därmed lägre elpris. Utbudskurvan skjuts till höger och dyrare produktionsslag blir inte lönsamma.
Systemet med marginalprissättning medför att el från vindkraft i Sverige ersätter kol- eller naturgaskraft i det nordiska elsystemet, då dessa idag har de högsta marginalkostnaderna och därför byts ut först. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare fossilbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen sjunka.14
Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas.15
Ärendets gång
Denna skrivelse utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken och innehåller information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan.
Under samrådsprocessen ges tillfälle för bland annat enskilda berörda personer, föreningar, organisationer, berörda företag och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig nivå tillfälle att lämna synpunkter till projektören. Samråd med närboende och allmänhet sker via samrådsmöte. Inför samrådet får boende inom minst 5 km från den planerade
vindkraftsparken samrådsinformation brevledes. Inbjudan till samråd publiceras i lokalpressen.
13Svensk Energi, webbsida (2013): http://www.svenskenergi.se/Global/Statistik/Diagram-och-tabeller- elmarknadspriser-i-Sverige-och-Europa.pdf
14Som sänkt elpris räknas även en utebliven eller lägre höjning av elpriset, vilket förutspås på sikt.
15 Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten.
12 (48)
Information om den planerade vindkraftsparken vid Mangslid, inklusive samrådsunderlaget, läggs inför samråd med allmänheten även upp på wpd:s hemsida, www.wpd.se
När alla samråd har genomförts och sakspecifika djupstudier är klara planerar wpd att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning. Tillståndsansökan ska enligt 9 kap. miljöbalken även inkludera en MKB med en samrådsredogörelse där inkomna synpunkter från samråden och hur dessa har beaktats
beskrivs. I MKB kommer även fördjupade beskrivningar från fältinventering och annan relevant information som framkommit att redovisas.
Inom ramen för Länsstyrelsens handläggning av tillståndsansökan kungörs denna i lokal media och berörda ges tillfälle att lämna synpunkter på ansökan med tillhörande MKB till
Länsstyrelsen. Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen fattar sedan beslut om projektets tillåtlighet samt anger villkor för verksamheten.
Tidplan
Samrådsprocessen påbörjades år 2016 och slutförs under år 2017. Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Värmlands län och med Torsby kommun har genomförts i november 2016.
Samråd med övriga myndigheter sker skriftligen i samband med samrådet med särskilt berörda, företag, organisationer och med allmänheten, som planeras till hösten 2017.
Fältinventeringar har i huvudsak utförts under barmarkssäsongen 2016/2017.
Tillståndsansökan enligt miljöbalken planeras att inlämnas till berörd Miljöprövningsdelegation under år 2018.
Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske år 2018/2019.
Byggfas och dragning av elnät planeras till tidigast år 2022/2023 med anledning av att en ny stamstation är nödvändig för inkoppling av vindkraftsparken.
Remisser
Remissförfrågan skickas till Försvaret, Luftfartsverket, Post- och Telestyrelsen och relevanta telekombolag.
Försvaret, PTS, 3GIS, Hi3G, Tele2, Telenor Sverige AB eller Net4Mobility och TeliaSonera har angivit att de inte har något att erinra mot projektet.
Dialog pågår med Torsby och Hagfors flygplatser, som är positivt inställda till projektet.
Samtliga remissvar kommer att redogöras för i kommande MKB.
13 (48)
3. Projektbeskrivning
Områdets förutsättningar för vindkraft
Projektområdet ligger på höjdlägena runt Mangslidberget i Torsby kommun, cirka 20 km väster om Ambjörby som är närmaste samhälle, och ca 40 km norr om Torsby. Marken ägs av Bergvik skog samt av ett antal privata markägare.
Vindkraftverken är planerade ca 1,6 km från närmaste fritidshus vid Skoghem (västerut) och ca 5 km från samlad bebyggelse i Nyskoga, där även närmaste kyrka är belägen. De närmaste samhällena är Ambjörby och Likenäs, som ligger ca 18-20 km i ostlig riktning.
Området där vindkraftspark Mangslid planeras bedöms lämpa sig väl för vindkraft tack vare de goda vindförutsättningarna, avstånd till bostäder, samt de relativt få konkurrerande mark- användningsintressen som finns inom området. Projektområdet är cirka 1330 hektar (13,3 km2).
Figur 3-A. Projektområde, vindkraftsområde och exempellayout vindkraftverk.
Inom projektområdet finns inga naturområden speciellt utpekade som riksintresseområde för naturvård eller som är skyddade som naturreservat.
Inom 10 km från projektområde Mangslid finns fem gamla finnbosättningar som är av riks- intresse för naturvården. Det finns även tre naturreservat som även skyddas som Natura 2000- områden. Dessa områden redogörs för i kapitel 5, Områdesbeskrivning.
Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 100 meters höjd) är årsmedel- vinden i etableringsområdet drygt 7 m/s. Att etableringsområdet ligger på ett berg ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering.
14 (48)
Planförhållanden
Torsby kommun
I Torsby kommuns översiktsplan, antagen år 2011 är området beskrivet som skogsbygd och är inte utpekat som något särskilt intresseområde. Kommunen arbetar med att ta fram en vind- bruksplan, och i underlaget till vindbruksplanen är området är inte föreslaget som något stoppområde i Torsby kommun.16 Vindbruksplanen ska utgöra ett tillägg till kommunens översiktsplan, ÖP 2010.
Projektområdets utbredning jämfört med befintliga vindbruksplaner
I översiktsplanen för Torsby kommun anges området vid Mangslid som Skogsbygd. Torsby kommun är positiv till vindkraft i den mån en etablering inte står i konflikt med andra väsentliga intressen. Utifrån informationen som återfinns i kommunens översiktsplan och underlag till vindbruksplan, bedöms projektet vara i enlighet med kommunernas intentioner gällande markanvändning och god hushållning med naturresurser.
Omfattning och utformning
Anläggningen planeras bestå av 34 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 250 meter. En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även utifrån lokala förutsättningar avseende avstånd till bostäder och annan markanvändning. I slutändan är det ekonomiska förutsättningar som avgör om en vindkraftsetablering byggs eller inte, det måste helt enkelt blåsa tillräckligt i förhållande till vad det kostar att bygga.
Antal vindkraftverk och placering
Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler:
Rotordiameterns storlek
Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal
rotordiametrars avstånd emellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större
vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt.
Parkens verkningsgrad
Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 400-600 meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen per verk sjunka.
Avstånd till fastigheter
Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och
16 I samrådshandling från 2013-04-22 är området föreslaget som stoppområde. Arbetet med att ta fram en Vindbruksplan i Torsby har av olika anledningar dragit ut på tiden, och för närvarande finns ett arbetsdokument där projektområdet för Mangslid inte föreslagits utgöra något stoppområde för vindbruk.
15 (48)
skuggor. Det är främst begränsning av ljudpåverkan vid bostad som avgör avståndet till näraliggande fastigheter.
Vindförhållandena
Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vind-
hastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Vindmätning pågår för närvarande på Mangslid.
Områdesspecifika förhållanden
Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av skyddade biotoper, arter eller fornlämningar.
Utifrån ovanstående faktorer har wpd tagit fram ett exempel på hur en parklayout med 34 vind- kraftverk kan se ut inom projektområdet. Avstånden mellan vindkraftverken är ca 400-600 m.
Inga vindkraftverk har placerats i utpekade områden med fornminnen, nyckelbiotoper, natur- värdeslokaler, sumpskogar, eller i myrar och andra våtmarksområden. Parklayouten är ett exempel och kommer att förändras utifrån resultat från vindmätning, remissvar och synpunkter som framkommer vid samråd samt för att ta hänsyn till resultatet av olika inventeringar.
Alternativ lokalisering
Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har i ett fall tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar, utan att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma lokaliseringen i förhållande till andra konkurrerande intressen.17 Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa lokaliseringar av en verksamhet, varför tillvägagångssätt för urval och analys av alternativa områden kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
Mangslid bedöms lämpa sig väl för vindkraft. Det blåser bra och Mangslid ligger långt ifrån större befolkningscentra. Vindkraft bedöms kunna etableras på Mangslid med relativt liten påverkan på natur och miljö.
Nollalternativ
Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs.
I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs modernt skogsbruk så skogen kan komma att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte.
En parklayout med 34 stycken Vestas V136 med installerad effekt om 3,45 MW skulle kunna ge en årsproduktion på cirka 475 GWh och försörja cirka 95 000 villor med hushållsel.18
Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om cirka 475 GWh per år, med tillhörande negativa konsekvenser för klimatet och miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle dessutom ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen inte komma till stånd.
17 Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt.
18 Beräknat på 14 GWh per verk och en årsförbrukning på 5000 kWh i hushållsel (exklusive uppvärmning).
16 (48)
Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten.
Den förväntade produktionen från vindkraftspark Mangslid skulle räcka för att reducera
utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverk med ca 475 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs.19
19 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuerbaren
Strombereitstellung, Öko-Institut e.V, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kWh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1kg CO2 utsläpp).
17 (48)
4. Teknisk beskrivning
Typ av vindkraftverk
wpd:s planer baseras på vindkraftverk med en uteffekt på 3-6 MW per verk vid full produktion.
Vindkraftverken kommer att få en totalhöjd på högst 250 m.20 Den vindkraftspark som planeras avser maximalt 34 vindkraftverk inom ett fastställt projektområde, utan angivande av exakta koordinater för varje enskilt vindkraftverk. Denna metod tillämpas för att kunna optimera vindkraftsparken för bästa elproduktion utifrån bästa tillgängliga teknik med det slutliga valet av vindkraftverk och turbinmodell. Inom projektområdet anges ibland ett fastställt så kallat
”vindkraftsområde” inom vilket själva vindkraftverken kommer att lokaliseras.
Om det beroende av vindstyrkan är mer fördelaktigt att använda vindkraftverk med stora rotordiametrar kommer avståndet mellan verken att öka och det blir då färre vindkraftverk i vindkraftsparken.
Anläggningskedet
Två olika typer av fundament kan användas; gravitationsfundament av betong eller bergs- fundament. Val av fundament sker efter en geoteknisk undersökning och val av vindkrafts- fabrikat. För gravitationsfundament grävs en grop med upp till ca 25 meters diameter (beroende på val av tillverkare) som förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta.
Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor åter- placeras över plattan som jordtäckning.
Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd.
Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet kan lyftas på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt några veckor och vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift.
20 Totalhöjden ansöks om 250 m för att ta höjd för framtida teknikutveckling.
18 (48)
Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer ytor temporärt att behöva tas i anspråk, vilket kommer att anges utförligt i kommande MKB. Det gäller exempelvis yta för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området beräknas uppgå till maximalt 0,5 hektar per vindkraftverk.
Montering av vindkraftverk. Foto: wpd
Nya vägar, fundament och kranuppställningsplatser uppskattas sammanlagt uppta en yta av ca 40 hektar (ca 3 % av projektområdets yta), och kommer att redogöras utförligt i MKB.
4.2.1. Vägar och transporter
Vindkraftverken transporteras sannolikt med båt till närmaste hamn med tillräcklig kapacitet.
Från hamnen transporteras de olika delarna av vindkraftverken med lastbil längs det allmänna vägnätet till Mangslid. En senare transportstudie kommer att ta fram en lämplig transportväg och även utreda om befintliga vägar i någon mån behöver breddas eller förstärkas.
Anläggande av väg upp på Mangslid är nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess avveckling.
Transportvägen behöver vara ungefär 5 meter bred med en hindersfri (avverkad) yta på båda sidorna.
Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Ett exempel på hur en vägdragning skulle kunna se ut med 34 vindkraftverk finns i figur 4-A nedan. Denna exempellayout är enbart ett exempel för att visa hur en vägdragning inom vindkraftsparken kan komma att se ut.
19 (48)
Figur 4-A. Karta över exempellayout och exempel på möjlig vägdragning.
Driftsskedet
Vindkraftverken är automatiserade och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning så att verket stannar tills vinden minskar.
Maximal produktion nås redan vid 12-13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av tiden.
4.3.1. Ljud
Vindkraftverk i drift kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är ”metalliskt” och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet.
Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt.
En dominerande del av ljudet i ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud är av bredbandig karaktär och upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus där det mest framträdande frekvensområdet är 63 – 4000 Hz.
Exempel på ljudnivåer. Källa: Naturvårdsverket, rapport 5444.
20 (48)
Inför tillståndsansökan för vindkraftsanläggningar redovisas ljud från vindkraft genom olika ljudberäkningar, för att kunna visa att gällande riktvärden från Naturvårdsverket innehålls. Det som i huvudsak påverkar resultatet av ljudberäkningarna är det utvalda vindkraftverkets ljud- emission och avståndet mellan ljudkälla och en ”ljudkänslig mottagare”, såsom bostäder och fritidshus.
Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för ljudnivån vid bostadshus.21 Det finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal ekvivalent ljudnivå på 40 dB(A) utomhus vid permanent- och fritidsbostad.22
Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell, se avsnitt 6.1.1 Ljud. Beräkningar baseras på mätningar av den ljudemission vindkraftverket ger. Ljudemissionen mäts när det blåser 8 m/s på 10 m höjd. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar normalt inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar.
Under en begränsad tid vid anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande. Under driftsskedet uppkommer ljud från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området.
Naturligt förekommande ljud i och runt projektområdet bedöms vara ljud orsakade av vindens påverkan på skogen, samt ljud som härrör från mänsklig verksamhet såsom vägtrafik,
skogsavverkning och skotertrafik.
4.3.2. Skuggor
Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande om de uppstår i nära anslutning till bostäder. Vad gäller påverkan från skuggor finns inget regelverk som styr tillståndshandläggningen, men utifrån rekommendationer från myndigheter har det skapats en praxis som anger att bostäder inte får utsättas för skuggor från vindkraftverk mer än 8 timmar faktisk skuggtid per år (motsvarar ca 30 timmar beräknad skuggtid) och/eller 30 minuter per dag.23
Beräkningsmodeller av skuggutbredning som idag används vid tillståndshandläggning anges den teoretiskt beräknade tiden, och inte den faktiska tiden. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Vid beräkningarna tas heller ingen hänsyn till att träd och byggnader kan skymma skuggorna.
4.3.3. Hinderbelysning
I enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering måste vind- kraftverken förses med hinderbelysning. För vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter
21 http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-amnesvis/Buller/Buller-fran- vindkraft/buller-vindkraft-riktvarden/
22 MÖD 2016-03-02 (M1064-15, M1067-15), MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M 10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40 m.fl.
23 MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04).
21 (48)
krävs att vindkraftverken förses med högintensivt vitt blinkande ljus. Ljuset ska vara 100 000 candela vid dager, 20 000 candela vid gryning och skymning samt 2 000 candela vid mörker.24 De högintensiva vita ljusen kan enligt föreskriften justeras till 50 % styrka 10 under horisontal- planet och till 0-3 % styrka 100 under horisontalplanet, vilket innebär att ljuset är svagare sett från marken i området närmast vindkraftsparken.
I en vindkraftspark behöver enbart de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns enligt fastställd metod i föreskriften vara markerade med högintensivt ljus och övriga vindkraftverk med rött lågintensivt fast ljus. De lågintensiva ljusen ska vara 32 candela vid skymning, gryning och mörker. De blinkande ljusen kan synkroniseras så att de blinkar samtidigt.
4.3.4. Service och kontroll
Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom en konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftsskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag av byten av större och tyngre komponenter då lastbil och mobilkran krävs. Under det första halvårets inkörningsperiod sker i regel täta besök. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning.
Avvecklingsskedet
Efter avslutad drift, vanligtvis ca 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen kan demonteringen utföras med mobilkran. Delar från verken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar.
Det är alltid verksamhetsutövaren (i detta fall wpd) som är ansvarig för att finansiera ned- montering och återställande av marken där en vindkraftsetablering stått. I tillståndsvillkoren för vindkraftsetableringar anges idag krav på finansiella garantier för denna nedmonterings-
kostnad, och den ingår även i wpd:s kalkyler över projekten. I kommande MKB kommer denna fråga att redogöras för.
Elanslutning
Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer vid behov att sökas för anslutningsledningen.
Det interna elnätet i parken kan dock utföras som ett icke koncessionspliktigt nät enligt ellagen.
För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av möjlig elanslutning.
Det interna ledningsnätet inom vindkraftsparken kommer att anläggas som nedgrävd mark- kabel längs med det interna vägnätet.25 Dessa kablar kopplas samman till en luftledning som transporterar all producerad ström till det allmänna kraftnätet. Vid placering av anslutnings- kabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. I möjligaste mån
24TSFS 2010:155 samt ändring TSFS 2013:9.
25 Internt vägnät inkluderar vägar till och från vindkraftverk samt vid behov separata kabelvägar.
22 (48)
används nedgrävd kabel istället för luftledning inom parken och elkabeln förläggs i huvudsak längs vägarna. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhets-
bestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup.
För tillfället finns det en kapacitetsbrist i elnätet som begränsar vindkraftsutbyggnaden i norra Värmland/södra Dalarna. Det pågår en aktiv dialog mellan berörda elnätsbolag, Svenska Kraftnät (SvK), myndigheter, vindkraftsprojektörer och andra aktörer på elmarknaden om hur nätet skall förstärkas, och möjliggöra ytterligare utbyggnad av vindkraft i regionen. Det är därför inte möjligt att förutsäga var vindkraftspark Mangslid kan kopplas in på elnätet.
På kartan i figur 4-B visas de platser som för närvarande är under utredning för en ny möjlig stamnätsstation. Oavsett var denna stamnätsstation lokaliseras planeras Mangslid att kopplas upp mot den ledningen. För att en ny stamnätsstation ska kunna byggas förutsätts att flera vindkraftsparker erhåller tillstånd och uppförs, då SvK kräver minst 300 MW för att en ny stamnätsstation ska kunna byggas.
Figur 4-B. Karta över möjliga platser för en ny stamnätsstation i regionen.
Ellevio har områdeskoncession och dialog pågår om möjligt elnätsanslutning, tillsammans med andra projektörer som planerar vindkraftsparker i regionen. Det är aktuellt elnätsbolag som formellt ansöker om koncession för anslutningsledningen till vindkraftsparken.
23 (48)
5. Områdesbeskrivning
I detta kapitel beskrivs de fakta som är kända i ett tidigt skede av projektet. Som underlag för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken och tillståndsansökan kommer dessa delar att undersökas och beskrivas mer utförligt.
Projektområdets användning och karaktär
Projektområdet är beläget på en höjdrygg bestående av produktionsskog och våtmarker, med inslag av äldre skogsbestånd. Huvudsaklig markägare är Bergvik skog, samt ett antal privata markägare och området är delvis präglat av modernt skogsbruk.
Foton från Mangslidberget: wpd.
Inom projektområdet finns våtmarker med någon öppen vattenspegel. Jakt, vandring, svamp- och bärplockning och aktivt friluftsliv kan förekomma i viss grad inom och/eller i anslutning till projektområdet. En vandringsled angränsar projektområdet i söder. Vintertid förekommer skidåkning samt skoterkörning.
Skyddade natur- och kulturvärden
Bevarandevärda områden kan skyddas med olika former av lagstadgat skydd, vilket huvud- sakligen regleras i miljöbalkens 3, 4 och 7 kapitel. Exempel på olika former av skyddade områden är exempelvis riksintresseområde för natur- eller kulturmiljövård, Natura 2000- område, nationalpark, naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde, naturminne och strandskyddsområde. I kartläggningen av lokala naturvärden har information hämtats från länsstyrelsens GIS-lager, Skogsstyrelsens databas och från Bergvik Skog.
Inom projektområdet finns mindre ytor som av skogsbolaget har avsatts som nyckelbiotop eller som frivillig naturvårdsavsättning.
Områden av riksintresse
Inom 10 km från projektområdet finns riksintresseområden för natur- och kulturmiljövård samt för friluftslivet enligt 3 kap. miljöbalken, se figur 5-A nedan. Det finns även Natura 2000- områden som även utgör riksintresseområden enligt 4 kap. 8 §, samt 7 kap. 27 § miljöbalken.
24 (48)
Figur 5-A. Karta över befintliga riksintresseområden inom 10 km.
Kring projektområdet finns det fem Finnbosättningar vars ängsmarker och betesmarker är av riksintresse för naturvården. Det är Erola (4 km norrut, även Natura 2000), Nikkela (5 km åt sydost), Övre Berg (9 km åt sydost), Johola (6,5 km åt söder) och Abborrtjärnsberg (7 km åt sydväst, även Natura 2000).
Finnbosättningen Johola har gett namn till ett större riksintresseområde för kulturmiljövården för finnbygden (med stavning Juhola), se närmare beskrivning av kulturvärden nedan under stycke 5.7.
Norrut på 8-9 km avstånd finns fyra områden som är av riksintresse som Natura 2000-område.
Dessa är Dundern (två delområden), Garntosofta (även riksintressen naturvård) och Ivana (även riksintresse naturvård). Dessa områden avser att bevara urskogar på bergstoppar och orörda myrmarker.
Ca 10 km åt nordost finns Branäsområdet som är av riksintresse för friluftslivet primärt med avseende på utförsåkning, turåkning, vandring, svampplockning och bärplockning.
Ungefär 17 km öster om projektområdet flyter Klarälven som är av riksintresse för naturvården, friluftslivet, och Natura 2000-område enligt miljöbalkens 3:e kapitel och som riksintresse för rörligt friluftsliv och outbyggt vattendrag enligt miljöbalkens 4:e kapitel.
5.3.1. Omkringliggande Natura 2000-områden
Norrut på 8-9 km avstånd finns tre Natura 2000-område, Dundern, Garntosofta och Ivana.
Dessa områden avser att bevara urskogar på bergstoppar och orörda myrmarker, och de är även skyddade som naturreservat. Erola Finngård ca 4 km norrut samt Abborrtjärnsberg, ca 7 km åt sydväst, syftar till att bevara slåttermarker och dessa områden skyddas även som naturreservat.
25 (48) 5.3.2. Omkringliggande naturreservat
Det finns inga naturreservat inom projektområdet, men norrut på 8-9 km avstånd finns de tre naturreservaten som även skyddas som Natura 2000-områden; Dundern, Garntosofta och Ivana, som beskrivs ovan. Detta gäller även Erola, 4 km norrut samt Abborrtjärnsberg på 7 km avstånd åt sydväst.
Rena naturreservat är Hjällstadskogen, ca 8 km österut, och Kullarna på 9,5 km avstånd i samma riktning. Dessa naturreservat avser att skydda äldre barrskog och våtmarker.
5.3.3. Lokala naturvärden
Inom projektområdet finns fem nyckelbiotoper och en frivillig naturvårdsavsättning.
Nyckelbiotoperna och naturvårdsavsättningen avser framför allt att skydda äldre barrskogar. I våtmarksinventeringen finns det ett objekt inom området som har fått den näst högsta klassen Högt Naturvärde. Skogsstyrelsen har inga sumpskogar i projektområdet.
Figur 5-B. Karta över lokala naturvärden runt Mangslid.
Enligt ArtDatabanken har det gjorts 8 fynd av 6 olika rödlistade arter inom projektområdet, fåglar oräknade. De rödlistade arterna är tickorna Doftskinn, Ullticka, Gäckporing,
Gammelgransskål, Gränsticka och Kötticka.
wpd har låtit genomföra en naturvärdesinventering i området för att kartlägga eventuella förekomster av skyddsvärd natur. Resultatet av inventeringen och bedömning av eventuell påverkan kommer att beskrivas utförligt i kommande MKB.
26 (48)
Fåglar
Området runt Mangslid är inte känt som ett viktigt område för häckande eller rastande fåglar.
Enligt ArtDatabanken har det i projektområdet enbart gjorts en observation av den rödlistade fågelarten bivråk.
Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Värmland finns det ett känt kungsörnsbo ca 4 km söder om det sydligaste vindkraftverket, och örnarna uppges flyga ofta över projektområdet. Norrut finns det ett kungsörnsrevir på större avstånd. wpd har låtit naturkonsulten Ecocom AB utföra spelflyktsinventering i området under år 2016 och 2017. Inventeraren har gjort observationer i området som bekräftar länsstyrelsens uppgifter om kända boplatser.
wpd har låtit genomföra en allmän fågelutredning, spelflyktsinventering för örn, inventering av spelplatser för skogshöns, inventering av rovfågel och lom i området. Resultatet av dessa utredningar visar att en vindkraftspark kan uppföras i området. En utförlig beskrivning och bedömning av eventuell påverkan kommer att redovisas i kommande MKB.
Fladdermöss
wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på eller i närheten av Mangslid. De fladdermusarter som vanligen påträffas i den här delen av Sverige är Nordisk fladdermus, Brandts fladdermus och Vattenfladdermus. Dessa arter är inte rödlistade även om de i likhet med alla fladdermusarter i Sverige är fridlysta.
wpd har låtit genomföra en allmän fladdermusutredning för området. I denna utredning rekommenderas en sommarinventering av fladdermöss, vilken har utförts under 2016.
Resultaten visar att en vindkraftspark kan uppföras i området. En utförlig beskrivning och bedömning av eventuell påverkan kommer att redovisas i kommande MKB.
Övriga djur
Typiska djurarter som normalt finns i ett barrskogsområde i den här delen av Sverige är bland annat älg, rådjur, skogshöns och hackspettar. Även björn och varg finns i trakten.
Kulturmiljö och arkeologi
I databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns en fornlämning
registrerad inom projektområdet. Det är resterna av ett torp, kallat Mangslidbergstorpet, i norra delen av projektområdet. Skogsstyrelsens projekt Skog o Historia har inga rapporterade
lämningar i projektområdet. Området verkar vara ofullständigt karterat och vid en arkeologisk fältundersökning kan man komma att påträffa flera kulturlämningar.
På 6,5 km avstånd söder ut finns kulturreservatet Juhola Finngård. Området avsattes som reservat i syfte att bevara ett värdefullt kulturpräglat landskap, karaktäristiskt för den värmländska finnbygden med både materiella lämningar och immateriella värden med såväl specifikt finska kulturtraditioner som svenska kulturmönster i byggnader och resursutnyttjande av inägomark med åker och äng och anslutande skogsmark. Juhola Finngård är ett av enbart två kulturreservat i Värmlands län, och reservatet ingår i ett större område som utgör riksintresse för kulturmiljövården.
27 (48)
Det finns finngårdar/sätrar som inte är formellt skyddade inom 10 km från projektområdet, exempelvis Mattila, Nikkela och Purala. I närheten av Mattila pågår en utbyggnad av friluftsområdet med en stugby kallad Mattilamäki.
Turism, rekreation och friluftsliv
Den planerade vindkraftsparken ligger i ett område som är relativt glesbefolkat, men här ryms ändå en del olika former av organiserat friluftsliv, såväl sommartid som vintertid.
Mattila, beläget ca 7 km söder om projektområdet, är en Finngård mitt på Finnskogen med rötter från 1640-talet. Runt finngården har en fritidsanläggning och stugor byggts som utökats med en nyetablerad stugby där Mackulaberget möter Svarttjärnen, Mattilamäki. Mattila friluftsanläggning inkluderar ett stort omfång av friluftsliv, både sommartid och vintertid med aktiviteter såsom skidåkning, orientering och MTB-cykling, men även hälsokurser, konferenser och lägerverksamhet.
Drygt 17 km väster om projektområdet flyter Klarälven, vars slingrande område är angett som riksintresse för både naturvården, friluftslivet, rörligt friluftsliv och som outbyggt vattendrag enligt miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel. I Klarälven förekommer aktiviteter i form av fiske, kanotpaddling, forsränning, flottfärder, och i närområdet bad, camping samt älg- & bäversafari.
Längs älvdalen finns även vandrings- och cykelleder. Detta område ligger dock så pass långt från vindkraftsparken att visuell påverkan bedöms som obefintlig.
Förekommande friluftsaktiviteter inom eller i närheten av projektområdet är vandring, jakt, fiske, bär- och svampplockning, och på vinterhalvåret skidor, hundspann och skoteråkning.
Turistnäringen i det direkta närområdet är relativt småskalig och består huvudsakligen av mindre företag som fokuserat på olika former av kultur- och naturturism. Dessa företag är viktiga för kommunens varumärke, och påverkan på dessa bör belysas särskilt.
I Torsby kommun finns storskalig turistindustri med fokus på skidsport och det aktiva
friluftslivet. De största skidanläggningarna ligger vid Branäs, ca 18 km bort, och vid Hovfjället, ca 22 km från Mangslid.
28 (48)
6. Förutsedd miljöpåverkan
Förutsedd miljöpåverkan som redovisas i samrådhandlingen är den påverkan som hittills har kartlagts i detta tidiga skede av projektet. Inför tillståndsansökan och MKB kommer detta att kompletteras bland annat utifrån vad som framkommit på samråd, resultat av inventeringar och djupstudier som görs under samrådsfasen. Den förutsedda påverkan delas upp i påverkan på människor, och påverkan på flora och fauna.
Påverkan på människor
Idag vet vi mycket om hur vindkraften påverkar människor och hur vi kan bygga ut vindkraften i samverkan med närboende och människor som vistas i området. Naturvårdsverket har inom forskningsprogrammet Vindval tagit fram flera rapporter om olika aspekter av påverkan på människor och som kan vägleda både projektörer och tillståndsmyndigheter.26 Påverkan på människors hälsa handlar till stor del om ljud och skuggor, som under vissa omständigheter kan påverka människor negativt. Därför finns ett regelverk som styr utbyggnaden av vindkraft så att människor inte ska behöva utsättas för ohälsa i form av ljud- och skuggpåverkan. Vindkraftverk har även en visuell påverkan i form av en förändring av landskapsbilden. Dessa olika former av påverkan på människor ska alltid utredas utförligt i den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i tillståndsansökan.
En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att deras utsikt stördes av vindkraftverken.27
6.1.1. Ljud
Eftersom det i detta tidiga skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpat för platsen har beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar utförts utifrån de förutsättningar med maximalt antal vindkraftverk som är 250 m höga och att källjudet vid turbinen är 105,5 dB(A).28
26 www.vindval.se Naturvårdsverkets Vindval är ett forskningsprogram som ger oss kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö.
27 Vindkraftens miljöpåverkan – En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005.
28 Vestas V136 som använts för beräkningarna har enligt tillverkaren källjudet 105,5 dB(A).
29 (48)
Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden gällande ljudnivån från vindkraft vid bostadshus.29 Det finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal ekvivalent ljudnivå på 40 dB(A) utomhus vid permanent- och fritidsbostad.30
Det är verksamhetsutövarens ansvar att tillse att ljud vid bostad inte överstiger de nivåer som angivits i tillståndet för vindkraftsparken. En fullständig ljudberäkning redovisas i kommande tillståndsansökan och MKB, och i ett senare skede även när slutlig layout och typ av vindkraft- verk fastställts, för att säkerställa att riktvärden innehålls vid näraliggande bostäder. I tillstånds- beslutet anges även villkor för hur kontroll av ljudnivån ska genomföras under driftsfasen, vilket är verksamhetsutövarens ansvar. wpd har gjort en ljudberäkning för den tänkta etableringen enligt Naturvårdsverkets rekommendationer och praxis, redovisas i figur 6-A nedan.
Figur 6-A. Karta över ljudutbredningen med 34 vindkraftverk med totalhöjden 250m och källjudet 105,5 dB(A).
En fullständig redogörelse för samtliga byggnader inom 35 dB(A)-kurvan kommer att redovisas i kommande MKB.
29 Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5.
30 MÖD 2016-03-02 (M1064-15, M1067-15), MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M 10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40 m.fl.
30 (48)
Ljudberäkningen anger ett så kallat värsta fall (”worst case”) så till vida att ingen hänsyn tas till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området (alltså från alla håll samtidigt).
Hur ljud upplevs är väldigt individuellt och beroende av ett flertal faktorer (såsom person, miljö och inställning till vindkraften som energikälla) och ljudet kan upplevas som störande även om riktvärden enligt praxis innehålls. Ljudet från vindkraftverken kan även tillfälligt under speciella omständigheter upplevas olika beroende av vindkraftverkets läge i förhållande till mottagaren eller skiftande väderomständigheter. Störande ljud från vindkraftverk har ofta kunnat härledas till tekniska fel, att det förekommit ispåväxt på bladen, eller att någon inställning har behövts justeras.
Det har diskuterats om infraljud och ultraljud skulle kunna vara ett problem i närheten av vindkraftverk. I Naturvårdsverkets rapport 6241, Ljud från vindkraftverk (reviderad 2010) slås fast att sådana ljud inte är något problem från moderna vindkraftverk, och man har även låtit ta fram en kunskapssammanställning om infraljud och lågfrekvent ljud, utförd av Karolinska Institutet.31 Studien sammanfattar att vindkraftverkens ljudnivåer i lågfrekvens- och infraljuds- området inte är högre än för många andra vanligt förekommande bullerkällor i miljön. Mark- och miljööverdomstolen har nyligen i två domslut delat uppfattningen att det är låg sannolikhet för att det ska uppkomma störningar i bostäder till följd av lågfrekvent buller från vindkraft- verk.32 Det finns en studie som visar att med högsta tillåten ekvivalent ljudnivå om 40 dB(A) utomhus vid bostad innehålls normalt även Folkhälsoinstitutets (f.d. Socialstyrelsens) riktlinjer för lågfrekvent buller inomhus (FoHMFS 2014:13).33
Det har även resonerats om att den så kallade amplitudmoduleringen vid vissa förhållanden kan ge en annan karaktär på ljudet. Naturvårdsverket angav i april 2015 ett yttrande i sakfrågan att hänsyn till amplitudmodulering redan har tagits genom att föreslagna riktvärden för buller är lägre för vindkraft än för andra verksamheter.34
Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig infraljuds- påverkan på innerörat. Enligt rapporten från Karolinska Institutet visar en genomgång av det vetenskapliga underlaget att dessa påståenden saknar belägg.31
Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer det att vara en ökad trafik i området och de maskiner som används kommer att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid.
Området är dock redan delvis bullerpåverkat av skogsmaskiner, då modernt skogsbruk bedrivs på Mangslid, och skotertrafik är vanligt förekommande vintertid.
6.1.2. Skuggor
Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skugg- effekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiska maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör
31 Nilsson, M.E., Bluhm, G. Karolinska Institutet, Eriksson, G., VTI, Bolin, K., KTH (2011) Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter.
32 MÖD 2016-03-02 (M1064-15, M1067-15).
33 Bygg & teknik nr 3/2010. Lindkvist och Almgren, ÅF-Ingemansson.
34 Aktbilaga 12 MÖD dom M 1067-15, Naturvårdsverkets yttrande 2015-04-22.
31 (48)
överstiga 30 timmar per år teoretiskt värde (se även kap 4.3.1). Av dessa 30 timmar per år får inte skugga uppstå längre än 30 min under samma dag.35
wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkrafts- anläggningen, se figur 6-B nedan.
Figur 6-B. Karta över skuggutbredningen med 34 vindkraftverk med 250 m totalhöjd.
Vid beräkningen antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakom- liggande bostadshus. Ingen hänsyn tas vid beräkningarna till att träd och byggnader kan skymma skuggorna.
Utförd beräkning visar att riktvärdet för skuggtimmar inte riktigt innehålls vid samtliga bostäder, vilket kan åtgärdas med olika tekniska lösningar. Detta kommer att redogöras för i ansökan och MKB.
35 MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04) m.fl.
32 (48) 6.1.3. Visuell påverkan
Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverk är höga och måste placeras på öppna ytor och/eller höjder, där vindförhållandena är goda. Det gör att vindkraftverk kan bli synliga på långt avstånd, även om den visuella inverkan varierar. Hur mycket vindkraftverken syns i omgivningen beror, utöver avståndet, på topografi (hur kuperat området är), marktäcke (åker, skog mm), väder och siktförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuellt och beror även på var i landskapet man står. Landskapet där vindkraftsparken planeras är delvis täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis.
Visualiseringar
Ett av de vanligaste och mest accepterade sätten att försöka visa hur en möjlig vindkrafts- etablering kan komma att se ut i det befintliga landskapet är att ta fram fotomontage från olika platser i omgivningen. Det är dock viktigt att komma ihåg att det aldrig går att visa exakt hur en tänkt etablering kommer att se ut, utan de bilder som visas är ett försök till uppskattning av en framtida landskapsbild. Fotomontage är idag praxis inom tillståndshandläggningen, och det anses även vara en bra metod för att ge de människor som bor eller vistas i området en grund till att skapa sig en uppfattning om den tänkta etableringen. Inför samråd har wpd tagit fram ett förslag på fotopunkter som bedömts som relevanta, efter analys av synlighetsberäkning (ZVI).
Efter genomförda samråd med myndigheter och allmänheten kan nya fotopunkter bli aktuella inför inlämnande av tillståndsansökan och tillhörande MKB.
Figur 6-C. Fotopunkter runt Mangslid som används i detta samrådsunderlag
33 (48)
Fotomontagen har skapats i dataprogrammet WindPRO i enlighet med praxis, och fotografierna är tagna i brännvidd ca 50 mm. Vid fotograferingstillfället kan väder, ljus och siktförhållanden variera kraftigt, vilket naturligtvis påverkar synligheten av verken även i normala fall. På nedan- stående fotomontage har verken gjorts lite vitare än i verkligheten, för att de ska synas mot den molniga himlen, och skymda verk har lagts in med vita torn och med röda ringar runt vingarna.
Branäsberget: Ca 18 km till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverken är illustrerade med vita streck och röda ringar vid skogsbrynet.
Bjurberget: Ca 4 km till närmaste vindkraftverk.
34 (48)
Nyskoga kyrka: Ca 4,8 km till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverken är illustrerade med vita streck och röda ringar.
Nickela, panoramafoto: Ca 5,4 km till närmaste vindkraftverk.Vindkraftverken är illustrerade med vita streck och röda ringar.
35 (48)
Svullrya (Norge): Ca 20 km till närmaste vindkraftverk.Vindkraftverken är illustrerade med vita streck och röda ringar.
Finnskogstoppen (Norge): Ca 15 km till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverken är illustrerade med vita streck och röda ringar.
36 (48)
Purastorp, panoramafoto: Ca 12,5 km till närmaste vindkraftverk Vindkraftverken är illustrerade med vita streck och röda ringar.
Mattila topp, panoramafoto: Ca 7,7 km till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverken är illustrerade med vita streck och röda ringar.
Mattila, panoramafoto: Ca 7,3 km till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverken är illustrerade med vita streck och röda ringar.
37 (48)
Juhola, panoramafoto: Ca 6,7 km till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverken är illustrerade med vita streck och röda ringar.
Vitsand: Ca 20 km till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverken är illustrerade med vita streck och röda ringar.
