Sydafrikanska perspektiv
AV AXEL-IVAR BERGLUND
I.Spanningen
For en tid sedan visades i sydafrikansk TV en film med titeln .The City that waits to die», staden som bidar sin dod_ Filmen handlade om staden San Francisco och en naTa [orestaende jordbavning.
Jordbavningen bediknasaga rum inom 5
ar.
Sam konsekvens av si·na iakltagelser har vetenskapsman vamat och fOrsokt dra upp-
m~lrksamhettill de handelser sam kommer au ske. Men San Fran- ciscos invanare reagerar inle. HUT reagerar man naT en jordbav- ning hotar?
Jordbavningen kommer alt utlOsas av en spricka i jordens yta_
Sprickan kallas «The San Andreas Fault» _Jordmassomas rorelser ar givclvis oandligt sma, men de
aT
stora nog aU kunna registreras av de fina instrument sam Gud givitmanniskorvisdom atl framstalla.Man har alltsa kunnat kartlagga hur spanningen mellan tva land- maSSOT vaxcr Deh inlcnsifieras. Utifran deona kartlaggning haT man kunnat dikna ut hUTspanningsforhallandet kommer an vaxa tills det blir helt outhardligt _Nar bristningen sker, utloses jordbav- ningen och katastrofen som drabbade San Francisco ar 1906 kom- mer all upprepas. TiOlusentals manniskor kommer aU bli hemlosa, oandligt manga blir skadade till kropp och sjal, tusentals maste do_
Alit delta har vetenskapsmannen fOrutsagt, och de har hojt sina varningsrop. Men San Francisco-borna reagerar inte. Hur far man folk alt reagera nar en jordbavning hotar inom 5 ar?
Ocksa i Sydafrika konfronteras vi av en katastrof, elt «San An- dreas Fault.. mellan 2 befolkningsmassor som drar at var sitt hall, Spanningen bara vaxer, och alia teckcn pekar pa en valdsam bryt- ningspunktI en jordbavning langt varre an den som kommer at ska·
ka San Francisco_ Tragedien som borjade den 16 juni 1976 ar ett av
de patagliga teeknen pa en fOrestaende katastrof. Dagens strejker bland arhetare oeh skolungdomars demonstrationer
ar
ett annat.Langt innan handelserna ar 1976 agde rum, har Gudsman oeh profercr talat ilandcl. Dc hal' varit, oeh [onfar all vara, Guds val'- ningsroster. Jag tillater mignamnamanniskorsadanasam professor- naZ. K. Matthews, Edgar Brookes oeh Monica Wilson, Allan Paton, Albert Luthuli, Robert Sobukwe, arkebiskop Dennis Hurley, bis- kop Leonard Auala, David Boseh, John Rees, Samuel Buti, Des- mond Tutu, Fred van Wyk. Dessa, oeh manga andra med dem, hal' varit roster sam ropat ut, all om batt ring oeh omvandelse inte blir landets angelagnaste omsorg, kommer hemsakelse att drabba dess invimare, sasom Israel drabbades Ilaf delta Guds folk avvek fran Gud oeh Hans vagar. Men trots profetrostcr oeh andra val"
ningsteeken har ledande sydafrikaner inte reagerat. I stallet har man vall all tysta ncr varningsropen for aU slippa hora del skram- mande budskapet. Premiarminister Botha har sagt att landets far- svarsmakt annu inte tilIfulIo visat vad den kan astadkomma. AlIt sa- ges darfOr vara under kontroll. Det rader inte nagon allvarlig krissi- tuationilandet. Oeh skullenagontinghanda, inspirerat av agitato- reI' oeh kommunister, liberaler oeh andra statsfientliga element, kommer forsvarsmakten oeh polisen aU ga till aktion med fOrodan- de styrka. Hur far man folk all reagcra nar cn katastrof hotar rcali- stiskl sam Cuds profelcr oeh varningslcekncn i Sydafrika sager oss vara fallet?
2. Onsdagen den 16 juni, 1976
Tillat mig saga nagra inledande ord om oroligheterna i Soweto.
Nar skolbarnen demonstreradc mot Afrikaans som undervisnings- sprak i matematiska oeh naturvctcnskapliga amnen, gjorde de det av Oera skal. Spraket ar en symbol far de vitas henavalde aver dem, oeh beslutet att undervisning skulle ske pa Afrikaans hade fattats av vita. Man havdade att undervisningsmaterialet var bristfalligt, art lararna inte kunde uttryeka sig begripligt pa Afrikaans oeh att inte heller eleverna hade tillraekliga kunskaper i spraket. Innan demon- strationerna barjade hade man uppvaktat myndigheterna, dels ge- nom skolornas offieiella organ, dels genom faraldrafareningar. Nar veekorna blivil manader oeh arsexamen kom alIt narmare utan art nagonting markbart hande, tog skolungdomarna saken i egna han·
der. Demonstrationerna val' i fredligt syfte. Ingen tankle sig art del skulle bli blodsutgjutelse. Offieiella siffror anger att aver 400 skol·
barn stupade, och att 3 vita dog i upploppen.
Skolbarnen ville at systemet. Nar man inte langer kunde gora sin rost hord, borjade forstorelsen i Soweto. Ingen forsvarar det onda som hande nar sa manga byggnader och institutioner brandes till marken, men det ar
rei
aU (TO art aktionen vaTett plan lost fOrstor-ande. Administrationsbyggnader brandes darfOr att de var syste·
mcts representationiSoweto. Manforslordeskalor, darf6ratt dessa byggnader var undermaligt byggda och ilia utrustade symboler for alIt sam «Bantu Education» viII vara. Man brandeacksasystembo- lag och olkafeer. Motiveringen var att dessa var symbol for en mo·
ralisk nedbrytning av barnens fader, ett konsekvent och effektivt frantagande dem deras mannakraft sa att de forb lev viljelosa stac·
kaTe, fOrsupna mall somslosade bon sina pengar pei spritoch nar- kotika istallet fOr att kopa mat och klader till hustru och barn. Vi maste ocksa erkanna att skolbarnen i Soweto pa kort tid gjorde vad varken polis, socialarbetare eller Kyrkan kunnat gora i alia ar So·
weto existerat. De fick namligen tillfalligt bukt med den illegala hembranningen. Man sa de till hembrannarna. alia val kanda 3V Soweto·borna,att de rick salja slut pa de lager de hade, men ingen ytterligare produktion skulle tolereras. I hanforelsen lovade ungdo·
marna varandra att de omedelbart skulle upphora med bruk av ba·
de alkohol och narkotika, och pa ett alldeles enastaende satt Iyfte de Sowetos moraliska standard fran fylleriets ok. En moralisk revolt som ett led i ungdomens kamp fOr folkets manniskovarde. Tyvarr varade dock denna moraliska upprustning bare en kortare tid, och snart sal des alkohol och narkOlika som forr.
3. Sydafrikas dilemma
Vad ar da Sydafrikas dilemma?
Avde manga och varierande dilemman som Sydafrika stalls infor viII jag namna tre. Valet av de tva fOrsta motiveras bl.a. av de krist·
na varderingar sam den sydafrikanska regeringen sager vara grund- laggande for landets lagstiftning och styre. Det tredje viII jag berora dels darfor att det placerar konOiktsituationen i Sydafrika i ett hi·
Sloriskt, socialt, ekonomiskt och religiost perspektiv, dels beskriver allmanmanskliga fragor sam har att g6ra med ondskans narvaro averallt dar manniskor finns. Situationen sildan den
aT
i Sydafrika av idagaT
imanga avseenden ett aTV fran del f6rgangna, oeh den har att gora med den fallna manniskans ofOrmaga att sjalv radda sigUTkataslrof. Darmedilllc sagt au vi bara har all acceptera situa-tionen sadan den ter sig idag. Kyrkan ar kallad att i elandel oeh Ii- dandel vara Guds rost oeh starka verktyg som mOlsatter sig ondskan oeh verkar for alit gOll.
Den fundamenlala oeh primara villfarelsen i Sydafrika ar alt man forsaker Icgalisera, cl.v.s. g6ra till gatt, del som till sin natur och siu vasen ar Dnl. Berattelsen om Babels torn ar min utgangs- punkl. Del ar sant att bara Gud i sin allmakt kan lala gott komma av onto I sprakens mangfald later Han skonhel ta sig uttryek i poesi oeh annan skrifl. Men budskapel som Genesis 11 fOrmedlar ar fOrst oeh framst att sprakfOrbislring oeh folkens atskillnad ar nagonting onl. Som konsekvens av manniskors hogmod oeh sjalvtillraeklighet den gangen da de ville bygga sig en stad med ett torn vars spets skulle raeka anda upp i himmelen, till Gud, beskriver Bibeln fOr- soksresultatet sam inget mindre
an
en universell katastrof, elt straff oeh en forLannelse. Babel oeh Babylon blir efler Genesis- skildringen en symbol for del onda. Overalll star den sladen fOr splittring oeh desintegralion, fOr osamja oeh hal, fOr exploalering oeh fOrtryek, fOr moralisk oeh fysisk orenhel, for ogudaktighel oeh avfall, fOr ondska i alia dess former oeh arter. Nar den yttersta da- gen brYler in maSle darfOr Babel ga under, ett fall som en Guds sia- re fiek se i ett ogonbliek av hanforclse: "Ye, ve dig, du stora stad, genom vars skattar alia de darinne, som hade skepp pa havel, blev rika! 1 ett ogonbliek har den nu blivil forodd.» (Uppb. 18, 19). EI- ler: «Fallel, fallel ar det slora Babylon, som har givit alia folk att drieka av sin otuklS vredesvin. (Uppb. 14, 8).Det grundlaggande misslagel ar att man inte upplaekt att den babyloniska folkalskillnaden ar en fOrbanneise. (slallet har man fOrsokt, oeh fOrsokl forgaves, att Hisa ett evangelium i budskapel gi- vel oss i Genesis 11, ett ord om folkalskillnad sasom nagonting givet manniskor av Gud, oeh darfOr en god sak. Att sprakfOrbislring oeh folkatskillnad i sjalva verkel ar nagonting ont oeh istallcl borde mOL- arbClas ar ime acceptabelt i Sydafrika. Dar ar ({apartheid», «sepa- rate development)), legaliserat.
Del andra dilemmat gar hand i hand med det fOrsla. Har man i Sydafrika inte Iyekals lillampa Bibelns budskap om Babel oeh dess kalastrof, har man in Ie heller fattat den roll som Jerusalem spelar.
De slyrande i landet har att upptaeka, attJerusalcm ar Babels mol- sals. Jerusalem ar i Skriften samlingsplalsen, slallel dar folk oeh manniskor kommer samman. orten dar ocksa Gud mater rna-nnis- kor. Sa var del den gang da Abraham skulle offra sin son, den als-
kade och ende, mirakulost fodd, vilkens dod ersattes av ett stallfo·
retdidande lamm val's huvud fangalsitarnell - Moriah berg arin- gen annan ort an det sen are Jerusalem. Sa var det fOr det fromma Israel som arligen drog upp lill sladen for all dar fira Cud och Hans maktiga handlingar. Sa var det for psalmsangaren, och sa var det fOr profeterna. Jesaja ropar ut sin framtidssyn om Jerusalem: .Se, dar komma de fjarran ifran! Ja, somliga fran norr och andra fran vaster, somliga ock fran sineernas land. Oes. 49, 12). Jerusalem ar overallt samlingspJatsen, och centralgestalten i staden ar Cud Fa·
dern, Hans Messias och Anden. Sa var del med Honom som lilllar·
jungarna sade: .Nar jag bliver upphojd fran jorden, skall jag draga alia till mig» Ooh. 12, 32). I en stund dol. Han hissats upp mellan himmel och jord, tillhorande ingendera, och just darfOr blev den fOrbindande lanken mellan Cud och manniskor, ar Han centralge·
slalten i hela vardens hisloria, samlingspunkten sam ocksa
af
in-gangsporten till Cuds harlighet. Och vi noterar all Hans kors reSles pa Jerusalemilisk mark. Sa var det ocksa nar Han befallde larjun·
gaskaran all ga ul och 'samla, och sa ar det i IOftet om gemenskap alla dagar inlill tidens ande (Matt. 28, 18). Sa var det den forsta kristna pingslen .•Nar sedan pingstdagen var inne voro de allajdr·
samlade med varandra, dol. kom plotsligt fran himmelen ett dan, sasom om en valdsam storm hade farit fram; och det uppfyllde hu·
set dar de voro. Och tungor sasom av eld visa de sig fOr dem och fOr·
delade sig och satte sig pol. dem, en pol. var av demo Och de blevo alla uppfyllda av Helig Ande och begynte tala andra tungomal, efter som Anden ingav demo (Apg. 2, 1-4). Pingsten blir Babel·tornets svar. Sprakforbistringen och folksplillringen overvinns genom den
av Anden fOrmedlade enheten given i Kyrkan.
Jerusalem Slar fOr fralsning: Denna innebar gemenskap, frihet, gladje, salighet, allt gott. Jerusalem hlir darfOr bilden av himmelen och all dess harlighet, och alltsa orden om det himmelska Jerusalem i Uppenbarelseboken. Det ar sydafrikansk tragedi att man inte upptackt deLLa viktiga bibliska budskap om samling och gemen·
skap.
Tragedien vad galler Bibelns laxa om Babel och Jerusalem blir desto mer pAtdingande!la-fman besinnar allkanske ingenstans pei jordens yta, utom fOrmodligen i USA, finns sa olika manniskor och sa manga folktyper samlade inom ell begransat omrade som just i Sydafrika - en ledande sprakvetcnskapsman vid Witwatersrands universitet hal' nyligen sagt aU vi hal'all diknamedinte mindre an
49 arter av det sprak som enban Bushman talar! Oeh Bushman ut- gar en ringa del av landets befolkning. Jag vet inte hur m!mga sprak som representeras i Sydafrika - jag vet bara att de ar man- ga, kanske ner an i Jerusalem den fOrst a kristna pingsten. Lagger man sa Lill den sydafrikanska ovenygelsen au man handlar pa bib- lisk grund i lagstiftning, oeh aU landets ledande personligheter verkligen fOrsoker ta sin kristlla tro pa allvar, blir situationen desw mer tillspetsad. Det ar nog fa lander i varlden som hal' regeringsle- damoter som varje sondag ar i Cuds hus oeh pa vardagarna laser bade morgon- oeh afton bon sa nitigt som i Sydafrika oeh manga gor det av andra skal an formalism oeh gammal god sed. De ar overtygade, allvarligt sinnade manniskor.
Ibland, nar man drommer onskedrommen, ser man Jerusalem forverkligas i Sydafrika. Folkingredienserna oeh sprakforbistringen finns dar, i rikt matt. Sa oeksa, i viss man, gudsfruktan oeh gud- stillgivenhet. Men det brister i den nodvandiga, vaghalsigt barnsli- ga tron som behovs for att fOrena ingredienserna sam skall skapas am till den nya. Vi vagal' inte ta steget in i det otroliga. Var tro sak- nar tillfOrsikten att Gud till sist kan gora nagonting av ass. Darfor gar vi miste am Jerusalems valsignelse.
Onskedrommen forverkligar Jerusalem i Sydafrika! Valsignat oeh berikat av denna gudomliga upplevelse blir det sydafrikanska vitt- nesbordet till en splittrad varld ett ord om konsten att leva tilsam- mans oeh om lyekan att ha funnit varandra. Darfor att vittnesbor·
det grundas pa en synnerligen dyrkopt forvandling blir det desto mer vardefullt. Det ar ju sa, att det dyrt erhallna, det som fotts med yanda oeh forverkligats enbart darfor aU Cud latit det ske sa, det blir sa myeket klarare oeh djupare an det lattvindigt vunna!
Det tredje dilemmat hal' att gora med ondskans makt i varlden oeh dess yttringar i Sydafrika.
4, Ideologiens bakgrund
Det ar ett misstag att tro att en handfull manniskor bar all skuld till det svara som handel' i Sydafrika av idag, eller att utpeka dem som ensamma skyldiga till den katastrof som hotar. Vi hal' att gora med langt mer inveeklade oeh svara [ragor an en kartlaggning av nagra fa manniskors brister oeh tron aU om man tillrattalagger deras mi:-:sn tag blir alit bra. Ondska tranger djupare an sa.
Apartheid, folkatskillnad, hal' ratter lika gamla i Sydafrika som Sydafrikas skrivna historia. Nar hugenotterna oeh liktankande
fann det omoljligt att leva kvar i Europai och med upphavande av ediktet i Nantes ar 1685, utvandrade man bl.a. till Sydafrika och etablerade sig fOrst och framst i nuvarande sodra Kapprovinsen.
Kolonialiseringen av sodra Afrika och narvaron av inhemska folk·
grupper (Khoi·Khoi och Bushman i fOrsta hand) innebar bl.a. att hugenotterna aterigen hade att leva tillsammans med oliktankande manniskor. Drivna av clels en starkt religiost motiverat behov att bibehalla sin speciella identitet och karaktar, dels en djuptgaende langtan efter sjalvstyre och av andra opaverkad utveckling, lam·
nade man Kapprovinsen och drog norrut i hopp om att dar kunna leva fOr sig och utan inblandning av andra. «The Great Trek. hade borjat. I det inre av det sydafrikanska hoglandet traffade man ovanlat pa Bantu·talande manniskor, och naT samexistens med dessa visade sig vara omojlig drag man osterut ,over Drakensber- gen, till omraden som idag heler Natalprovinsen. Utmed kusten motte man Mer engelsman. Men samlevnad med dessa oc.h zuluer visade sig vara lika omojlig som med Sotho och Tswana. Eftersom del nu inte fallos ner geografiska omraclen dit man kunde utvan·
dra, sokta man istallel etablera sjalvstandiga republiker, bl.a.
Oranje Vryjstaat, Transvaal och Vryheid. I dessa hoppades man att identitet och sjalvstyre sku lie kunna forverkligas. Republikernas historia blev emellenid inte langvarig, och om ideologien skulle overleva maste andra utvagar sokas. Man bildade pani med en par' liideologi som utvecklades till det nationalistpani som ar 1948 blev regeringsbildande och sedan dess har haft maklen i sin hand.
Gedigna och delaljerade insikler i «The Great Trek» ar vikliga moment i de sydafrikanska skolornas historieundervisning, fOr kunskaperna
aT
isjalva verkel elementa iden ideologi som utveck·lats lill «The Soulh African way of life», den sydafrikanska livssti·
len.
En gang hade jag formanen att fa deltaga i ett samlal om den skolning som immigranter till Sydafrika behover och hur denna skulle utformas. Att de forvantades beharska engelska och afri·
kaans var sjalvklan. Det fanns ocksa fOrslag om lillagg av ett afri·
kanskt sprak vid ett sen are till faile, i varje fall fOr sadana som skulle fa arbete dar ocksa 5varta manniskor hade anstallning. Samtalet gjordc del alldelcs klan all kunskaper i sydafrikansk hislOria an- sagsvara lika viktiga sam de tva officiella spraken. En Hiroverksrek- tor som deltogisamtalen sade: ((They will never become true South Africans (d.v.s. rattrogna vita sydafrikaner) if they don't under·
stand us. And they will never understand us if they don't appreciate the role of the Great Trek in this country .•
Det ar viktigt att not era att tanken om folkisolering och folka,- skillnad har sina ratter I!mgt tillbaka i tiden, (at vara att den tog sig olika uttryck vid olika tillfallen och beroende pa olika fOrhallan- den. Det ar ocksa viktigt an erinra sig den motivering sam man gor gallande, nar det galler att ideologiskt och nationalistiskt fOrsvara sin rasatskillnadspolitik.
Forutom hugenotter befolkades Sydafrika bade av svarta man- niskor och kolonialister fran Europa. Motet mellan dels svarta och vita, dels vita oeh vita. ledde till svara motsattningar oeh rnanga krig. Vad de svarta betraffar blev det de vita som segrade. huvud- sakligen darfOr att de hade effektivare vapen. Hela sodra Afrika be- harskades snart helt och hallet av vita manniskor. Sasom regel ar under liknande fOrhallanden. behandlades de besegrade styvmo- derligt. Under vitt herravalde paborjades vasterlandsk civilisering och utveckling av landet. Exploatering. manipulation och over- grepp fattades inte. De vitas begar och hogmod drev dem till detta.
Evolutionismens Hira overtygade clem om all de hunnit Hingst iut- veckling och tekniskt vetande. och slutsatsen blev att de andra mas- te fostras och civiliseras for att sa smaningom bli som de. Guld. dia- manter oeh diverse metaller upptacktcsijordens innanmaten, oeh manga vita (europeer) sag ett tilfalle att pa kort tid bli rika. Lonan- de jordbruk utvecklades och industri vaxte fram i anslutning till kolfynd och guldgruvor. Invandrare strommade till i stora skaror.
Teknisk utveckling gjorde sig pamind overallt. och Sydafrika borja·
de bli en vasterlandets utpost i Afrika. Det fanns gott om arbets- kraft. och en tid var «cheap labour» ett lockbete fOr Oer och stone investeringar i landet.
5. «The South African Way of Life .. , Sydafrikansk livsstil Vita sydafrikaner ar barn av tva traditioner. Dels hugenotterna med sina identitclskrav oeh behov att sam hotad minoritetsgrupp havda sin tillvaro. dels vasterlandets behov att tillvarata agandets interessen. «The South African way of life» av idag ar en ideologi sam fOrsoker bevaka framfOrallt den vilernannenstva huvudpriori- teringar. namligen identiteten och agandet. Drivna av alia de kraf- ter. krav. fordringar. behov och olika livsaskadningar som linns i Sydarrika, har man successiVl skapat alia de skrivna oeh oskrivna
lagarna - och de oskrivna lagarna ar ofta langt grymmare an de skrivna - sam idag har lAst fast badevita oeh 5varlaiellskruvstad av ohygglig karaktar. Men landets regering ar overtygad om att «se·
parate development» ar coda utvagen fOr en vit minoritet oeh til·
lampar darfOr ideologien med ett nara nog fanatiskt paws. Om sa kraves, ar man beredd at bet ala det yttersta pris som tillampningen kdiver.
Sydafrikansk livsstil producerar bade rikedom och fattigdom. De rika blir alit mer rika, och de fattiga ofta fattigare. Systemet bygger poi konkurrens, men begdinsar till ett minimum de sam kan stalla upp som konkurrenter, och inkomsten av landets tillgangar del as i huvudsak av dessa. Foljden ar att ju mer man har, desto mer kan man fa, och ju mer som disponeras pa detta satt, ju mindre blir kvar au fOrdela i den stora massan, sam inte harmer att salsa
an
billig arbetskraft. Det blir till sist en ond cirkel i vilken det alltid blir de underprivilegierade som pa forhand ar domda att forlora yt·
terligare. Tusentals manniskor fads i Sydafrika av i dag for att upp' leva foga mer an hunger och forsakelse. Bara Cud vet hur manga, bade barn och vuxna, som arligen dar av svalt och lekamliga um·
baranden, inte minst i omn\dena dar tvangsforflyuningar kastat sin ohyggliga skugga over manniskors liv.
Systemet ar inte installt pa att tillvarata de hungrandes och un·
derprivilegierades inlressen. Det saknar, med andra ord, kampe- tens all sakerstalla en nagat sa Oafjamn fOrdelning av ens de n6d- vandigaste livsf6rnodenhclcr. Dena cHirfOr all systemet
aT
inriktatpei vinst mer an poi manniskor. Manniskorna Kommer in i bilden i den man de bidrar till okad tillvaxt och ymnighet. Deras personliga liv och ambitioner blir de mindre vasentliga fragorna. Idag har mao skincriet Ulvecklals till et monster sam slukar manniskor far valrar- dens och konkurrensduglighetens skull. -Job Reservations Act., -Innux Control Act., -Land Act of 1913., -Croup Areas Act. och manga andra lagsliftningar ar relevanta begrepp idcue samman- hang. Jag tar mig friheten citera en ung, svart stlldentledare som spelat en viktig roll i utveeklingen i SowClO under senare tid, en be- kannande anglikan och samtidigt intensivt politiskt engagerad. Till·
fallet var ett student'mote dar skolelever bl.a. protesterade mot ex- ploatcring av sina faderiindustri oeh gruvor. «Vi saker inte vapen!
Vi viii inte skjllta ihjal och vi vill inte skada nagon. Men vi fordrar att v,lra fader blir mer an kugghjul i fabriker, kugghjul som oljas sa lange de fungerar och sedan kastas ul pa Bantu Homelands soptip'
par nar de slitils Ul. Vi viII aga tomter har i Soweto och iJohannes- burg oeh huscn skall vara vara hem. Vi viII all vara fadcr skall ha lo- ner sam tillfucr ass all leva vardigt sam manniskor. Dc skall oeksa vara med oeh bestamma am vart lanels framtid. Borde de inle myndigforklaras efter 300 ars uppvaxl oeh anpassning? Ar del inle
sa
vi viII att vara fader skall behandlas, I barn av vara Hider?». Det giek elt sus genom salen nar hundratals ungdomars knytnavar hoj- des i «Black Power's» teeken sam salut till uttalandcl.Systemet tillflter inte opposition. Forutom all harska totalt, for- svarar det sin stallning oeh sina imcressen mecl alia tiJlgangliga mede!. Det Icgaliscrade valclet i form av terror oeh andlosa arrester- ingar. polisrazzior under dygnels alia timmar, tortyr oeh annat gruvligt motiveras med kravet all upprallhalla lag oeh ordning.
Men opposilionen later sig inte Hinger tystas, oeh under vaxande kdinkning blir den alit mer militant oeh revolutionistisk lill sitt va- sen. I Ijllsel av en sadan Ulvcekling blir del legaliseradc valdet sa myeket mer effeklivl oeh drastiskt, oeh det besvaras med lilllagan- de revolutionar verksamhel. Till SiSl blir alll oeh alia uppslukade i en valdets spiral vars utlosning inte kan bli annat an forstorelse oeh dod.
Vi beharskas av ondska. All girighel, avund, misslanksamhel, snalhel, alll fysiskl oeh psykiskllidande, alll fortryek, manipulation oeh overgrepp saval sam hyekleri, hjartloshel, blindhel, brisl pa bannhartighel oeh omsorg, karlek oeh forslaelse, alll hal oeh all billerhet - della oeh alit annat ant ar de verktyg clen on de ger manniskor som vapen i hans onela rikes sak. Sa var del med Hero- des, Kaifas, oversteprasterna. de skriftlarcle, fariscerna oeh de ald- ste. Medvetet eller omeclvetet blev de marionetter i onelskans hand.
Sa ar det overallt i varlden idag. Sa ar del oeksa i Sydafrika.
Sydafrika ar ensaml i varlden am legalisering av folkalskillnads- ideologien. Hacle man utgatt fn\n en rattvis fOrdeining av land oeh tillgangar, oeh hade ideologien ularbelats i samforsland med alia berorda paner, hade prineiperna kanske kunnat fOrsvaras oeh eventuellt aecepteras. Forutsattningarna for en fredlig samexistens med s.k. Homelands vid varandras sida hade varit en teoretisk moj- lighel. Men fOrhallandct ar annorlllnda. En liten proccm av lan- delS befolkning har fallat beslul sam skall galla alia oeh sam till varje pris maste tillampas. De lidanden som systemet astadkommit ar val kanda, oeh all har fOrlanga den redan avskrackandc hinga li- stan tjanar raga. ISlallel viII jag peka pa fyra faklOrer som i Sydafri-
ka hal' blivit ondskans speeiella vapen oeh som aSladkommit sa mycket lidande.
6. Egoismens fyra redskap
Forsl pengar oeh agodelar. Oct val' de goda framlidsmojlighelerna som fOrde manga vita lill Sydafrika. Samma fOrhoppning driver manga av dagens sydafrikaner att dels samla mer, clefs fOrsvara vad man redan har. Investeringar, fOrvaltning, banknansaktioner, bors. bolag oeh bolagsslammor, hela affarsvarlden handlar om det·
ta lema. Ekonomiska intresscn bcharskar lill den grad \lara liv au etiska oeh moraliska begrepp mister sina varden nar finansiella in- teressenSUlf pei spel. Forstkommer affarerna, sedan de mindre va- sentliga fragorna. Guld, diamanter. kol. rika malmfyndigheler, blomslrande soeker· oeh fruklodlingar oeh vaxande industri hal' lill·
spelsat pengarnas oeh agodelarnas problematik i Sydafrika!
Det ar inle utan smanans udd som Bibeln beskriver tillgangar som ell Ulomordentligt svart hinder fOr medborgarskapi Cuds rike.
Manniskor hal' att va.lja antingen Cud clIer Mammon. Kompromiss ar inte mojlig. Sa langt ar manniskor fallna i della hanseende all ingcnting mindre an ell Guds under kan radda ass undan tilgan- garnas tyranni, ett under lika mirakulosl som att fa en kamel att nanga sig igenom ett nalsoga.
Del andra ar preslige oeh Slatus. 1 Sydafrika fOds man in i de ka·
tegorier till vilka man sedan skall hora. Ar man vit, eller kan man bevisa hell vila forfader ell viSSl anlal slaktled tillbaka i liden, lill·
hor man aULOmatiskt dem i samhaller som har prestige oeh status, oavsett kunskaper. formaga cller andra liknande varderingar.
am
man tillhor den svana befolkningen ar man i en del vasentliga avse- enden hell utan ansprak, oeh darfOri avsaknad av prestige oeh sta- tus. Tillhor man den s.k. «Coloured CommunitYlt eller «Indians»
kan man ha del soeiah nagol baure an de svarta men fOrblir utan rostratt i de nationella sammanhangen. Del ar i relationerna mel- tan clem scm har status oeh prestige oeh de som saknar sadan som diskriminering pa rasistiska grunder oflast sker. Olika Ion fOr sam- ma arbele, olika behandling trots samma examina. olika tillfallen
tilII olika fOrmaner. olika krav oeh olika manniskovarde. AI" man svan oeh arbelar fOr en vit, framfor alit pa landsbygdcn, forvantas man vara n6jd med all ata grot i k6ket, oeh arbetsgivarens avlagda klader duger ofta som finklader. Soeialanlropologer i Sydafrika La·
lar om «a seeking for recognition» bland svarta manniskof, oeh det-
ta sokande efter erkannande ar intimt sammankopplat med presli- ge oeh status. Av samma skal yager statussyrnbolerna sa tungt i Syd- afrika.
Dr X ar framstaende vit Hikarc vid ell sjllkhlls sam bctjanar en storstads svarta befolkning. Han tillhar den vaxande grupp unga kristna sydafrikaner som ar overtygade om all om de vita inte bor- jar praklisera vad de tror borde vara de riktiga rclationcrna mcllan Sydafrikas olika etniska grupper och folk, kan man inte hoppas pa fOrbattring. DarfOr har han vigt sitt liv at arbete bland svarta sjuka oeh Himnar en lovande akademisk karriar bakom sig. Han konsta- terade en gang: .Som vit har jag rad att aka till sjukhuset i en Volkswagen Beetle. Men min svarta kollega har inte rad att komma i mindre an en Mercedes cller en Jaguar. Oct ar delend a Sattet fOr honom att ha\'da sig i samhallet. Folk sku lie annars behandla ho·
nom sam vilken annan gruvarbetare som heist.»
Fragan om prestige oeh status ar inte ny eller ens relaterad till enbart Sydafrika. En gang ville larjungarna veta vad Jesus hade att saga om den starste i himmelriket. Han sade till dem: «Om I icke omvanden cdcI' oeh bliven sasom barn, skolcn I ieke komma in i himmelriket» (Matt. 18, 1-3). Barnet som stalldes upp i larjun·
gakretsens mitt var inte oskuldens och den blaagda naivitetens sym·
bol. Den lille stod lor ett liv som saknade prestige· och statustan- kande.
Elniska solidarilcl ar dCl lredje. I Sydafrika lIppmanas aI/a all sla solidariska med den etniska folkgrupp man tillhar. Det ar inom denna man skall uppleva sin identitet och sin tillharighet. DarfOr skall man solidariskt sluta upp kring folkgruppens specialle livsinte- ressen och livsvillkor. Om ett Bantu Homeland redan finns eller ar i vardande skall solidariteten ocksa riktas til detta. Men tyngdpunk- ten ligger pa folkgruppen. Medborgarskap ar till sist inget mindre an full och hangiven solidaritet med framfOr alit folkgruppen. Gi·
vClvis innebar deona solidarilelslanke ett aeccplerandc av princi.
perna som galler fOr ((separate development policy». For att starka och beframja folkgruppsolidariteten sander «Radio Bantu» pro·
gram pa diverse sprak representerade i Sydafrika pa ett satt som ba- de faseinerar och engagerar lyssnaTen. Helt automatiskt bliT man fangad i detta nat av grupptillharighet. Begrepp och tankegangar som anvandcs i programmen, programmens innchall oeh attitydcn de refiekterar ar riktad at solidaritetstankande. Vare sig man vill det eller ej, kanner man sig plOtsligt sta med det folk vars sprak ta-
las i sandingen, vars nyheter upplases, vars personliga halsningar fran den ene till den andre ar vasentliga programpunkter.
Jesus paminner ass am att gruppsolidaritet inte ar en dygd. «am I alsken dem sam alska eder, vad kunne Ifa darfOr? Oeksa syndare alska ju dem av vilka de bliva alskade. (Lk. 6, 32). Den solidaritet Jesus fOrordar innesluter hela manskligheten i sina armar. Vad den vite sydafrikanen betraffar galler det att bli solidarisk med de am·
bitioner oeh fOrhoppningar sam finns i ett svart brost oeh hjalpa honom att realisera dessa sa langt de ar riktiga oeh kristet legitima.
Den svarte skall visa solidaritet gentemot den foraktade utnyttja·
rens forsok att vandra battringens oeh omvandelsens svara stig.
Det sista handlar am makt. Det ar ett lands regerande politiska strukturer oeh ideologi som bestammer hur makten anvandes oeh tillampas, utnyttjas oeh manipuleras, malsattningen med maktens anvandning, maktens karaktar oeh dess omfattning. Medan det ar maktens tillampning manniskor upplever oeh kanner, ar det struk·
turerna oeh ideologien som maste andras. om makttilHimpningen inte anses fordelaktig.
Vern sam har makten i Sydafrika idag ar val kant. Det ar lika val kant hur denna makt bade brukas oeh missbrukas. Det stora flertalet manniskor i landet inscr att en fOrandring maste ske, oeh att fOran- dringen maste komma omedelbart, radikalt oeh med genomgri·
pande reformer, am fOrodelse skall undvikas. De forsok sam hittills gjorts for att visa valvilja - jag tanker narmast pa gester sadana sam att allmanna bibliotek blivit till~angliga fOr alia landets invana·
re, all man tagit bort de diskriminerande anslagen «endast fOr vita) pa parksoffor i staderna. att man idag slipper ga till separata diskar i banker eller den rad av rasistiskt betonade diskrimineringar som P. W. Botha lovade ta bart - ar inte strukturforandlingar. Vad man gjort ar all eliminera de minst pafrestande diskrimineringsfor- merna utan all vidrora politi kens ideologi oeh dess maktbruk. Vad som fordras ar en radikal fOdindring i strukturerna.
Det ar Jesus sam erbjuder ass den mest radikala fOrandringen i strukturformerna. «I veten all de som raknas for folkens furstar upptrada sasom herrar, oeh att deras maktige lata dem kanna sin myndighet. Men.sa ar det ieke bland eder; utan den sam viII bliva SlorSl bland cdcI'. han yare de andras ljanare. oeh den som viII vara framst bland eder, han vare alias drang. (Mk. 10. 42-44).
7. Sydafrikas hopp
Manniskan oeh fatalisten sager att det knappast finns hopp am en
fredlig losning av Sydafrikas svara problem langre. Nar premiarmi.
!lister Botha under aret tillkannagav planer am en ny konstitution men att i«President's Council» inlc kommer att inga svan represen- tation (cUiremot s.k. Coloureds oeh Asians), oeh att «(Constellation of Southern African States»-tanken blir alit mer aktuell, sjonk det
SiSlCl hop pets skepp.
Trots m)'ckcl starka ord ime bara am kris uLan0111 ruin fran oppo- sitionspartiet, scr jag inget happ i panicls politik
sa
Hinge del intclillk~innagcr ell myckcl radikalt forandrad 3uilyd oeh tillvaga- gangssatt - en politisk programfOrklaring som helt och hallet gor rent hus med alit sam heter diskriminering oeh gel' alia mcdborgare fulll manniskovarde oeh dithorande praktiska konsekvenser. Lit vara att panier fOrrlomer diskriminering - samhallsstrukturerna forandras illlc avsevan, am intc etl alternativt forslag presenteras.
Fragorna am mannisko':arde, del at ansvar och social rattvisa kvar- star i dagens !age som obesvarade.
Optimister i Sydafrika har forsokt upptacka paralleller mellan Sharpeville-oroligheterna ar 1960 och de som brot ut den 16 juni, 1976 och dessas fortsattning i handelser fram till innevarande ar.
Efter Sharpeville-handelsen fOil marknaden katastrofalt. Men den hamtade sig snabbt igjen, oeh inom kart var man inne i den krafti- gastc hogkonjunktllrIIIan nagonsin upp!C\'l. Den lItiandska invester·
ingstakten vaxte mycket snabbt, nar det visade sig att regeringen alltjamt hade kontroll over laget. Men parallellen mellan 1960 och 1976 ar ytlig. Den utmaning mot hela det sydafrikanska regerings- program met som demonstrerades med borjan dell 16 juni, 1976, ar av helt annan an oeh kaliber an \'cd migonsin tidig-are visats.
Svarta manniskor, oeh sarskilt ungdomcn, ar idag langt mindre tal- modiga an ar 1960. Sydafrika omringas idag av staler som overgatt (eller overgar vad galler Namibia) till svart styre, och i USA har president Carter uttalat sig fOr majoritetsstyre i hela sodra Afrika.
Oct ar nog mer realistiskt all saga att onsdagen den 16 juni 1976 ar en milstolpe i sydafrikansk historia, nch all Sydafrika cflcr delta datum inte blir del gamla igjen. Det finns nog ingen vag tillbaka till det Sydafrika sam existerade f6re denna dramaliska ollsdag.
Vad ar da Sydafrikas hopp? Den kristne maste se ett hopp i ett dystert lage precis som Stefan us sag hopp i en tillsynes hopplos situa- tion. Tron ar fatalismens motsats. Den ar en god och sann overty- gelse att ·dar Gud tillats verka sker nagonting gmt. Bade Skriften och historien lar oss att nar tro fatt ersatta hopploshet och skepti-
eism har det omojliga kunnat ske. I hemstaden Nasaret kunde Han
«ieke dar gora nitgon kraftgarning» oeh «forundrade sig over deras otro1J (iVlk. 6, 5-6), men annorstaelcs i Calilfen botadC's sjllka, sp<'t- alska blev rena oeh onda anclar drevs Ul.
Sydafrikas hopp ar all Cud finns, all Cud verkar i sin varld idag oeh att Hans Kyrka finns oeh le\"Or. Oeksa i dagens Sydafrika. Syd- afrika ar med pa Cuds fralsningskarta. Nar Cud i Jesus Kristus blcv manniska, stcg Han ncr ien ond varlel fOr au radda manniskor ur den andes vald. Pit samma sau ar Kyrkan kallad all ] Krist] fotspar ga in i ondskan for all dar kampa mot ondska. All dra sig tillbaka Deh pit betryggande avstand stit oeh sc pit vorc ingct mindre brott an ett fOrnekande av inkarnationen.
8. Kyrkans roll oeh forkunnclse
Oct ar en sarskild Cuds gava all Kyrkan i Sydafrika forflyttat sig fran en fOrsvarsinstallning till en langt mer aggressivt-profetisk aui- tyd. Tvingad av omstandigheterna, i vilken Han lever, hal' Kyrkan alit mer blivit enig om bade vitlnesbord oeh akLion i den situation sam landet erbjuder. Cud hal' valsignat Kyrkan med gada oeh odidda kyrkoledare som kllnnat bade bedoma situationen oeh pre- eiscra Kyrkans budskap i den sitllationen. Tillat mig exemplifiera.
Tidpunkten val' juli 1974. I Sydafrika val' dagssamtalet fragan am okad gerillaverksamhet oeh lofte am okat stod till gerillan fran olika hall i varlden. Sodra Afrika kande sig hotal. I ell sadant lage gallde det att mobilisera landets folk mot gerillan oeh bygga upp en myckcl stark opinion fOr landels fOrsvarsmakt. I denna situation, dar massmcdia taladc fOr okad militar aklion mot gcnllan. moraliskl saval som finansiellt stod till soldalerna som fOrsvarade «The South African way of life., hade Kyrkan ell ord all saga. Sam lade till South African Council of Churches' arliga konferens sade Kyrkan att vi i vcrkligheten stod infor ell inbordeskrig. Den s.k. gerillan ar van egel folk som inle ser nagon annan lItvag an all fly landel oeh atervanda som g-erilla. Man uualade sig fOr en myekcl noggrann analys av vapcnvagran oeh papckadc au losningen till spanningen rnaste sokas annorstades an i blodsutgjutelse.
Nar Kyrkan i Sydafrika inte langre fragade: "Vad ar tillatet? ut- an snarare: «Vael sager Cud?» korn man sitt vitlnesbord oeh upp- drag narmare. Drivna av en alll klararc overtygclse aU Kyrkan mas- te arbela for baure oeh raurardigarc Ic"nadsvillkor icnlighct med
Guds krav, har olika samfund bl.a. beslutat att skolor inom kyrklig regi skall integrcras. Det dicker intr au deteologiska institutioner- na sedan nc\gra ar tillbaka varit multi-rasiala, aven om delta ioeh for sig var en god barjan. Nu galler del alia andra kyrkligl drivna skolor! Hal' man iminoe au del rAder en ganska SlOr skillnad mel·
Ian malsauning oeh fordringar mellan den undervisning vita barn i Sydafrika far oeh den som erhalles genom s.k. «Bantu Education., borjar manfOrst
a.
konsekvensenav det bcslul sam nu [attats av sam·funde,. Oeh har man besinna, de, stora roll som prestige oeh status spelar i Sydafrika, kan man bilda sig en uppfattning om det pris som framfar alit vita skolbarn maste betala om de gar i samma klass oeh skola som svarta! Men det finns de som ar villiga att belala det priset. Vi taekar Gud for dem.
Kanske mindre dramatiskt, men vallika betydelsefullt vad galler finanser oeh personal, aTden Romcrsk KaLOlska Kyrkansbcslul atl al·
la sjukhus i Kyrkans regi skall upplatas at folk avalia raser. Finansielll kommer det att betyda att staten farmodligen frantar dessa sjukhus alia anslag oeh sjukhusen far finna nya vagar att sakerstalla institu- tionernas ekonomi.
9, Kyrkans tva viktiga Hixor
I sitt ibland intensiva engagemang i Sydafrikas handelser har Kyr- kan lart sig tva viktiga laxor. Forst att Kyrkans liv oeh vittnesbard aTmeran ellsocialL program sam cohan riktarsigtillettansvarsta·
gande fOr alia lidande, shade, rattslasa oeh fOrtvivlade. ISydafrika erkanner man pa kyrkligt hall denna stora risk, darfOr att Kyrkan vaTit sa konsekvent indragen ialit del lidancle sam tvangsfOrflyu, ningar, skjutvapen, fattigdom oeh okunnighet astadkommit. Det galler fOr Kyrkan att under alia omstandigheter erinra sig att Evan- geliets frigarande budskap tranger langt djupare an till en mannis- kas fysiska lidanden.
Den andra laxan ar all Kyrkan maste uda till alia landels inv,,\- nare. Man hade varit pa kyrkogarden iSoweto for aU i mullen dar badda ner offer for oroligheterna. RUIll omkring de hundratals 11I5nniskor som samlats kring de sorjande hade det st"ltt en ring av polis oeh militar. Erter jordHislningen skingrades manniskomassorna oeh en prasl kom atllala med en av dc vita polismanncn. Dennc visa- de sig vara en man som hade varit med om au skjula onsdagen den 16 juni. Till det yttre en stor oeh oradd man, djup basrost, 501-
brand och fysiskt i basta kondition. Han bar pa bade skjutvapen och rokgranater; skrackinjagande och fasansfull. Men med bara nagra ord, sam lade i en enda mening, uttryckte han sin och hela folkets radsla: «Du har tal at mycket till dessa. - han pekade mot de svarta - «men har Du ingenting att saga oss? Eller har Gud overgivit oss? (Of het God ons verlaat?)•. Radsla ar, till sist, manga vitas fangenskap. Vad har Kyrkan att saga dessa fangar? Pa samma satt som Kyrkan statt ungdomarna i Soweto nara och bl.a. stott dem i deras moraliska stravanden, pa samma satt ar Hon kallad att forkunna det forlosande ordet till de i skrack fangna. Hon ar ocksa kallad att tala till den vaxande grupp vita sydafrikaner som alltmer hogljutt framfiir sin begaran att regeringen maste inse det oundvik·
liga och de1a bade makt och ekonomiska framtidsmojligheler med Sydafrikas 18,6 miljoner svarta.
Sa hog och sa harlig ar Kyrkans kallelse!
Nar Guds Jerusalem en gang kommer att ersatta ett underbart, rikt, vackert men sonderstyckat och sonderslitet land, da kommer man ocksa att med sangaren kunna sjunga ut:
Nar Herren ater upprattade Sion, da vorD vi sam drommande.
Da blev va.. mun uppfylld med gIadje och var tunga med jubel.
Da sade man bland hedningarna:
'Herren har gjort stora ting med dem':
Ja, Herren har gjort stora ling med oss, darover varo vi glada.
Herre, uppratta oss igen,
sasom Du aterfor backarna i Sydlandet.
De som sar med tarar, skola skorda med jubel!
De ga astad gratande och bara sitt ulsade:
De komma ater med jubel, och bara sina karvar.» (Ps. 126).
