Jag drojer. Hur soker jag? Jag ar påverkad av några metaforer och liknelser som ar i sving inom den praktiska kunskapen. Sokandet efter kunskap som sallan formuleras, kun skap som ar eller tycks vara tyst. Viljan att undersoka och visa fram, så att blinda flackar inte kvarstår som blinda. Men fOr att
27 Har och på andra stallen ar delar av texten delar som jag också anvander i min bok Praktisk kunskap i att forhindra krankningar- rapport om dramapedagogiskt arb ete med vårdpersonal som jag har skrivit parallellt med mina studier på Universitetet i Nordland (Josephson 20 Il).
28Jag vill peka på att ordet taeit, fcirutom "tyst", också rymmer aspekten "underforstådd" som går fårlorad i oversattning till svenskans tyst kunskap (på norska finns daremot taus som jag uppfattar ar mer i overensstammeise med taeit an det svenska tyst).
något ska horas måste annat vara tyst. Vi kan simultant ta emot mycket om det sands på olika satt, såsom med bercking, visuella-, auditiva-, eller kemiska signaler. Om allt detta skulle sandas med hjalp av ljud skulle kakofonin snarast gora att inga av de separata delarna gick fram. I det tysta kan det sagda framtrada. Tyst kunskap kan vara kunskap som skapar forutsattning for uttalad kunskap.
Tystnad ar, tystnad ar inte ett intet. Tystnad har och ger varde (se också s. 41). Ogat har en blind flack, men också fOrmåga att fokusera. For att något ska kunna komma i fOrgrunden behover annat utgora bakgrund och det som skyms bakom det som ar i forgrunden kommer inte att synas alIs. Till-fålliga blinda flackar ar nog avgorande fOr att annat ska ges synlighet.
Blindaflackar, tyst kunskap? Med vilka fler metaforer eller liknelser skulle sådan kun skap kunna beskrivas? For, efter att ha inlett det har stycket med att argumentera fOr att tystnad och osebara flackar kan vara av varde, vill jag forsoka avtacka något av vad det kan vara som vi soker med de två metaforernas hjalp. Vilka fler metaforer kan jag tanka mig? Jag leker mig fram:
Dovhet fOr vissa frekvenser. de mycket haga, de mycket låga. Att anvanda den liknelsen pekar val mot att vi forstår att aspekter finns som andra kan ta in, men inte vi sjalva. Att kunskap for mig ohor-bar, andå kan finnas. Metaforen visar mig att jag kan forstå att jag och vi har granser som vi kan fOr-stå finns, men som vi trots det inte kan overskrida. Så kan det val ibland vara med kunskap, det vill saga att vi forstår att någon beskriver kunskap som vi inte forstår. Det vi fOrstår ar att vi inte kan upp-fånga vidden av det beskrivna. Oformåga blir i detta fall skalet till tystnaden.
Att visa något i morker skulle kunna vara en metafor fOr att kunskap finns, men att forutsattning-arna att ta emot den inte ges. Om metaforen dovhet for frekvenser pekar på kunskap som vi inte kan nå, så pekar val metaforen att visa något i marker mer i riktning mot att personen som kan något, inte fOrstår hur hen ska gora detta något begripligt fOr mottagaren. Eller mot att hen som ska ta emot kun-skapen inte skapar forutsattningar fOr att ta emot den. Eller att andra undanhåller forutsattningar for att gora något synligt - som till exempel censur från en maktapparat. Brist eller undanhållande av forutsattningar blir i detta skal till tystnad - det kan framstå som blindhet, men det ar en lOgn; for-mågan att se finns.
Oformåga att uttryeka, men att andå kanna, viss smak ar en metafor som fOr mig gestaltar att en del upplevelser inte latt transformeras, till exempel gors till ord. Smakkunskapen finns, och kan over-foras, men helst i befintlig form. Att något i sig inte ar mojligt att framstalla i den form talade eller skrivna ord ar, utgor i detta skal till tystnad, men inte till "blindhet".
Feromoner, lukter som påverkar oss fast vi inte kanner dem. Feromonliknelsen kan val anvandas likt de ohorbara frekvens erna, men med stOrre betoning på att vi kan påverkas mycket, och på basala satt, av det fOr oss ogripbara. Vi tar emot och driftshandlar utifrån feromoner, men utan att kunna formulera dem annat an med matverktyg - verktygen som blir en forlangd fOrmåga att uppfatta och
68
medvetandegora, men som vi inte har tillgång till i vardagen. Den kognitiva omedvetenheten utgor har huvudskalet till tystnaden, men man ar inte "blind" fOr det som tas emot.
Luktsinnets avtrubbning - oformåga att kanna lukt som nasan lange har utsatts for. Som metafor pekar luktsinnets avtrubbning i samma riktning som uttrycket blinda flackar, men kan också rikta mer uppmarksamhet mot det att vi inte kan avtacka den påverkan vi sjalva har. Vi har oformåga att kanna vår egen lukt, trots att den påverkar lukten i rummet. Liknelsen ar delvis olik den om att fiskar inte ser vattnet de simmar i, eftersom den lukt jag har kan kannas av andra av samma sort som jag, men sjalv kanner jag den inte. Liknelsen får mig att se att jag kan aga och ge av kunskap jag sjalv inte vet att jag har, att jag kan påverka med hur jag ar utan att se att jag utOvar denna påverkan - medan andra ser den. Den har liknelsen pekar mot det att man sjalv tror sig vara tyst, medan andra uppfattar att man talar. Man ar blind medan andra ser.
Att lyssna till metaforerna eller liknelserna på flera satt kan nog gora att man får syn på aspekter man inte forst såg: Lisa anvander liknelsen kallt vatten, men kyla ar något man erfar inte bara i abso-luta mått. Det ljumma kanns kallt om jag kommer från det heta och varmt om jag kommer från kylan.
Hur har jag formåga att se varifrån andra kommer? Om jag tror att det som ar kallt for mig ar det aven for andra, kanske de inte får den utmaning de skulle behova. Omjag har vant mig vid kyla så kanske det som ar ljummet for mig ar kallt for andra, och jag ger dem fOr stora utmaningar.
Liknelserna och metaforerna ovan skulle kunna utgora metaforer och liknelser for kunskaper som missas, som svårligen framstalls, alternativt forvrangt framstalls.
Vad ser jag nar jag lyssnar? Vad hor jag nar jag skådar?29
Genom regnets droppar bryts solens ljus i till en regnbåge, det sorteras i sina beståndsdelar, eller kanske andras snarare ljusets gestalt? ... gront, blått, indigo, violett. Indigo? frågade jag min fysikla-rare, Vad ar det? En/arg man inte kan se, fickjag till svar. Min barnhjarna blev hanfort "en fårg man inte kan se" kan/arg och inte se fOrenas? Jag var betagen. En/arg man inte kan se hade lagts till mitt funderande om att jag inte kunde veta om andra såg fårg på det satt jag såg fårg. Vad ar forskningens indigo? Begrepp, ord men ingen iakttagbar, lyssningsbar, gripbar foreteelse? Vad ar individuellt sedda fårger? Jag kan aldrig forstå om jag tar emot just det du beskriver och inte heller om det jag
29 Nar jag laser igenom min text och moter de har raderna igen kommer jag ihåg att jag under transkriberingen funderade over hur jag skulle gora med att en viktig del av det informanterna formedlade foll bort nar texten blev skriven. De, i synnerhet Karin, Lisa och Pernilla, gestaltade genom sina satt att tala; betoningar, rostlagen, tempon etcetera. En del av deras rorelser lat sig skrivas som text, men nar jag forsokte skriva rostkvaliteterna så tyckte jag att orden jag anvande blev så besmittade av min person.
Jag har hela tiden kunnat gå tillbaka till de filmade samtalen nar jag har skrivit om vad de sa, så de kanslotankar som dessa aspekter fodde hos mig finns inbakade i mina tolkningar, men aspekterna i sig framtrader inte med sina egna fre-kvenser.
69
beskriver kan tas emot. Jag får leva med den ovetskapen. Vad utgor den praktiska kunskapsforsk-ningens regnbåge? Vari ligger svårigheter? Iloekelsen att dela upp i olika delar fast det som då oekså sker ar fOrandring aven gestalt på ett liknande satt som forumteatem oekså alltid ar gestaltning? Hur narma sig det man vet finns dar, men som tyeks osebart, det intuitiva, det som kan framstallas gen om exempel eller som ges over via harmning? Hur få syn på oeh uttala outtalade normer; monster som vi utan att vi formulerar dem, uppfattar. Hur belysa olika aspekters relation eller de kunskaper som bor i våra kropp ar.
Jag tror att jag vet, men det gor jag inte Du tror att du vet, men det gor du inte Jag tror att jag inte vet, men det gor jag Du tror att du inte vet, men det gor du
Hur oppna fOr våra Heureka? De som kan bo i morgonens uppvaknande drommande mellantillstånd.
År drommandet ett indigo? Något som finns men inte finns, något som har benamning men inte rik-tigt gestalt? Drommar finns, de ar - de kan skapa. De kan frambringa. De har, oeh ger varde. En var-dig vard rymmer ratten till mat, namn, dialog - oeh ratten att dromma. Liksom en varvar-dig vard bor rymma drommars ibland tysta dimensioner, bor kunskapssokande om varlden rymma dessa dimens-lOner.