Tema for samverkan og forskning

I prosjektsøknaden beskrives prosjektet å handle om overgripende spørsmål for dagens skole. I intervjuene spurte vi informantene om hvordan overordnede temaer og konkrete problemstillinger i prosjektet var blitt til, og hvilke aktører som hadde vært delaktige i prosessen.

Informantene har en omforent beskrivelse av hvordan de overordnede temaene ble til. De beskriver det alle slik at temaene ble definert i samarbeid mellom mange aktører, og at de tar utgangspunkt i skolens behov. Da ULF-utlysningen kom var det i opprinnelig tenkt at det skulle sendes inn tre søknader fra ulike forskningsgrupper tilknyttet Enheten, men underveis i arbeidet med søknadene så de at det var store overlappinger mellom temaene, og besluttet derfor å samles om ett felles prosjekt med tre fokusområder - digitalisering, genusperspektivet (og særlig hvordan gutters skoleresultater kan forbedres), og språkutvikling gjennom eksperiment og laborasjoner.

I den innledende fasen ble temaer og overordnede problemstillinger diskutert mellom aktører fra universitetet og skoleforvaltningen (huvudmän). I intervjuene kommer det tydelig fram at man i denne fasen var opptatt av å identifisere hva som er skolenes behov. Prosjektleder forteller for eksempel:

Och innan vi skrev ihop det här så pratade vi ... vi hade lite workshop, vi pratade med skolledning,

utbildningsförvaltningar, för att se «vad är det för frågeställningar som faktiskt finns hos lärare och i skolan?»

Det vi kom fram till var att det här med digitalisering ... (...). På [Enheten] jobbar vi mycket med

laborativt och praktiskt arbete, så kom den frågan upp ... också i koppling till språkutveckling ... olika typer av språk inom naturvetenskapen och vardagsspråk. Och en annan fråga som kom upp var «pojkars lärande». En huvudman såg att betygen för pojkar och flickor skiljde sig åt och frågan är «vad beror det på?» «Vad kan man göra åt det?»

Representanten fra huvudmannen gir også uttrykk for at måten tema er valgt på sikrer relevans og likeverdighet mellom partene i prosjektet. Hen viser til at temaene har kommet fra praksisfeltet og inkluderer huvudmannsnivået som premissgiver. Sitatet under viser hvordan også

huvudmannsnivået er opptatt av å velge temaer som skal videreutvikle skolens praksis og forbedre vilkårene for elevene:

Det är från diskussionen med huvudmannen, [ ...] det är lite också att fånga som det är i Sverige nu. Man måste uppmärksamma mer att pojkar hamnar efter. Och det har katastrofala följder, och kompensera det på något vis.

Vi har i den värld vi lever i förmånen av att få väldigt många elever, med olika språkbakgrund, och de kommer med olika grader av skolbakgrund också. (...). Det är ett aktuellt problem. Hur gör vi? Vi behöver stötta. (...) Därför var det så otroligt aktuellt att vi jobbar, och det kompensatoriska uppdraget är vårt prioriterade område.

Etter diskusjonen mellom forskere og huvudmän hadde de flere forslag til overordnete temaer for prosjektet. En av forskerne forteller at prosessen fram til endelig beslutning om tema handlet om å finne en balanse mellom hva som er interessant som forskningsspørsmål og hva som er relevant for skoleledelsen:

Så när vi satt och diskuterade olika tema så hade vi ett antal förslag från vårt håll. Och så hade förslag från våra workshops med lärare i skolorna. Så lämnande vi ett slags utkast till förslag kring hur man skulle kunna jobba med det här. Flera av de teman som blev och där var det väldigt tydligt att vissa frågor inte var intressanta ...

det är relevant för oss ... sedan gäller det att hitta någon slags balans. «vad är det som gäller ... just det här ...

som blir väldigt intressant som forskningsfråga och samtidigt då ger ett resultat till utbildningsledningen som de kan använda i utvecklingsarbetet där ...

I oppstarten av prosessen ble det i tillegg brukt mye tid til kontakt med skolene. Det ble arrangert workshops på skolene der ideer og forslag til tema ble diskutert, og der lærerne kom med sine innspill til hva som var interessante temaer. Våre informanter fra skolene gir uttrykk for at de bidro til den endelige formuleringen av temaer og til å sikre at temaene var aktuelle for skolen. Et

eksempel på dette er en rektor ved en gymnasieskole som sier det på denne måten:

Vi var jättemånga tillsammans från alla olika enheter, både forskning, skolan och [..]-projektet som satt och lyssnade och jobbade med det. (...) [...] och diskuterade om vi kunde hitta någonting som passade dem och som passade oss ... alltså det skulle passa ganska många som är med i det här ... Och sedan skulle vi ha med våra ...

lärarstudenterna och då kom vi fram till att lärarstudenterna gärna vill ha ämnen för sina uppsatser. Och på något där lyckades de ha möten och komma fram till väldigt bra rubriker på forskning som de kan göra på våra elever som gynnar både högskolan, alltså de forskarna där, VFU-studenterna och våra elevers utveckling och lärarnas utveckling så att säga. Och det har ju varit «ryckigt» att få ihop det [...] men de förklarade för mig och hittade

jättebra exempel ... lite mer klassiska saker «hur blir digital undervisning i matematik?» vad är för- och nackdelar?»

och sedan har de suttit med våra elever när vi hade distansundervisning och sådan saker.(...) Så de har hittat ganska konkreta saker som vi gör i klassrummet. (...)

Selv om de overordnede temaene er fastsatt, kommer det fram av intervjuene at konkretiseringen av de enkelte delprosjektene skjer i dialog mellom aktørene. En sentral del av prosjektet er

lærerstudenters eksamensarbeid. De overordnete temaene innenfor dette ULF-prosjektet inngår i en «examensarbetsbank», som studentene kan velge fra som aktuelle temaer for sitt

eksamensarbeid. Studentene forteller i intervjuet at selv om de overordnede temaene var definert på forhånd, opplevde de at det var stort rom for konkretisering og justering i forhold til hva de selv mente var aktuelt og som de var mest opptatt av:

(...) men dem som vi tyckte var intressanta var digitalisering och pojkar. Och speciellt då kopplat till all den digitalisering man har behövt göra under coronatiden. (...) Ja, vi fick välja ganska mycket själva, och det var ju skönt. Så vi har mixat på digitalisering och pojkars lärande, så vi kommer skriva om online-undervisning i matematik, och hur det har fungerat för pojkar i gymnasieskolan.

Studentene sier videre at de har lagt fram forslag til sitt prosjekt for lærerene, som har kommet med innspill: «Och då har ju vi gett lite förslag på vad vi tänkte kunde vara intressant, och diskuterat dem, för det vi tänker kanske inte alltid stämmer överens exakt med hur det är i skolan. Så det var väldigt värdefullt». Videre forteller studentene at de diskuterer både problemstillinger og

gjennomføring av undersøkelser med lærere ved skolen:

Det blir intervjuer, och så bollar vi lite fram och tillbaka hela tiden. Hur man gör undersökningen, och vad de tycker, och pratar lite med lärarna om vad de tycker är det intressanta. Vi utvecklar frågeställningen lite fram och tillbaka. Så den är inte skriven i sten, än. Men det har varit stort intresse, så jag tror att vi är på rätt spår ändå. Men det är kul att ha den här dialogen, så att vi inte känner att vi hittar på något själva som inte går att använda.

Også intervjuene med lærerne bekrefter at dialogen med studentene om deres eksamensarbeid bidrar til å sikre at problemstillingene er relevant for skolen. Gjennom dialogen kan de gi innspill og påvirke problemstillingene og den konkrete innretningen på arbeidet slik at resultatene av

studenenes arbeid kommer til nytte for skolen. I tillegg til dialogen mellom lærere og studenter diskuteres eksamensarbeidene i de faste møtene i prosjektet. Dette gjelder både pågående eksamensarbeid og potensielle eksamensprosjekt for nye studenter som søker eksamensarbeid.