Idé Ekonomisk Ekonomisk Juridiskt
Infrastruktur Militär Militär Politiskt
Institutioner Politisk Politisk Religiöst
Territorium Social Social Socialt
Figur 3:1. Nedbrytning av de fyra konstituerande delarna av intresse
Försvarsberedningen
Försvarsberedningen förordnades av försvarsministern i mitten av januari 2007.
Inriktningen av arbetet angavs vara att analysera de strategiska trenderna i om-världen. Härvid skulle beredningen ta utgångspunkten i en samlad syn på sä-kerhet samt analysera viktigare förändringar i den internationella utvecklingen både globalt och i för Sverige relevanta regioner. Beredningens arbete sades bland annat bidra till att ”ge fortsatt vägledning för utvecklingen av det flexi-bla insatsförsvaret”. Beredningen lämnade in sin rapport i början av december 2007.6
ANVäNDNINGEN AV ”STAT” – PROTEKTIONISTISKA UTGÅNGSPUNKTER
Begreppet ”stat” används ytterst sparsamt. Däremot konstaterar beredningen att Sverige är en integrerad del av Europa och ett av världens mest globaliserade länder (alltså inte ”stater”).Beredningen menar att globaliseringen medfört att sårbarheten ökat genom den minskade betydelsen av geografiskt avstånd. Sår-barheten kopplas emellertid till samhälle och inte stat.7
I beredningens analys av miljöpåverkan och klimatförändringar används begreppen ”Sverige” och ”sårbarhet”. Bland de indirekta konsekvenserna för Sverige nämns kraftigt ökad migration av så kallade klimatflyktingar. Detta skulle kunna utgöra ett exempel på ett direkt hot mot Sveriges sociala säkerhet och således mer beröra säkerhets- än sårbarhetsaspekterna. Sårbarhetsbegrep-pet används däremot mer direkt kopplat till statens beståndsdelar. Ett varmare klimat bedöms till exempel kunna medföra konsekvenser i form av översväm-ningar, ras och skred som skulle kunna skapa störningar i infrastrukturen med-an blmed-and med-annat försämrad vattenkvalitet skulle kunna påverka befolkningens hälsa.8
I sitt resonemang kring terrorism kommer beredningen fram till bedöm-ningen att det i dagsläget föreligger relativt låg sannolikhet för direkta terro-risthot mot såväl Sverige som mot svenska intressen. Beredningen skiljer alltså klart mellan begreppen och understryker i anslutning till det förra vikten av att arbetet med att förebygga och skydda sig mot terroristattentat ständigt måste förbättras. Beredningen synes med andra ord fokusera på sårbarheter.9
Beredningen menar att informationsteknologins spridning inom olika sam-hällssektorer kan medföra att en enskild händelse kan få återverkningar i flera sektorer och att detta medför att sårbarheten ökar. I det vidare resonemanget
6 Säkerhet i samverkan, s. 4–6. 7 Ibid, s. 10–12.
8 Ibid, s. 17. 9 Ibid, s. 20.
3. Aktivistisk, där fokus ligger på att aktivt tillgodose olika nationella för-sörjningsbehov, det vill säga öka tryggheten, även om detta temporärt kan innebära avkall på säkerheten.
4. Normativ, där fokus ligger på att öka graden av överensstämmelse mellan den universella värdegrunden och de egna preferenserna genom att aktivt försöka påverka den förra.
Det bör understrykas att de säkerhetspolitiska resonemangen inte nödvändigtvis behöver utgå från vare sig beståndsdelarna eller de konstituerande delarna utan kan uttryckas direkt som intressen, det vill säga som en syntes av genomförd analys och med ett holistiskt förhållningssätt. För analysen i denna uppsats kan det i dessa fall bli nödvändigt att dekonstruera resonemanget och undersöka om det tar fasta på närvaro eller frånvaro respektive önskvärt eller icke önskvärt kopplat till var och en av de fyra konstituerande delarna. De alternativa stra-tegierna innebär att en stats intressen inte nödvändigtvis behöver förändra sig över tiden. Olika prioriteringar, till exempel till följd av politiska val och byte av regering, kan emellertid innebära ett tyngdpunkten förskjuts från en del till en annan. Innan vi går in på den empiriska behandlingen är det värt att un-derstryka att ovanstående alternativa strategier endast är fokuserade på vad de olika säkerhetspolitiska instrumenten ska inriktas på att värna och främja. Hur instrumenten ska användas är ett helt annat strategiskt vägval som avses be-handlas i en annan uppsats.
I det följande kommer först Försvarsberedningens begreppsanvändning att undersökas. Därefter undersöks Forsvarspolitisk utvalgs begreppsanvändning.
Efter detta jämförs beredningens och utvalgets begreppsanvänsning med avse-ende på likheter, skillnader och konsekvenser. Avslutningsvis samlas studiens slutsatser upp och förslag på vidare forskning ges.
STAT SÄKERHET TRYGGHET VÄRDE
Befolkning Ekologisk Ekologisk Individrelaterat
Idé Ekonomisk Ekonomisk Juridiskt
Infrastruktur Militär Militär Politiskt
Institutioner Politisk Politisk Religiöst
Territorium Social Social Socialt
Försvarsberedningen
Försvarsberedningen förordnades av försvarsministern i mitten av januari 2007.
Inriktningen av arbetet angavs vara att analysera de strategiska trenderna i om-världen. Härvid skulle beredningen ta utgångspunkten i en samlad syn på sä-kerhet samt analysera viktigare förändringar i den internationella utvecklingen både globalt och i för Sverige relevanta regioner. Beredningens arbete sades bland annat bidra till att ”ge fortsatt vägledning för utvecklingen av det flexi-bla insatsförsvaret”. Beredningen lämnade in sin rapport i början av december 2007.6
ANVäNDNINGEN AV ”STAT” – PROTEKTIONISTISKA UTGÅNGSPUNKTER
Begreppet ”stat” används ytterst sparsamt. Däremot konstaterar beredningen att Sverige är en integrerad del av Europa och ett av världens mest globaliserade länder (alltså inte ”stater”).Beredningen menar att globaliseringen medfört att sårbarheten ökat genom den minskade betydelsen av geografiskt avstånd. Sår-barheten kopplas emellertid till samhälle och inte stat.7
I beredningens analys av miljöpåverkan och klimatförändringar används begreppen ”Sverige” och ”sårbarhet”. Bland de indirekta konsekvenserna för Sverige nämns kraftigt ökad migration av så kallade klimatflyktingar. Detta skulle kunna utgöra ett exempel på ett direkt hot mot Sveriges sociala säkerhet och således mer beröra säkerhets- än sårbarhetsaspekterna. Sårbarhetsbegrep-pet används däremot mer direkt kopplat till statens beståndsdelar. Ett varmare klimat bedöms till exempel kunna medföra konsekvenser i form av översväm-ningar, ras och skred som skulle kunna skapa störningar i infrastrukturen med-an blmed-and med-annat försämrad vattenkvalitet skulle kunna påverka befolkningens hälsa.8
I sitt resonemang kring terrorism kommer beredningen fram till bedöm-ningen att det i dagsläget föreligger relativt låg sannolikhet för direkta terro-risthot mot såväl Sverige som mot svenska intressen. Beredningen skiljer alltså klart mellan begreppen och understryker i anslutning till det förra vikten av att arbetet med att förebygga och skydda sig mot terroristattentat ständigt måste förbättras. Beredningen synes med andra ord fokusera på sårbarheter.9
Beredningen menar att informationsteknologins spridning inom olika sam-hällssektorer kan medföra att en enskild händelse kan få återverkningar i flera sektorer och att detta medför att sårbarheten ökar. I det vidare resonemanget
6 Säkerhet i samverkan, s. 4–6.
7 Ibid, s. 10–12.
8 Ibid, s. 17.
9 Ibid, s. 20.
framgår att beredningen åsyftar sårbarhet kopplat till IT-hot främst relaterat till infrastruktur och viktiga samhällsfunktioner respektive befolkningens livs-betingelser. Beredningen menar att avsaknaden av insikt om hoten och skyddet mot dessa innebär en sårbarhet i sig självt.10
Beredningen konstaterar avslutningsvis i sin analys att huvuduppgiften för det militära försvaret är förmågan till väpnad strid och att Sverige inte bara har en skyldighet att skydda sig självt utan även andra.11
Sammanfattningsvis behandlar beredningen både stats- och sårbarhets-begreppet sparsamt. De sårbarheter som trots allt berörs i resonemanget är främst kopplade till infrastruktur men i viss mån även befolkningen av statens beståndsdelar.
ANVäNDNINGEN AV ”SäKERHET” – PREVENTIVA UTGÅNGSPUNKTER
Beredningen tar redan inledningsvis fasta på det man konstaterade i sin före-gående rapport, En strategi för Sveriges säkerhet (Ds 2006:1), och målet för svensk säkerhet som riksdagen sedermera fastställde. Härvid framgår att säker-hetsbegreppet innehåller mer än skyddet av det egna territoriet och bör kopplas såväl till befolkningen, samhällets funktionalitet och grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter. Som tillägg till den föregående rapporten tillför beredningen nu miljöförstöring och klimatföränd-ringar. Såväl territorium som befolkning betraktas här som delar av staten. An-speglingen till funktionell integritet är att betrakta som en koppling direkt till intressenivån. Demokrativärdet bedöms vara en koppling till politiska relationer medan rättssäkerhet är till de juridiska och mänskliga friheter/rättigheter är in-dividrelaterade. Tillägget om miljö och klimat anses beröra ekologisk säkerhet.12 Beredningen går vidare i resonemanget genom att diskutera olika medel som anses kunna främja säkerheten. Härvid konstateras att olika privata in-tressenter och företag spelar en viktig roll för bland annat energi- respektive IT-säkerheten. Av resonemanet framgår att beredningen bland annat har säker-heten vid samhällsviktiga verksamheter och anläggningar i åtanke varför det mer synes handla om sårbarheter kopplat till infrastruktur än säkerhet såsom begreppen definierats här.13
Analysen tar även fasta på FN:s säkerhetsråds inriktning på förebyggande åtgärder. Bland de orsaksförebyggande arbeten beredningen identifierar märks att hantera miljöproblem och klimatpåverkan, det vill säga ekologisk säkerhet,
10 Säkerhet i samverkan, s. 21.
11 Ibid, s. 48 & 72.
12 Ibid, s. 7.
13 Ibid, s. 8–9.
samt främjandet av ekonomisk utveckling som minskar fattigdom och sociala klyftor, det vill säga social säkerhet.14
Beredningen bedömer att Sveriges säkerhet är intimt förknippad med dess grannars och Europas säkerhet. Om säkerhetsresonemanget utgår från statens beståndsdelar, det vill säga kopplat till direkta hot, eller till indirekta hot mot Sveriges och Europas trygghet eller värden framgår emellertid inte. Den inter-nationella handeln anses öka säkerheten eftersom den länkar samman regioner och länder. Just regionala organisationer som OSSE, AU och OAS, det vill säga organisationer kopplade till en specifik kontinent, samt ECOWAS, ges av bered-ningen en viktig roll i att förebygga konflikter och därigenom öka säkerheten.15 Beredningen analyserar även den militära utvecklingen och bedömer att IT-krigföring, kärnvapen specifikt och CBRN generellt, elektromagnetiska va-pen, informationsoperationer och psykologisk krigföring som medel vilka kan
”påverka svensk säkerhet och svenska intressen”. Beredningen skiljer således på begreppen säkerhet och intressen men kopplar inget av dem till någon specifik beståndsdel.Även CFE-avtalet anges som centralt inte enbart för svensk utan för europeisk säkerhet som helhet. På vilket sätt avtalet är centralt, till exempel kopplat till någon beståndsdel, anges dock inte.16
Problematiken med den globala miljön och klimatförändringarna sägs ut-göra de allvarligaste hoten mot människors fundamentala levnadsvillkor och sä-kerhet. Kina och Indien pekas ut som de enskilda länder vars utsläpp ökar snab-bast men behovet av att få tillstånd ett långtgående internationellt klimatavtal anses ytterst vara en global säkerhetsfråga. Beredningen kopplar även klimat-förändringarnas inverkan på vädermönstren till regional stabilitet och säkerhet.
Man fortsätter resonemanget kring naturkatastrofer och olyckor och använder i sammanhanget såväl begreppet säkerhet som samhällets funktionalitet. Avbrott i elförsörjningen och andra allvarliga störningar i infrastrukturen sägs påverka Sveriges säkerhet. Det är således mer frågan om sårbarhetsaspekter kopplat till beståndsdelen infrastruktur än direkta hot beredningen resonerar kring.17
Den djupa integrationen i Europa bedöms av beredningen innebära en gemensam europeisk säkerhet. I detta inkluderar beredningen inte enbart de 27 medlemmarna av EU utan även Norge, Island och Schweiz samt de minsta europeiska staterna som samtliga i praktiken anses vara djupt integrerade trots att de formellt inte är medlemmar. Beredningen menar att en fortsatt utvidgning av EU skulle främja den europeiska säkerheten ytterligare. Moldavien, Turkiet,
14 Säkerhet i samverkan, s. 8–9. 15 Ibid, s. 10–12.
16 Ibid, s. 13–14. 17 Ibid, s. 16–18.
framgår att beredningen åsyftar sårbarhet kopplat till IT-hot främst relaterat till infrastruktur och viktiga samhällsfunktioner respektive befolkningens livs-betingelser. Beredningen menar att avsaknaden av insikt om hoten och skyddet mot dessa innebär en sårbarhet i sig självt.10
Beredningen konstaterar avslutningsvis i sin analys att huvuduppgiften för det militära försvaret är förmågan till väpnad strid och att Sverige inte bara har en skyldighet att skydda sig självt utan även andra.11
Sammanfattningsvis behandlar beredningen både stats- och sårbarhets-begreppet sparsamt. De sårbarheter som trots allt berörs i resonemanget är främst kopplade till infrastruktur men i viss mån även befolkningen av statens beståndsdelar.
ANVäNDNINGEN AV ”SäKERHET” – PREVENTIVA UTGÅNGSPUNKTER
Beredningen tar redan inledningsvis fasta på det man konstaterade i sin före-gående rapport, En strategi för Sveriges säkerhet (Ds 2006:1), och målet för svensk säkerhet som riksdagen sedermera fastställde. Härvid framgår att säker-hetsbegreppet innehåller mer än skyddet av det egna territoriet och bör kopplas såväl till befolkningen, samhällets funktionalitet och grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter. Som tillägg till den föregående rapporten tillför beredningen nu miljöförstöring och klimatföränd-ringar. Såväl territorium som befolkning betraktas här som delar av staten. An-speglingen till funktionell integritet är att betrakta som en koppling direkt till intressenivån. Demokrativärdet bedöms vara en koppling till politiska relationer medan rättssäkerhet är till de juridiska och mänskliga friheter/rättigheter är in-dividrelaterade. Tillägget om miljö och klimat anses beröra ekologisk säkerhet.12 Beredningen går vidare i resonemanget genom att diskutera olika medel som anses kunna främja säkerheten. Härvid konstateras att olika privata in-tressenter och företag spelar en viktig roll för bland annat energi- respektive IT-säkerheten. Av resonemanet framgår att beredningen bland annat har säker-heten vid samhällsviktiga verksamheter och anläggningar i åtanke varför det mer synes handla om sårbarheter kopplat till infrastruktur än säkerhet såsom begreppen definierats här.13
Analysen tar även fasta på FN:s säkerhetsråds inriktning på förebyggande åtgärder. Bland de orsaksförebyggande arbeten beredningen identifierar märks att hantera miljöproblem och klimatpåverkan, det vill säga ekologisk säkerhet,
10 Säkerhet i samverkan, s. 21.
11 Ibid, s. 48 & 72.
12 Ibid, s. 7.
13 Ibid, s. 8–9.
samt främjandet av ekonomisk utveckling som minskar fattigdom och sociala klyftor, det vill säga social säkerhet.14
Beredningen bedömer att Sveriges säkerhet är intimt förknippad med dess grannars och Europas säkerhet. Om säkerhetsresonemanget utgår från statens beståndsdelar, det vill säga kopplat till direkta hot, eller till indirekta hot mot Sveriges och Europas trygghet eller värden framgår emellertid inte. Den inter-nationella handeln anses öka säkerheten eftersom den länkar samman regioner och länder. Just regionala organisationer som OSSE, AU och OAS, det vill säga organisationer kopplade till en specifik kontinent, samt ECOWAS, ges av bered-ningen en viktig roll i att förebygga konflikter och därigenom öka säkerheten.15 Beredningen analyserar även den militära utvecklingen och bedömer att IT-krigföring, kärnvapen specifikt och CBRN generellt, elektromagnetiska va-pen, informationsoperationer och psykologisk krigföring som medel vilka kan
”påverka svensk säkerhet och svenska intressen”. Beredningen skiljer således på begreppen säkerhet och intressen men kopplar inget av dem till någon specifik beståndsdel.Även CFE-avtalet anges som centralt inte enbart för svensk utan för europeisk säkerhet som helhet. På vilket sätt avtalet är centralt, till exempel kopplat till någon beståndsdel, anges dock inte.16
Problematiken med den globala miljön och klimatförändringarna sägs ut-göra de allvarligaste hoten mot människors fundamentala levnadsvillkor och sä-kerhet. Kina och Indien pekas ut som de enskilda länder vars utsläpp ökar snab-bast men behovet av att få tillstånd ett långtgående internationellt klimatavtal anses ytterst vara en global säkerhetsfråga. Beredningen kopplar även klimat-förändringarnas inverkan på vädermönstren till regional stabilitet och säkerhet.
Man fortsätter resonemanget kring naturkatastrofer och olyckor och använder i sammanhanget såväl begreppet säkerhet som samhällets funktionalitet. Avbrott i elförsörjningen och andra allvarliga störningar i infrastrukturen sägs påverka Sveriges säkerhet. Det är således mer frågan om sårbarhetsaspekter kopplat till beståndsdelen infrastruktur än direkta hot beredningen resonerar kring.17
Den djupa integrationen i Europa bedöms av beredningen innebära en gemensam europeisk säkerhet. I detta inkluderar beredningen inte enbart de 27 medlemmarna av EU utan även Norge, Island och Schweiz samt de minsta europeiska staterna som samtliga i praktiken anses vara djupt integrerade trots att de formellt inte är medlemmar. Beredningen menar att en fortsatt utvidgning av EU skulle främja den europeiska säkerheten ytterligare. Moldavien, Turkiet,
14 Säkerhet i samverkan, s. 8–9.
15 Ibid, s. 10–12.
16 Ibid, s. 13–14.
17 Ibid, s. 16–18.
Ukraina och Vitryssland samt länderna på västra Balkan pekas särskilt ut av beredningen som presumtiva medlemmar samtidigt som man är noga med att understryka att detta inte utesluter andra länder.18
Beredningen menar att EU har en viktig roll för att bidra till medlems-staternas säkerhet. Resonemanget utvecklas varvid beredningen konstaterar be-tydelsen av ett fungerande samarbete mellan EU och Nato. Såväl USA:s som Kanadas engagemang för europeisk säkerhet anses vara viktig och Natos roll i detta sammanhang beskrivs som fundamental. Beredningen analyserar även si-tuationen i Norden och Östersjöregionen varvid begreppet ”säkerhet” samman-länkas intimt med begreppet ”stabilitet”. För att ytterligare stärka säkerheten föreslår beredningen ett antal åtgärder som går ut på att öka samordningen av olika kontroll- och övervakningsinstanser.19
Begreppet ”säkerhet” används även i andra sammanhang än kopplat till svenska förhållanden. Sålunda innehåller beredningens analys bedömningar om den regionala säkerheten i Mellanöstern,befolkningens säkerhet i Afghanistan, säkerheten på USA:s territorium,USA:s roll för europeisk säkerhet samt Japan och Sydkoreas beroende av USA för sin militära säkerhet.20
Beredningen konstaterar att Sverige har en skyldighet att bidra till global och regional säkerhet i enlighet med FN-stadgans, EU-fördragets och Europe-iska säkerhetsstrategins principer. Ett svenskt militärt försvar som verkar med andra staters försvarsmakter utanför Sveriges territorium anses av beredningen öka Sveriges säkerhet.21
I en bilaga till själva analysen fördjupar beredningen sitt resonemang.
Avseende FN konstaterar beredningen att organisationen är ett instrument för kollektiv säkerhet men att gemensamt agerande för att tillgodose gemensamma säkerhetsbehov också kräver gemensam hotuppfattning.22
Beredningen ägnar även utrymme till bedömningar av USA:s säkerhet och berör bland annat frihetsberövande av personer som anses utgöra hot mot lan-dets nationella säkerhet. Beredningen påstår även att OPEC-ländernas kontroll av 66% av världens oljereserver utgör ett hot mot USA:s säkerhet. Möjligen handlar denna del mer om trygghetsapekterna. Detsamma kan sägas om klimat-frågans inverkan på amerikansk säkerhet. Miljön synes vara en underordnad fråga där oljeimportens inverkan på dollarkursen mer står i fokus.23
18 Säkerhet i samverkan, s. 37.
19 Ibid, s. 38–43.
20 Ibid, s. 29–32 & 72.
21 Ibid, s. 48–49.
22 Ibid, s. 57–60.
23 Ibid, s. 102–105.
Sammanfattningsvis är inte beredningens resonemang kring säkerhetsbe-greppet alltid konkret utan snarare abstrakt hållna. De säkerhetsaspekter som trots allt betonas berör främst den sociala säkerheten samt i viss mån även den ekologiska. Den sistnämnda anses ha såväl en direkt påverkan som indirekt och då främst kopplat till den sociala säkerheten.
ANVäNDNINGEN AV ”TRyGGHET” – AKTIVISTISKA UTGÅNGSPUNKTER
Begreppet ”trygghet” används väldigt sparsamt i beredningens rapport. Det konstateras att Sverige genom globaliseringen både påverkas av och själv påver-kar andra. Man exemplifierar detta genom mänskliga och ekonomiska kontak-ter samt flödena av information, varor, kapital och tjänskontak-ter. Genom att trygga dessa kontakter och flöden anser beredningen att Sveriges intressen värnas. Det är allstå frågan om främst ekonomisk trygghet samt i viss mån social. Bered-ningen för även ett resonemang kring försörjningsproblematik och lyfter fram energiområdet. Samtliga led i staternas energiförsörjning anses vara strategiskt viktiga och därmed av säkerhetspolitisk betydelse. Resonemanget antyder im-plicit att även Sverige har ett strategiskt behov av trygga sin energiförsörjning.24 Under rubriken ”Energi- och råvaruförsörjning” kopplar beredningen en-ergi till säkerhet och menar att kopplingen är mångfacetterad. Det moderna samhällets energiberoende anses medföra sårbarheter men beredningen kopplar även kontrollen av energitillgångarna samt distributionen av energin som vik-tiga inslag vilket även i detta fall implicit antyder Sveriges behov av trygghet vad gäller energiimport. Förutom energi tar beredningen i detta sammanhang upp flöden av råvaror, komponenter och kunskap. Dessa flöden anses vara sårbara vilket kopplas till bland annat störningar, bojkotter, prisändringar och tullar.
Det rör sig således i hög grad om Sveriges behov av närvaro av något önskvärt, det vill säga trygghet.25
Kopplat till byggandet av gasledningen Nord Stream i Östersjön konsta-terar beredningen att ledningen är ett steg i att trygga tillförseln av energi till Europa. Beredningen använder även begreppen ”försörjningstrygghet” och
Kopplat till byggandet av gasledningen Nord Stream i Östersjön konsta-terar beredningen att ledningen är ett steg i att trygga tillförseln av energi till Europa. Beredningen använder även begreppen ”försörjningstrygghet” och