Utredningen om järnvägens organisation
Fri etableringsrätt för tåg och
buss – erfarenheter från Sverige
Gunnar Alexandersson
Kollektivtransportforums årskonferens, Oslo 3 februari 2014
Utredningen om järnvägens organisation
Upplägg på presentation
1. Svenska reformer i buss-och tågtrafiken 2. Effekter och erfarenheter
3. Utredningen om järnvägens organisation
Utredningen om järnvägens organisation
Svenska reformer i buss- och
tågtrafiken
Utredningen om järnvägens organisation
Viktiga händelser och regleringsförändringar i
den svenska buss- och järnvägssektorn
Utredningen om järnvägens organisation
Förändringar i marknadstillträdet
Del av den svenska transportmarknaden
1988 2014
Persontrafik med buss
Lokal och regional Bussföretag har exklusiva linjetrafiktillstånd och får ersättning från regionala trafikhuvudmän
Upphandling i konkurrens (sedan 1989)
Öppet inträde (sedan 2012) Interregional Begränsad trafik
Nyinträden blockeras av SJ
Öppet inträde (sedan 1998)
Persontrafik med tåg
Lokal och regional SJ har monopol och får i vissa fall bidrag
Upphandling i konkurrens (sedan 1990)
Öppet inträde (sedan 2010) Interregional SJ har monopol och får i
vissa fall bidrag
Upphandling i konkurrens (sedan 1993)
Öppet inträde (sedan 2010) Godstrafik med tåg SJ har monopol Öppet inträde (sedan 1996,
delvis begränsat av
”grandfathering” 1996-2004)
Utredningen om järnvägens organisation
Stegvis införande av konkurrens på spåren
2007 Charter- och nattågstrafik 2009 Veckoslutstrafik
2010 Internationell persontrafik (januari) Nationell persontrafik (oktober)
2011 Full effekt i ny tågplan (december)
Utredningen om järnvägens organisation
Ny kollektivtrafiklag 2012
• Länstrafikhuvudmännen ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKTM)
• Den lokala och regionala marknaden öppnas för kommersiella kollektivtrafikföretag
• RKTM fortsätter att upphandla trafik inom sina respektive län, men kan också upphandla
länsöverskridande (interregional) trafik om den avser arbetspendling eller vardagsresande
Utredningen om järnvägens organisation
Effekter och erfarenheter
Utredningen om järnvägens organisation
Effekter och erfarenheter – buss (1)
• Upphandling av lokal och regional busstrafik spreds snabbt över hela Sverige
Utredningen om järnvägens organisation
Spridning av upphandling i konkurrens
Utredningen om järnvägens organisation
Andel upphandlad busstrafik
Utredningen om järnvägens organisation
Effekter och erfarenheter – buss (2)
• Kraftig omstrukturering av sektorn:
– Utslagning och förvärv av kommunala bolag – Från offentligt ägande till privat ägande
– Internationella aktörer kommer in mot slutet av 1990-talet – Ökad koncentration bland bussföretagen
Utredningen om järnvägens organisation
Marknadsandelar lokal & regional busstrafik
Utredningen om järnvägens organisation
Effekter och erfarenheter – buss (3)
• Initial stark kostnadspress i upphandlingar, vilket minskade behovet av subventioner (20-30%) från trafikhuvudmännen
• Möjligheterna till fortsatta kostnadsminskningar uttömda i början av 2000-talet
Utredningen om järnvägens organisation
Effekter och erfarenheter – buss (4)
• Den långväga busstrafiken utvecklades relativt starkt de första åren efter avregleringen 1998 varefter tillväxten har mattats av
• Marknadsledande Swebus (en del av Nobina) möter konkurrens från bl.a. Bus4You/Nettbuss, Y-buss och ett flertal mindre företag
• Utländska företag har kommit att dominera ägandet
Utredningen om järnvägens organisation
Effekter och erfarenheter – buss (5)
• Den nya kollektivtrafiklagens marknadsöppning av lokal och regional busstrafik har hittills haft mycket begränsade effekter
• Ett fåtal nya linjer har startat, t.ex.
– Nacka-Kista (två förorter i Stockholm) – Mariestad-Skövde-Uddevalla
– Cirkellinje i centrala Göteborg – Några flygbusslinjer
– Flera busslinjer av turistkaraktär
Utredningen om järnvägens organisation
Effekter och erfarenheter – järnväg (1)
• Den vertikala uppdelningen mellan infrastruktur och trafik möjliggjorde kraftigt ökade satsningar på
infrastrukturen
• Ökat lokalt och regionalt engagemang för en utvecklad persontågtrafik
• Stora förbättringar t.ex. vad gäller trafiktillväxt, produktivitet och säkerhet
• Innovationer och nya prismodeller
Utredningen om järnvägens organisation
Effekter och erfarenheter – järnväg (2)
• Upphandlingar har lett till kostnadsminskningar, men också strategiska bud i upphandlingar
• På senare år har reshastigheten försämrats
• Punktligheten ett återkommande problem
• En del oroande tendenser i olycksstatistiken
Utredningen om järnvägens organisation
Investeringar och underhåll av infrastrukturen
0 5 000 10 000 15 000 20 000
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Kostnader (miljoner kr, 2012 års priser)
Reinvesteringar (2004-2012) Underhåll (2004-2012)
Underhåll och reinvesteringar (1989-2003) Nyinvesteringar
Källa: Lars Sjöberg, Trafikverket, och egna beräkningar
Utredningen om järnvägens organisation
80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180
1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012
Index 1988=100 Persontransporter
Godstransporter
Transportarbetets utveckling
Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
Utredningen om järnvägens organisation
Prisutveckling
Källa: Nelldal m.fl. (2012)
Utredningen om järnvägens organisation
0 25 50 75 100 125 150
1990 1995 2000 2005 2010
Genomsnittshastighet km/h
Reshastighet all tågtrafik i Sverige
Snabbaste tåg Alla
förbindelser
Reshastighet för persontåg
Källa: Nelldal m.fl. (2013)
Utredningen om järnvägens organisation
Punktlighet (5 min-nivå)
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Persontrafik
Godstrafik
Källa: Trafikverket
Utredningen om järnvägens organisation
Säkerheten på järnväg
Källa: Trafikanalys
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
Olycks- händelser totalt Urspår- ningar
Utredningen om järnvägens organisation
Säkerheten vid spårarbeten
Källa: Christer Röndum och Lars Nilsson, Trafikverket
0 50 100 150 200 250
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal händelser
Tillbud Olycka
Utredningen om järnvägens organisation
Effekter och erfarenheter – järnväg (3)
• Nyinträden på i stort sett alla delar av marknaden
• Konkurrens på spåren har hittills lett till nyinträden bl.a. på sträckorna:
– Stockholm-Malmö (Veolia) – Göteborg-Dalarna (TÅGAB)
– Stockholm-Göteborg (Skandinaviska Jernbanor)
• Under 2014 vill fyra företag trafikera Stockholm- Göteborg
– SJ AB
– Skandinaviska Jernbanor – MTR
– Citytåg
Utredningen om järnvägens organisation
Verksamma tågoperatörer
Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
0 5 10 15 20 25 30 35
1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012
Antal operatörer
Godstrafik Persontrafik Person- o Godstrafik
Utredningen om järnvägens organisation
Marknadsandelar (persontågoperatörer)
Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1997 2000 2003 2006 2009 2012
Andel (%)
SJ AB Övriga järnvägsföretag
Utredningen om järnvägens organisation
Utbud med tåg, buss och flyg
Stockholm-Göteborg (operatörer)
Källa: Trafikanalys (2013)
1 1 1
4 0
3 3
3
1
2
3
3
0 2 4 6 8 10 12
1990 2000 2010 2014
Antal operatörer
Flyg Buss Tåg
Utredningen om järnvägens organisation
Utbud med tåg, buss och flyg
Stockholm-Göteborg (dubbelturer)
Källa: Trafikanalys (2013) 15
21
27
37 0
15
15
15
29
30
26
33
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
1990 2000 2010 2014
Antal dubbelturer/dag
Flyg Buss Tåg
Utredningen om järnvägens organisation
Kollektivtrafikens marknadsandel
1988 2012
Kortväga resor (pkm)
– buss 9,0% 10,3%
– tåg 3,0% 6,0%
Långväga resor (pkm)
– buss 5,0% 5,7%
– tåg 15% 16%
Utredningen om järnvägens organisation
Utredningen om järnvägens
organisation
Utredningen om järnvägens organisation
Utredningens syfte och bakgrund
• En översyn av järnvägens
organisation i syfte att föreslå förbättringar som på bästa sätt möter framtidens krav på ett effektivt och hållbart
transportsystem
Utredningen om järnvägens organisation
En utredning i två steg
1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation
2. Analys av hur järnvägens organisation kan förbättras
klar 2 dec 2013
enligt tilläggsdirektiv
Utredningen om järnvägens organisation
Utredningsdirektiv – steg 1
• Utifrån en funktionell beskrivning av järnvägs-
systemet redogöra för fördelningen av ansvar och uppgifter
• Beskriva utvecklingen av järnvägens organisation sedan 1988, inklusive motiv för beslut och
förklaring av begrepp
• Redogöra för effekter för konsumenter, näringsliv och samhällsekonomin
• Kartlägga EU-rätten på järnvägsområdet och utrymmet för nationella beslut om järnvägens organisation
• Inventera och redogöra för potentiella förbättringsområden
Utredningen om järnvägens organisation
Utredningen om järnvägens organisation
Slutsatser i urval (1)
• Den vertikala uppdelningen mellan bana och trafik 1988 inledde en lång process av stegvisa
förändringar i järnvägens organisation och regelverk
• Processen har drivits framåt av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar
Utredningen om järnvägens organisation
88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Separering bana-trafik; Banverket bildas Länsbanorna till THM / Upphandling av regional trafik Upphandling av långväga trafik
Upphandling av Arlandabanan Marknadsöppning av godstrafiken Fler funktioner till Banverket SJ bolagiseras Ny järnvägslag Marknadsöppning chartertrafik Marknadsöppning internationell trafik
Marknadsöppning veckoslutstrafik SJ:s företrädesrätt avskaffas Ny kollektivtrafiklag
Grad av omreglering
Årtal
Socialdemokratisk regeringsperiod Borgerlig regeringsperiod
LKAB egen trafikeringsrätt Upphandling långväga trafik
Utredningen om järnvägens organisation
PassagerareGodskunder
Fordonstillverkare
SJ
SL Järnvägar
ASEA
Tågoperatörer
TGOJ
Järnvägssektorn 1988
Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning
Utredningen om järnvägens organisation
PassagerareGodskunder
Fastighets- förvaltare
Fordonstillverkare Fordonsförvaltare
Reglerings- och tillsynsmyndigheter Infrastruktur-
förvaltare
EuroMaint Rail Mantena Bombardier Alstom Jernhusen
TrainAlliance A-train SL
SJ AB Veolia Arriva DSB A-train Tågkompaniet
EuroMaint Rail Bombardier Motala Trains
Bombardier Alstom Stadler Siemens Ansaldo Transitio
SL SJ AB DSB
Trafikverket Transportstyrelsen
Green Cargo Hector Rail TÅGAB TX Logistik Rush Rail
AlphaTrains Mitsui Railpool Hector Rail Green Cargo InfraNord Balfour Beatty
Strukton VR Track Baneservice
Spårentreprenörer
Regionala kollektivtrafik-
myndigheter
Tågoperatörer
A-train IBAB
Konkurrensverket Konsumentverket
DSB Vedligehold Midwaggon Motala Trains mgw Service
IT Städning
Fordonsunderhåll
Finansiärer Konsulter Fordons- ombyggnad
DSB Vedligehold MiTrans
Järnvägssektorn 2013
Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning
Utredningen om järnvägens organisation
Slutsatser i urval (2)
• Framväxten av EU:s regelverk och det svenska har påverkats av varandra men utvecklingen går i otakt
• Analysen av EU:s regelverk visar att det finns avgörande hinder mot en återreglering av vissa
delar av den svenska järnvägssektorns organisation
Utredningen om järnvägens organisation
Slutsatser i urval (3)
• I flera avseenden har det skett stora förbättringar i järnvägssektorn under den tidsperiod som
organisationsförändringarna pågått
• Inventeringen av problem- och förbättringsområden visar att det finns ett flertal saker som behöver
hanteras
Utredningen om järnvägens organisation
Exempel på förbättringsområden
• Biljetter och tillgänglighet
• Punktlighet och restider
• Avgifter och styrmedel
• Upphandlad vs. kommersiell trafik
• Tillgång till depåer och terminaler
• Kapacitetstilldelningsprocessen
• Tillsyn och marknadsövervakning
• Underhåll av infrastrukturen
• Strategisk planering
• Statistik
• Samarbete och koordinering
Utredningen om järnvägens organisation
Pågående arbete och nästa steg
• Genomgång av inkomna synpunkter på utredningens första delrapport
• Beredning av och beslut om regeringens tilläggsdirektiv
• I utredningens nästa steg ska konkreta förslag
till förbättringar tas fram
Utredningen om järnvägens organisation
