Nasjonal utdanningspolitikk og regionale forskjeller
Oslo 12. mars 2015
Petter Skarheim Utdanningsdirektoratet
Punkter
1. Eksponering 2. Viktighet 3. Optimisme 4. Utfordringer
Utdanningspolitikk er blitt alle politikkområders mor
• Helsepolitikk
• Arbeidsmarkedspolitikk
• Sosialpolitikk
• Integreringspolitikk
• Velferdspolitikk
• Fordelingspolitikk
• Barnevernspolitikk
• Næringspolitikk
• Distriktspolitikk
• Bistandspolitikk
• Og
• Kompetansepolitikk
Fra black box til akvarium
Hvem skal vi måle oss mot?
Hvilke faktorer betyr noe?
The good, the bad and the lucky……
• De som er gode
• Men ikke vet hvorfor
• De som er dårlige
• Og som ikke vet hvorfor
• De som er dårlige
• Men som vet hvorfor
• De som er gode
• Og som vet hvorfor
Aldri egentlig vært større grunn til optimisme
• At noen er bedre enn andre anskueliggjør et
mulighetsområde
• Det for alle å bli høyt presterende
• Undervurdering er unødvendig
• Nederlag kan forebygges
Systemutfordring
Ligninger med mange ukjente
• Statlig virkemiddelvekst
• Fra reformrelatert til varig
• Staten har aldri vært så stor
• Akseptert (!?)
• Krever kontinuerlig gjennomgang
• Kommunesektor i endring
• Krise?
• Kan være innovativ?
• Hvem bør gjøre hva?
• Tverrsektoriell utfordring
• It Takes a Village to Raise a Child
Noe vet vi
• Ledelse
• Motivasjon og eierskap (ellers ingen endring)
• Forbedret undervisning (er det som teller)
• Kollektiv kompetanse (ingen er en øy..)
• Få med alle (elever, lærere, skoler, kommuner)
Ingen vei utenom
• Lærerne må jobbe mye (mer) sammen
• Skoleeierne, skolene og lærerne må bygge
virksomheten på kunnskap (om tilstand, utvikling,
metoder, resultater)
Men det er selvsagt vanskelig
• Skolen er den mest komplekse
organisasjonen som
finnes
Vi er alle i samme båt
• Fra skjermet til eksponert sektor
• Ikke så lett verken å være
• Lærer
• Rektor
• skoleeier
• Statsbyråkrat, eller
• utdanningspolitiker
• lenger
• Felles utfordring
• Felles interesser
TAKK FOR
OPPMERKSOMHETEN
Lärande Regioner
– ett försök att förklara och förstå regionala skillnader i skolresultat
Ett samarbete mellan:
Universiteten i Agder och Tromsø
Högskolorna i Hedmark, Nord-Trøndelag och Sogn og Fjordane samt
Fylkesman, Kommuner och Fackförbund i regionerna Forskningsledare Göran Söderlund, PhD
Slutkonferens Lärande Regioner
Grand Hotel Oslo 12 – 13 mars 2015
Now this is not the end. It is not even the
beginning of the end. But it is, perhaps, the end
of the beginning .
PISA TIMMS PIRLS
PISA-chock i Norge
PISA- trauma i Sverige
Vad gör vi för fel?
Attribuering – blame game
2014-2-4 grades-by-daryl-cagle.png?w=363&h=405 (363×405)
http://pbmo.files.wordpress.com/2012/07/grades-by-daryl-cagle.png%3Fw%3D363%26h%3D405 1/1
• skolans fel
• lärares fel
• elevens fel,
• föräldrars fel,
• förra regeringens fel
• Fylkesmans fel
Vänd på frågan
Vem gör det bra?
Sogn og Fjordane paradoxen
Nationella prov i matematik, engelska och Norska sedan 2006 har visat att S&F trots (i) lägre inkomster och (ii) lägre
utbildningsnivå än riksgenomsnittet ligger i topp på dessa test vid en jämförelse över hela landet
puzzle with cues
Unikt samarbete
Paneldebatt kl. 17-18
(Rococo)Förberedelse, förankring och implementering:
Fylkesman Kommuner
Skolor, skolledare
Fackförbund
Skolan som bärare av modernitet
Vad ær modernitet?
Vad ær moderniseringsstrategier?
Ær der forskjellige moderniseringsstrategier i Fylkene?
27
Institusjonenes rolle
• Familiemønstre
• Kommunale tillempninger og beslutningsformer
• Modernitet omformer det lokale
• Modernisering kan skje gjennom brudd og gjennom tradisjon
• Skolen som bærer av modernitet
28
Mixed methods
LR – design
att forska baklänges
att finna ut?
(oavhängig variabel)
Sogn vs. övriga
(avhängig variabel)
Nationella prov i:
Läsning, Matte, Engelska
Orsak
Elever
5, 8 trinn
Effekt
(av orsak)
LR nivå 1
i samhället; kultur och struktur
Orsak
Bi-dialectism
(Ø Vangsnes & G Söderlund) Utbildningskultur
“Lucky looser”
(J P Knudsen)
Læreren som bygdehøvding
(G Yttri)
LR nivå 2
i regionen / kommunen
Orsak
Styrings- og kontrollsystemer;
management control
(L B H Friestad)
Når foräldre møter skolen
(H Hernes)
Samtal og kommunikasjon;
regionale skilnader
(Ø Glosvik)
Hand in hand; koblingen mellom lokalitet, identitet og skoleresultater
(K J Horrigmo
Læerarkompetanse og skoleresultat
(T Myklebust & A Nordstein)
LR nivå 3
i skolan / klassrummet
Orsak
Klasseromspraktikk;
Skoler med gode resultater
(K Lyngsnes & O Skaugen)
Læringsmiljøets betydning for å fremme grunnleggende ferdigheter
(H Knudsmoen & T Nordahl)
Klassrumskommunikation i skolan (KLARAS)
(Aasebø, Midtsundstad & Willbergh) Mestringsforventninger og
regionale forskjeller
(K Sørlie, I Syse & G Söderlund)
Flera nivåer – vad påverkar vad?
Effektiv resursallokering Lärarens
status
Managemen t
Föräldraaktivitet
Lärares förväntningar
Tvåspråkighet
? ? ? ? ?
Medierande faktorer
Poäng på nationella prov Input - värderingar
Output - resultat
Hur mycket varians kan vi förklara?
TEST 1 klass
Nynorsk + Bokmål
Bokmål
TEST 5 klass
TEST 8 klass
Effekten av att behärska två skriftspråk
Pre Träning
1 – 8 skolår Post
Jag baserade Nynorska på de Norska dialekterna
Hur mycket varians kan vi förklara?
Nationella prov i Norge 2009-2012
Föräldrars utbildning Andel kvinnor i arbete
En-förälderfamiljer Nynorsk
SES = 73%
Överlappande förklaringar
(gemensam varians)
Utbildningskultur
Bygdehövding
Tvåspråkighet
Management Föräldrar
Lärarskicklighet Klassrumspraktik
Skolens kvalitet bestemmes lokalt
editor: Gjert Langfeldt
Regionen har betydelse
• Systeminterna förhållanden
• Systemexterna förhållanden
• Hur få dessa att
interagera positivt?
Kl. 13.00 fredag
Effekter av LR
Forskare ställer frågor - Processer
- Diskussioner
LR konferens 29 -30 januari
Urvalet - generellt
• Styrings- og kontrollsystemer
• Mestringsforventninger
• Klasseromspraksis ved skoler med gode resultater på nasjonale prøver over tid
• Læringsmiljøets betydning
Specifikt
Foreldrene kan gjøre en forskjell
Skolen trenger engasjerte foreldre. Foreldrenes holdninger til skolen, og deres støtte og vilje til å involvere seg i barnas
skolearbeid, er helt avgjørende for barnas læring og utvikling.
Konkret
Vad har vi inte forskat på?
Spise
Body weight = 2%
Cardiac output = 15%
Oxygen consumption = 20%
Glucose utilization = 25%
Sova
Alla samma mål?
Alla klarar samma höjd - det är bara en fråga om tid
Mål ----> mæstring = samband
Arbetsminne
(Baddeley, 2002)
Visuo-spatial
buffert Repetitions loop
Permanenta minneslager
https://www.youtube.com/watch?v=JkNV0rSndJ0#t=19
Stressa i skolan
Hugo Lagercrantz, KI (DN debatt)
Skolans arbetsmiljö gör många barn sjuka
• Psykosomatiska besvär ökar
• Pedagogiken ej anpassad till barnens mognadsnivå (i.e. hjärnans mognad - PFC 25 år)
A CTIVE ASK-STUDY S MARTER K IDS
PhD Geir K. Resaland
