STABILISERING AV GRUSVEIER I Al\lIERIKA Under titelen

MEDDELELSER ^FRA VEIDIREKTØREN

NR. 3

Nordisk veiteknisk forbund. - Stabilisering av grusveier i Amerik.:i. - Registrerte motorkjoretøier i Norge pr. 31. desember I 936. - Avlagte forerprovcr for motorvognfarere og fornyelse av førerkort i de enkelte

politidistrikter i året 1936. - De vanskelige sncforhold på Sorlan- Mars 1937 clct. - Maskinboring. - Mindre meddelelser. - Litteratur.

NORDISK VEITEKNISK FORBUND

MØTE Den norske komite a1· N.V. F. har utsendt inn­

bydelse til møte i Norge lS.-23. juni 1937.

Efter det foreløbig opstillede program 1·il møtet hegyrine i Oslo den 18. juni kl. 10. I løpet al' ior­

llliddagen vil elet bli avholdt to foredrag med ad­

gang til diskusjon. Foredrageue vil bli trykt Pll iorhf111d og omsendt til deltagerne.

Eiter foredragene og felleslunsj vil det bli f-ore­

tatt en rundreise med bil i Oslo og omegn, hvor­

under man vil hese dels utførte arbeider p[1 det tek­

niske omrt1de, dels bygn:np;er og anlegv; a1· almin­

delig interesse. såsom Vikingeskibshallen p{1 Ry_p;d­

ov. Framhuset. komr1111mt!e havebyanlegg 111. m.

· For deltagernes damer vil det om iorrniddagen bli arrangert en utflukt !il Frognerseteren. Til­

bakekomst til Oslo sådan at damene kan delta i ielleslunsjen ug rundturen om eftermiddagen. Ef­

ter rundturen innbys damene til souper p{1 et av byens nærmere utfluktssteder. mens møtets ak­

tive deltagere vil vn:re Oslo kommunes g.iesier om aftenen.

!)en 19. juni g{1r deltagerne ombord i DIS Ber- gensijord (Den Norske Amerikalinjes skib) som avgår kl. 12 med a11komsl til Bergen den 20 . .iu11i efter middag. - For dem av møtedeltagerne som måtte ønske det vil det hli adgang til f1 kjøre fra Oslo om morgenen med busser gjennem Akershus og østfold til Vikene (Hankøsu11det). Underveis besees veidekksarbeider, Sarpsfossen ^111. v. Fra Vikene med mot,orbåt til Garnholmen, hvor «Ber­

gensfjord» venter og straks fortsetter reisen. - Efter lunsj ombord i «Bergensf.iorcl» vil det bli iortsatt møte til behandling av forbundets rnker.

foredrag 111. v. Det samme blir eventuelt tilfelle neste dags formiddag. begge dager me-d selska­

pelig samvær for øvrig. - Efter ankomsten til Bergen vil det hli adgang til å se enkelte av by­

ens historiske bygninger rn. v. Om aftenen blir møtets aktive deltagere Bergens kommunes gje­

ster, mens damene innbys til s,ouper på et ut­

fluktssted i nærheten av byen. I Bergen overnattes.

Den 2l. juni om morgenen reiser deltagerne med biler til Norheimsund i Harda11ger, hvoru11- der man bl. a. passerer et interessant nytt veian­

legg i ganske svært fjell, Tunes---Trengereid. li·ke­

sfi det bekjente naturskjønne Tokagjelet. - Lunsj i Norheimsund. - Fra Norheimsund reiser delta­

gerne med dampskib til Ullensvang eller Kinsarvik.

Underveis besees Fyksesund bru under anlegg.

Største hengebru i Norge. 230 111 fritt spenn. - Fra

OSLO

dampskibet går deltagerne 01·er i biler. kjører til Eidfjord og op den bek.ie11te Mt1hødal (meisel in­

teressant veiparti) til Fossli. hvor man beser Vo­

rindossen. Efter servering av te iortsettes kjøre­

turen over Harda11gervidda til 1-lauisastøl og Geilo.

Aftensmat og overnatting (til dels pt1 Ustaoset).

l)e11 22. ju11i. efter frokost. samles deltagerne pt1 Holms hotell pft Geilo. hvor det i tilfelle vil bli holdt foredrag med d:skus.io11. -- Efter lunsj på Geilo kjøres i solskin11sb11sser til Gol og op p{1 fjellovergangen mellem Hallingdal og Valdres.

hvor <let vil bli sen·ert middag p{1 flere hoteller.

seterhoteller 111 . I'. Overnatting.

De11 23. juni. eiter frokost. fortsettes -k.iøreturen til Valdres, over To11såsen. lan.gs Randsfjorden (kafferast unden·eis) til Sundvollen ved Tyrifjor­

de11 rned avslutningsmiddag der. - Efter middagen befordres delta,gerne med busser over Sollihøg.da til Oslo.

Ko11tinge11ten for deltagelse i møtet og ielles­

reise11 vil bli norske kr. 120.oo for hver perso11.

For de1111e kontingent iår deltagerne beiordring.

ophold og alle måltider fra møtets begynnelse c\en 18. ju11i til man kommer tilbake til Oslo de11 23.

juni efter fellesreisen, d,og med 1111dtagelse a1· ho­

tel!ophold i Oslo.

Innbydelsen gjelder medlemmer. med damer, al' de foreni11ger. iorbund, organisasjoner og insti­

tusjoner som står tilsluttet N.V. F. i Danmark.

Finnland, Island. Sverige og Norge eller som støt­

ter forbundets virksomhet. Likesf1 enkeltpersoner som inntar samme stilling like overf.or forbundet.

Anmeldelse om deltagelse i møtet og iellesre'.­

sen sendes innen 15. april til sekreta:ren i ved­

kommende lands komite av N.V. F.:

/hmmarll: Ingeniør Axel Riis, Dansk Veilabora- torium, Øster Voldgade 6 c, København K.

Finn/and: Byråingeniør K. I. Tallonen, Vag- och Va ttenbyggnadssty reisen, Helsingfors.

Island: Stadsingeniør V. Biørnsson, Reykjavik.

Sverip;e: Ingeniør Nils v. Matern. Statens Vag- institut, Stockholm 19.

Norge: Overingeniør F. Lyng. Veidirektoratet.

Oslo.

Anmeldelsen må være ledsaget av norske kr.

20.00 som forskudd pt1 kontingenten. Resten be­

tales ved iremmøtet i Oslo.

Foreløbig program med anmeldelsesblankett fåes hos de organisasjoner og institusjoner som er til­

sluttet N.V. F.

34 MEDDELELSER FRA VEIDIREKTØREN Nr. 3 - 1937

STABILISERING AV GRUSVEIER I Al\lIERIKA

Under titelen «Nagra intryck frdn Ame­

rikas viigar just nu", har fil. dr. Gunnar Beskow skrevet to artikler i «Svenska Vag­

foreningens tidskrift» nr. 5 og 6 - 1936, hvori bl. a. omhandles de forsøk som er ut­

ført i U. S. A. med stabilisering av grus­

veier ved innblanding av kjemiske stoffer som kJ.orkalcium, bitumen, cement m. m.

Da disse artikler også inneholder mange andre interessante oplysninger tillater vi oss nedenior å gjengi artiklene i deres helhet.

Det amerikanske vagvasendet har ett sarskilt intresse for oss svenskar. Trots jatteskillnaderna mellan hundratjugomiljonerskontinenten och sex­

miljonerslandet aro likheterna påfallande. Endast en sådan detalj som att invånarantalet per kvadrat­

kilometer ar nastan detsamma - endast 16 stycken, mot centraleuropas dryga hundratal - innebar en trafiktekniskt mycket viktig overensstammelse. Lik­

heterna i klimat och markbeskaffenhet ara också tamligen stora, sarskilt med de nordostra staterna.

Också Ievnadsstandarden och overhuvudtaget Iev­

nadssatt och folklynne visar en - på senare tid snabbt vaxande - likhet: vilket ar en synnerligen viktig sak nar det galler kommunikationsfrågor.

Man kan utan någon som helst risk påstå, att England och Skandinavien aro den enda del av Europa, som i narvarande stund har nog mycket gemensamt med Forenta Staterna for att raknas till en och samma kulturkrets. Och, med något storre risk visserligen att Sverige ar det europeiska land som - om man bortser från språk och historia - står Amerika allra narmast.

Det ar altså ingen tillfallighet, att det moderna svenska vagvasendet, efter sin omfodelse i borjan av 1920-talet, kommit att i hogsta grad påverkas av den amerikanska vaghållningen. Allra mest utpraglat markts detta ifråga om grusvagtekniken, det maskinella underhållet med hyvlar och sladdar, vilket overhuvudtaget ar okant i Europa utanfor Skandinavien. (Vill man visa en europeisk vagman något riktigt nytt och rafflande ar det enklaste att kora honom till ett vagdistriktgarage och visa honom hyvelparken). Denne inverkan vasterifrån har varit på gott och ont, utan tvekan dock absolut overva­

gande på gott. Det onda var huvudsakligen ett, men ett lejon: det losa, rorliga grusslitlagret - en ide, som infordes hit under tjugotalets forsta halft, och som varit sallsynt svår att bli av med. Att det senare annu långt ifrån lyckats, behover man van­

ligen inte resa långt på våra storre grusvagar for att kunna konstatera. Detta rorliga slitlager var i ursprungslandet en nodfallsåtgard, for att overhuvud­

taget reda sig med ,den explosionsartat vaxande bil­

trafiken på de ohyvelbara makadam- eller obariga jordvagarna, innen huvudvagarna hunnit få annan belaggning. Den nuvarande grusvagtekniken i Ame-

rika ar, som senare skall visas, så fjtirra11 från detta rorliga gruslager som oster från v�ister.

Det inom nutida amerikansk vagteknik, som har sarskilt intresse for svenska forhållanden, iir fra111- forallt två saker: de enkla beWggningarna, i11ne­

fattande grusvagbanor, samt den utvccl<lacle forsk­

nings- och materialundersokningsverksamheten. 1-Ur­

till komma natur ligtvis de trafiktckniska frågorna, dar man alltjamt får et starkt intryck av, hur klart de praktiska amerikanarna inse vinsten av att g,\

tillrackligt radikalt tillvaga, med en trafikkapacitet, som inte cndast nodtorftigt racker for dagens och morgondagens trafik och fordonstypcr. Trots att trafi kmtingden ar ungefar fyra gånger sf1 hog som vår, ra.knar man med en alltjamt v�ixande trafik, for vilken �innu ingen grans kan skonjas. Foljakt­

ligen byggas vaga rna ekonom iskt, dvs. dimensioneras och profileras med tanke på den framtid, for vilken de byggas, och alltid farsedda med det sakcrhets­

och reservutrymme, som banketter innebtira.

Den rådande ekonomiska situationen, likaval som den rådande regimen, medfor naturligtvis i sig ett framåtdrivande av vagvasendet. Dels utgor vag­

arbete den naturligaste formen for nodhjalpsarbetc11 mot arbetsloshet, i U. S. A. likaval som i Sverige eller Tyskland. Men aven det oavsett �ir president Roosevelt sarskilt angelagen om kommunikationernas utveckling - deras forbilligande ocll fdrbattrande på en gång. Den kraftiga jarnvagstaxcsankningen i juni detta år ar ett excmpel harpå. Roosevelt inser, att snabba, goda och billiga trafikmojligheter aro ett livsvillkor for den utbredda, glest befolkade jatte­

nationen. Både ekonomiskt och omedelbart for manniskornas utveckling, halsa och trivsel. Alldeles sarskild betydelse i detta sammanhang får problemet om varaktig stod åt jordbruket. En av huvudpunk­

terna i programmet ar: vidga de områden, inom vilka hogvardiga, val betalande lantbruksprodukter kunna odlas for direkt avsattning i staderna, genom radikal forbattring av såval de lokala huvudv�igarna mellen stad och omgivande landsbygd som systemet av utfartsvagar.

Ifrågavarande vagar bilda en klass, for vilken den Iampliga belaggningstypen utgores av de prisbilliga enkla belaggningarna - dari inberaknat grusva­

garna. Ha.ri ligger en av orsakerna till att det storsta fackintresset i U. S. A. for narvarande agnas de enkla belaggningarna. De stora huvudvagerna - motsvarande våra riksvagar - ha nu i huvudsak hunnit bli farsedda med varaktig belaggning, fore­

tradesvis cementbetong, medan de lokala huvud­

vagarna och de rena lokalvagarna - motsvarande våra lansvagar och lokalvagar - i stor utstråckning fått stå tillbaka.

De enkla bituminosa belaggningstyper, som man numera tydligt borjar foredraga, aro de, som erhållas genom kall blandning av grus - krossgrus, naturgrus

Nr. 3 - !f):f, MEDDELELSER Fi{A VEIDIREKTØREN 35 eller sancl - med tj;ira l'ill'r i olja liist asialt, van¹id

blandn ingen ant ingen 111 fiircs pfi viigbanan (roacl mixed, mixed-in-placc) - en mctod som hiir i landet vanligen kallas llyvclblandning, men som mer all­

miint kan kallas viiglll;111clning, dt1 sjiilv;i den maski­

nell;i hla11Llningsanordningcn l;imnas iippcn, l'lier i s;irskilda blanctningsnrk (plant-mi:dng), Wmpligen kallad verkblanclning. lndriinkningsprincipcn (pl'lll'­

tration) t1yscr man ickc samma fiirtrocnclc fiir.

Som underlag mr slit lagret lwnna myckct \·ari­

e rande saker anviindas. Biirlagcr av packstL'n rlll'r ,nakadam iir ytterst siillsynt, beroende dels pt, att amerikanarna v;111ligtvis inte flar s;'1 god tillg{111g till sten som vi, dels :itt de funnit, att ele 111cstadL·ls kunna reda sig bra p[1 annat siitt. Den princip, som n111nera framfiirallt tilliimpas, ocl1 som varit och iir under hastigl utvecl<ling de senastc firen, innebiir kcmisk stabiliscrillf.! av den p;"1 plalsen befintliga jordarten.

Denna stabilisering gi\r i korthet ut p{1, att, sedan terrasseringen iir fiirclig, i elet livcrsta lagret inblancla någon substans, som l<raftigt okar h{dlfastheten.

Hiirtill anviindcs klorkalciu111, mindre lyckat vanligt koksalt, men framfiirallt bitumen lust i liittflytande olja. Vid stabiliseringen inblandas vanligen sub­

stansen i jorden på mekanisk viig, med harv el. dyl., men det har iiven konstruerats en sarskild markolj­

ningsmasl<in, i princip bygget som en pinnharv eller gles !<ratta med ihflliga taggar, genom vilka oljan pressas i11 i jorden p;1 llimpligt djup.

Men ctcn storsta nyheten, vilken man på lcdancle håll inom Bureau of Public Roacls i Washington viintade synnerligen mycket av, består i stabilisering genom inblanclning av cement. Genom iilskvart till­

motesgåcnde från State Highway Department i Syd­

Carolina - den stat, i11om vilken metoden utexperi­

mcnterats - fick jag tilfalle att folja hela elet unika ftirfarandct ute på provviigsarbetsplatsen.

Det hela går till ungernr som vid blandning av en grus-bindjordvagbana, enclast mccl cxtra precision.

På den av j amnacle terrasseringen u tsprides cemen t­

pu lvrct (fig. I), va ref ter elet inblandas i underlaget mectelst t:illriksharv (fig. '..:!) och hyvcl. Sedan god

,��j� 1. lil!'.priJniii.� "' c1:111t·11t i11r �l:llll'11ts1;1hili�cri11� av 1111dcr�r11ndc11.

1:it:". Ll!111c:rll1Hth·rl.'t hl:111t.bs in i Jorden 1111..: .. IL'lls 1:tllr1ks- h:1r\'. X,·1..·11 h, \'l.'I ;111\·;i111..k, iiir bl:111 ... Hn.:..!Cll.

blandning crhcillits, skcr vattning, varpå vattnet inarbetas i jord-cementmassan med tallriksharv och hyvcl, uncler pågi'1e11cle vattning, tills iinskvard vatten­

halt uppnåtts - en sak, som kontrolleras genom Iupancle fuktighctsbestiimningar i det lilla fiiltlabo­

raloriet. Sli snart fuktighetshalten iir clen riitta, verksUilles utjiimning och viiltning. Fi>r att uppnå gocl komprimering anvanclcr man ele i Amerika van­

liga piggvalterna (sheepfeet-rollers - fårfotvaltar), under sWndig utFimning av ytan med hyvel och sladd.

Med hansyn till cemen tens begransade bindetid (vanlig standard portlandscement anvåndes) kan enclast så mycket utft.iras, som hinner avslutas under dagens lopp. Den tid inom vilken massan kan bearbetas efter vattningcn uppgavs till så pass mycket som sex timmar, varvid dock den sista bear­

betningen blott omfattar sjiilva ytlagret till mycket ringa djup.

Man erhåller på så sMt en 15 å 20 cm tjock kaka av visserligen enkel men dock betong, med plan och sliit yta, på vilken blott behovcr anbringas ett helt tunt bituminost slitlager. Också den obehand­

lacle cementbetongytan duger som fi:irtrafflig vagbana mr begr�insad tid - slitstyrkan ar dock givetvis relativt ringa. Jag såg den forst utforda provstrackan, vilken ctå legat under trafik från november t 935 till juni 1936, alltså sju månader, och vars nakna cement­

scl<tioner visade en alltFimt mycket slat och viil hihehållen, blott obetyclligt småsårig, yta.

Markforhållanclcna - och också klimatfiirhållan­

dcna - h�ir hemma giira val, att metoden inte kan få någon allma1111are tillåmpning - men i vissa trakter, siirskilt p;i sa11djorcl och jlim11 t11or/interru11g,

horde dc11 k111111a utnyttjas.

Detta ⁰¹¹¹ stabiliseri11gen. Men det enligt forfat­

tarens personliga mening intressantaste och v�irde­

fullaste var dock den omfattning och tillampning den nuticta grusvagsteknil<en mecl avpassad bland- 11i11g av gru� uch hindjorcl crh[illit. Oiirom mera i en senare artikl'I.

36

MEDDELELSER FRA VEIDIREKTØREN

Nr. 3 - 1937 Il

Som i foregående artikel framhulls, ar Sverige det europeiska land, vars vågvasen visar sti:irsta i:iverensstammelsen med Amerikas. Likval finnas stora olikheter. De viktigaste bero på skillnader i de naturliga fi:irutsattningarna: den snabba bebyg­

gelseutvecklingen i U. S. A. jamfi:irt med den lång­

tidiga svenska historien, samt å ena siden den rela­

tiva bristen på god sten, å andra sidan den rikliga tillgången på inhemsk bitumen i U. S. A. jamfort med Sveriges stenrikedom och biturnenbrist. En annan olikhet l:ir den valdiga utbredningen av slått­

land i Amerika.

Medan det svenska vagnatet intill våra dagar till betydande del fi:iljt strackningarna från vikingatid eller rentav bronsåldern - se exempelvis dr K. E.

Sahlstroms artikel i denna tidskriftl) 1934, nr. 6 - åra vagarna inom storre delen av U. S. A. - hela Vastern - produkten av allenast ett knappt sekel.

Ett faktum, vilket for oss inte varit enbart till fordel: de gamla kostakade vagarna, slingrade allt­

eftersom den småbrutna svenska terrangen varit lattast framkomlig for fanad och fotgangare, liro val alltjamt ett svårt hinder for en rationell utformning av det biltrafiknat, på vilket den framtida kulturella och ekonomiska utvecklingen i så hi:ig grad beror - i Sverige liksom i Amerika. Men å andra sidan ha de gamla vagarna genom årlig grusning under sek­

lernas lopp ju kommit att få ett grusba.rlager av upp till metertocklek.

I Amerika har den Iattare - eller åtminstone redigare - terrangen samt de bebyggelsehistoriska betingelserna samverkat till att det amerikanska vagnatet från borjan fått mycket fi:irdelaktigarc strackning. Sjålva vl:igbyggnadstypcn fiirblev dock enkel - otta utgjordes vagen blott av en lindrig uppbankning, utan sarskilt bar- eller slitfager. Dessa vagtyper -<lirt roads, ,,smutsvagar" - vilka under stora delar av året aro helt eller nastan oframkom­

liga - ha under senare decennier genom energiskt nybyggnads- och fi:irstarkningsarbete alltmer ffyttats upp i hogre klass, men existera fortfarandc till icke ringa omfattning i ursprungsskicket.

Fi:irstarkningen skedde, som hos oss, vasentligen med hjalp av stenmaterial. Men den relative bristen på god sten inom stora delar av U. S. A. framtvang andra metoder: framforallt den kemiska stabiliserin­

gen, vilken behandlats i foregående artikel. Och inom de vidstrackta slattområden, dar lera och sand aro de enda rikligt upptradancte jordslagen, fann man, att ehuru vardera for sig ar los och obarig, de båda materialen blandade tillsammans understtidde varandra och gåvo en ganska god produkt.

Harur har utvecklats den enkla belaggningstyp, som for narvarande ar under kraftig frammarsch i Amerika: blandning av krossgrus och Iera, stabili­

serad med klorkalcium eller andra amnen. I Sverige 1) Svenska Vagforeningens tidskrift.

har utvecklingen rå en uelvis annan viig nåtl fram till samma resultat. Nar man fann att nittonhunura­

tjugotalets overfli:idande losa grunnmassor på vag­

banan måste bindas, var i skogstrakterna den pft vissa hål! sedan gammalt anvånda pinnmon den sjalvskrivna bindjorden. På de pinnmofattiga slatt­

bygderna tir diiremot lera den enda bindjorcl, so111 står till buds, och utfiircla unclersiikningar och prnv ådagaWgga lerans fiirtrMffiga egenskaper som binct­

jord, sarskilt tillsatt till stenmjtilsrikt krossgrus.

Blandningen av gruset och bindjorden (lcran) ager rum på vagbanan, med anviindning av såvm harv (tallriksharv) som hyvel. Det ar den teknik, som också tillampats hiir i landet vid utfornndc av grus­

bindjordsmatta, antingen bindjorden varit pinnmo eller lera, och som an befalles i Kungl. viig- och vatten­

byggnadsstyrelscns "Arbetsbeskrivning for bygg­

nad och underhåll av slitlager av grus". Den stora nyheten ar, att man i U. S. A. på allvar gått in fur att utfora blandningen i stirslcilcta blam/ningsverk, varifrån den fiirdiga, homogena grus-lermassan utlaggs på v�igbanan ungefiir som betong eller topeka.

Dessa blandningsverk aro dels sturre stationiira anlaggningar, i andra slutligcn Hittransportabla blandare, vilka kunna flyttas mellan gruskrossarna eller langs vågbyggnaderna lika latt som ett sor­

teringsverk eller en asfaltkokarc.

Bruket av dylika blandningsverk �[r i snabbt till­

tagande. Ur svensk synpunkt intressant Hr, att de framfor allt forekomma i de nordliga stater, i synuer­

het Michigan och Minnesota, som ifråga om mark­

beskaffenhet, klimat, naringsliv och befolkning i så hi:ig grad likna vårt land.

Anvandningcn av grus-lermassan iir i flirsta hand fur "grusviigbanor", alltså som slitlager. Men diir­

utover anvandcs samma massa på ett siitt som for en svensk iakttagarc innebiir någonting av en scn­

sation, namligen som direkt underlag for senare ut/or<l enkel bituminos beltigg11i11g. Och detta icke cnclast som en tolererad nudfalls- eller cxperiment­

åtgard, utan som något, vilkct i flcra stater iir det foreskrivna nonnalutfurandet.

Motiveringen harfor - såv�il den teoretiska som ur praktisk erfarenhet vunna - ar foljande. Ett stenbarfager erhåller storre tryckfordelningsfiirmåga, och darmed storre verkan, om stenarna enligt betong­

principen iiro sammankittade av bindjord, iin om Lie aro losa. Ur barighetssynpunkt ar det såluncta en vinst, om exempelvis makadamlagret under belagg­

ningen ar på lampligt satt bindjordsfyllt - forutsatt alltså, att bindjordshalten �iger ratt sammansl:ittning samt icke ar for hi:ig. Men det viktigaste skalet Hr val, att man på detta satt kan erhålla ett fullkomligt jamnt underlag for det ttmna slitlagret.

Den oregelbunclna småojamnhet, som i vårt land ar de enkla belaggningarnas storsta nackdel, beror på svårigheten att genom valtning få tillriicklig jamnhet hos det oppna makadamunclerlaget. Med

Nr. J - l!W MEDDELELSER FRA VEIDl l�EKTØREN 37

et! 11mkrlag av grus-lii11tljortlsbla11tlning, vilkcn i motsats till 111akatla111c11 kan hyvlas och sladdas, ;ir de1111;1 sv;1rigl1et t11H.la11riijd. Det vanliga arbctsfi.ir­

luppl't ;ir fuljande: Illattc1n ;iv krussgrus och lera - kemiskt stabiliserad, vanligcn ge110111 klorkalciu111 - uWigges ocl1 får tjii11a som trafikban,1 under ni'igot [1r, varvicl yttcrligare sMtningar hinna 11tlosas och avjiimnas ge11om hyvling. Diirpå vcrkstiillcs - efter noggrann avjiimning, eventu�llt i1111efattande flick­

ning av putthM - impregnering av viigba11a11 med 1111111 tj;ira eller uljeliist asfalt, varpå det hituminosa slitlagret 11tlagges, till en tjocklck ,1v timkri11g I 1.,-

I, ;inda ned till �; i11Ill.

- Den av grns nei! /Ji11djorcl samma11satta, mrc/ /.lor­

!rnlcium e/h'r a111rnt da111111bi11d11i11gsmedci /ieha11clladc modema grusv11gba1rn11 eir sd/uncla i U. S. A. ic!.e 11ago11 /iemlc till clerr e11/<ia beliigg11i1111e11 uta,1 anses tv1irtvm �om det /åmpligastc /orberecti;,u/� stadiet jur ovcrgu11g till enkel /Jit11111i110s /Jeliigg11i11g.

or, metoden dels iir teoretiskt klar - detaljer ar hiir icke miijligt att ingå på - dels iir praktiskt provad och statligt antagen i110111 olika delar av

u. s.

A., dariblantl i trakter med likartade kli111at­

ocli jordartsfiirhålla11tlcn som i Sverige, synas inga sk�il fijreligga, varfor den inte också skulle komma till omfattanclc a11v;ind11ing i vf1rt land. Till e11 borjan givetvis blott i rnrsoksskala, fiir cvcn tue Ila korri­

geringar och anpass11ingsa11dri11gar efter vf1ra rnr-

1lålla11cle11.

*

Av avgorandc bl'tydelse ar den riitta sammans;itt­

ningen av grus-bincljorclsmassan, framfor allt med avseende på kornstorlcksfi.irdelningen. I Amerika och Sverige ha sam tidigt undersokni1:_gar harover verk­

sUillts och normer utarbetats.2) OverenssUimmelsen ar god, endast att de am_er!k_,mska normcrna varit betydligt mer toleranta, ttllat,t en avsev�irt myckct finkornigare sarn111ansiittning a11 de svenska. Emel­

leriid har, på grund av bittra praktiska crfarenilcter, under sista året de a111erika11ska kornstorlcksnor­

mcrna måst revicleras ucll 1111mcra ,imlrats till n/ira ijvere11ssUimmelse med ele svenska (se fig. J).

*

Ett av resans l1t1vuda11clamål var deltagandct i den fiirsta i11tcrnat io11ella marktekniska kongressen, som holls vid Harvarduniversitetet i Massachusetts, micl­

sommarveckan, samt viclare studier av omfattningen ocll utfurancll't av den amerikanska marku11Liersiik­

ningstFi11ste11 och 111arktelrniska forskningen i vag­

viisendets tj�inst. H/ir tir inte plassen att i detalj

�) Fur de svenska normerna se Statens oiient­

liga utred11i11gar 1934: 27, ko1nmumkatio11sc\ep.

(1931 [1rs vag- ocli brosakku11111ga) kapitel XIV, Grusdigha11ors samma11slittni11g, samt K. V/ig- ocli ,·attcnh.^vi-:g11ac\sst.vrelse11, Arhets­

beskriv11i11g for byggnad och u11derht11l av slitlager av grus, Typ grusvag 1936.

J.:l� . . L De S\'e11sk:t od1 a111crik:111ska 11ormcr11a i()r �rus­

\'ii:;lia11ors sa111111a11s�itt11i11� (lh·rc ocl1 1111dre .).!'rilnst.:r. mcllan vilka v,i�ha11a11s sikla11alysk11n·a biir i:ilb). De :1111crik.tn­

sk:t :-;r�i11scr11;1 (strcekack) hctcck11ad,.: 1 (i. ! li. etc .. <l�ir 1 -:: siifcnniissi:,::-a non11l."r a,· �·1r llJ.J---1. 2 �rafiska 11un11er a\' {1r 193-1. 3 = graiiska och siiicn11;issig:a normer a\· april

1931): "ii'" :::.:. ii\-re g-r�ins. "i1'! - undre :,::-dins.

lkn S\·c11ska ""idcal:.:ruszo11c11·•. c11lig:t cditio11 19JG, ,ir hd­

dra:.:cn och vcrtikalsk11:.:i:ad. l)ct ursprutt);li:.:a iiirloppcl a,·

:.:rlinskur\"l,rna. 1ttaruct:tJc 19J.3 ud, tlltulicera,k IY.l-1. ira111-

�{1r av tk pu11kkradc li11ji:.r11�. So111 synes �iro fOriit1dri11- ,:arna 11tyckct obct;-dli;,::1.

:\\' di:lgrammcl ir�t11t:..!:'lr. htiruson1 Lh.� a11u.·rika11ska uor- 111crn:1 ior,i11drats lill 11,ira likhet med ,k s,·cusk:1. Dcita diller <ll'n vikti�:istc grtinscn, den 0Yrc. ,·ilken ski\jer mel­

l:111 biirig-� och obtiri�:1 (H11pmjuk\J:1r:i.) sammansattuingar.

Numcra san1111;,11fallcr th.:11na gr�\11s i <let 11�irnrnstc cx:tki 111c,l dc11 i v:,n land rc,lan \9J2 i huvu,ldrag f:lststiillJa ··1,,i­

ri:<!hdsgriinsc11ⁿ. (�c �,-. Vti�iilrc11i11�c11s tidskriir 1932. nr. 3.

sid. �llO. ii.�. Gl.

,·ad dt.:11 u II el r c :<rill1se11 hctr�ifiar. ;tr dcnsam111�1 i de

:u11crika11sk;1 11ormcr11a 1H;dflytt�11..I. Yilkct iJ111eb:ir, :itt hi>:;re halt el\· i.:ru\"l ;:nts lolcrcras. llctta i,irhitll:t11de sa1nman­

llfi11�cr utvh·clakti!,.!t Lliin111.�J. :itt lid ;1111erikansk:i. gruS\"�i:..::- 11nJcrhitlld ,tlltmcr te11dcrar till att inskriinb hyvlingcn till

111i11sta rnOjli.��1.

ing{1 på någondera: framhållas skall endast, att det var i hogsta grad larorikt och stimulerande att ta ele! av det arbetc, som utfores på området, och av den betydelse, som de praktiska amerikanarna till­

mata elenna vcrksamllet. Som ett exempel kan anforas, att sådana stater som Michigan och Minne­

sota enbart fur undersokningar av undergrunds­

beskaffenheten for v�igvasendets rakning sysselsatta en stab av resp. 26 och 12 personer. Dessa antal aro icke teoretiskt utraknade utan helt enkelt fram­

tvungna av den pral<tiska erfarenheten: det omedel­

bara behovet av lopamle markundcrsokningstjanst har tvingat till successiv och snabb okning av den ursprungliga fåtaliga unelersokningsstaben.

Tillsammans med elet for Unionen gemensamrna federale institutet (Bureau of Public Roads) vid Arlington nara Washington, vars huvuduppgifter ar forskning och teknisk vaglcclning, har clelstaternas marktekniska vaglaburatoricr sftlunda uppgiftrn att forbiittra och forbilliga anvandningen av den natur-

(Fortsettes side 42.)

.l""'!tttJt.·--""lc«e:r/ //fne .,,,, / /"Æ/ - -( //,.,. -7 . .::,-,. //°r/ � _-v.... /dd_C- /.?'.,,..-," ·7'°-4°/, -r -1 -1 ,7--;,'- ("./� - v - / J/./ ---, •-''"""'( , -'Vf , ^{{.I," , ·�,} r

Kristiansand . . . - 1

53

-1

^{7 - (7} _I ^{4TI ro}

I

^{543' - 1591 281}

I

^{--1 -' - , -,}

^-r-1

²

-r-

^{I I 13r -}

^-'

₁ ^{34 so, 114 -' 54}

1 1 281

\

I 139

Vest-Agder ... - 33 j - I -

I 18 Il 3 1971 - 45 / 95 -, -· - - -

1

- 1 - - 403₁ - - 18 38' 56 - 34 493 417 Flekkefjord . . . 10 34; - 7 - 9 ¹ 16 - 362 - 54 _ 102 - - -- 21 25 I , - - 6221 1 - 33 31 65 - 16 703 592 Vest-Agder fylke . . 10 i 720. -I 75 - I 4,1 ! 68 I 13 I 7 702 - 258 tl78 \ -I -I - I 2 25 I I 2 - 2 138 li -I 85 I IU 23.5 - !(# 2 ,/771 2 148 Rogaland ... 1 4 281 -

Egersund . . . - - - Haugesund . . . 4

Stavanger ...

1

- 16 2 25₁ - 2 -

4 1

- 1

13 1

82 \ 59 755 - 324 383 - ⁵)1 - 97 41 1 1- -1 1 792

-1-!

199 224 423 - 71 2 222j I 768 - - - 7 - 6 19 - 5 10 - - - 47 I - 7 10 18 - -' 65 62 9 - 21 38, 48 278 - 103 82 2 - 1 9 43 -i I -¹ 657 - - 37 88 125 -: 15¹ 797 705

83

· 1

- 442 - 195 335 - ¹⁰)4 - 41 2

-1

²

^-1

^{1 129 -}1 -₁ 7? 60 136 - �il I �71_ I

IfJ1

Sandnes . . . I

Rogaland fylke ... -1 vj nl-2 1-1.f"I---=- _{31/ I 225} 15 _ 47 _{120\ I 5U4} 100 -

-1

-�ts ^{645 8jf)} 49_ - -^{2 5} _-^{I 151} 4 - -^{8()1 , ,}

-1-

^{31-i ,]821 196 - -d}

^_I

^{;211:l, /()/ 7222 21 -11 -: Jl/ 3 nfi 20f-,8/ .3,)/5 _::,}

Bergen ... ,.. 2 / 31 -I - -

n

^{720, k} 577 - 34,/' 600 2:'j I - -j 67/ 42/ I i .310 1828/ - - ^fl 201 ^]IX 12 I 2f;(j2 7 877 Hordaland ... : ... · 76' 991 I 7 I 2 18 63 1 116 562

-1

^{282 225 I'-. - 85 1or-1}- - - 1 643 5 - 44 240 289 - 4 l 93fi I 719 Hardanger . . . 57 9 I 9 ¹ 2 10 43 I 22 94 - 28 55 -· -1 - 11 14 - I - 356 - - 9 55 64 - 2 422 38(1 Hordaland fylke ... l33 j 108 2 l6 !/ 28 106, IJ8 656 - .HO 280 I I 1 - - fJ61 /2() - I - I ^(j'JIJ 5 - 5.3 l¹13 35J - ⁽¹ 2 J.58 .! ^(1'"1 Sogn . . . 33 ' 11 - 6

I

I 5 16 I 7 61 \ - I 3 40

I - ,

^{-1 - ! 11 9 - I - 2141} - - 6 3 I 37 - 2 253 227 Fjordane .. .. . .. .. 68 8' 2 5 - 14 - 34 117 - 13 49 - - - 5; 30 - I - 3461 I - 16 34 51 - 2 399 327 Sogn·og-F( /ylke . ^!()/ 19 2 I // 1 71J ^{i 7(j} 57 170 -¹ 26 sr; - - - ^(j 3U - -2=-. 5()0 I - 22 ^tjj ss --, fi:,2 .';51 Alesund ... 39 ⁵)34 I 12 - 16 ^I_ 28 167

1

293' _ ¹ 63 ', 20-8, I -

-1

^{4 36}

1

- 2 - 904 2 - 35 114 151 - 7 I 062, 908 Molde . . . 18 I ¹)13 - 5 - '¹)18 I 56 41 219, - 40' 104 - -, - 3 9 - I - 527 - - 271 fi8 95 - 5 fi27 538 Kristians11;1d . . . 23 1 10

I -

I - ⁵)19 7 51 177 -, 20

I

_{90 - - -}

sl

^{31 -} I - 438 1 - 211 68 90 - I 529, 46:'i Morf'og Homscf. jl'lke 8/J 57 7 , 78 , - I 53 , Ul 25U 68!) - 123 402 I I - - /:'i, 761 - I - I S{jl) .i - 8.-i 25U .Uli - !.-i 2 278 I 'Jf I Trondheim ... I I 30 -, - - I ^I 95 - 630 - 174 3831 41 1 I 78'

-1

^I 4 - 1 403 - - 17 160 177 11 18 I 599¹ 1512 Uttrøndelag... 9 I 21 -, 3 - 7 1 20 11 I 072 - 132 · 491 - - - I 154' - - I - I 921 5 - 51 515 571 - 64 2 5561 2 273 Sør-T,-øndelag/ylke ^{/() I} 15 -f 3 - 8 115, li 7702 - 306 87,f li I I 232, - I' ,i - .'i.321 5 -! (jX fj7·; 718

Inntrøndelag

···I �

^·13

-1

^{1 ! - 8 i 2 2 67�, - 55' 162 -:}

^{-I -}

117 93 - - -, I 133 t1- 21 21,9 Namdal ... , 3 61-, -·_I 31 7 I 24:J - 24 70 -·-1 - 11 49 - - - 419 11- 10 80 241 N.-Trøndelag ;ylke ^.1 7 19 -: 7 - /7 D 3 021 - 7^<1 l.i2 - - - j 1181 /12, - - - I i:i2 ^{? -} 31 2¹¹¹¹ .]32 -91 Helgeland . . . 3 16 - - - Jf) 10 ^�9 �4 - 19 �I -^{1 -}

I -

_{9 ·}¹)531 _I - - 376

Bodø. .. .. .. . .. . .. I I

11 -. - - - 43 33 :J9 - 27 ::i9 - - - 9 19· 2 I - 264 Narvik . . . I O I O -I 2 - 3 46 40 43 - 28 94 - -' - 18 - I I - 296

Lofoten, Vesteralen 4 7 -I 2 - 3 29 70 34 - 42 65 - - - 6 10 - - - 272 fl

-I 2430 '.!3 14.

101 76

1

56 55

126

-1

106

1

7U --! · Nordland-^fylke-:.-::--,� .// - I - 16 ¹ 128 223 220; �-//(j ---_.;11¹_{1 -}I - ,12 82 .! I 2/J8 7 --- - !J I 28S 38(1 -84 - Senja . . . I 6 -I - - ---3-1�18-, --4�

1 I 0-4- - 28 Troms ... _ 5, 10 -I 2 - 5, 32 37 80 - 21 Troms fylke ... :-:-:-:-· fi 16 - 2 - 8 : 50 86 /81/ - 1/D Vestfinnmark . . . . 4 --8-

-=---1

^{4 j - I 9 25 I 8 - I 8}

Vardø .. .. .. .. .. - - - 4 4 - 21 Vadsø . . . 4 4 -

I -

I

^{I - I 7 111 - I 0}

Sørvaranger . . . - 3 - 4 - 3 - 2S ' 231 - 9 Finnmark fylke-.-. . -;-;· !:i - 1J - -; Y-7 7 ---_;r; '18

99, 63 I I ()2 I 48 14 27 17 7 (J;

- -I - ^_,

- _-: ,

10 12 22: 2 2 2

(j

-1-

,'

I• 2 I

2 2

2-

319 3 268 I ,i87 131 45 78 86 .J /IJ -

13 15 491 6() 65 - 77 - 7 -2-f /11'1 I 1/2

3 9 12 2 l(J 12 fl 19 25 4 36 47 H7 I 7 --s.-; -1.if}

82 ,/ 75_:; 3 7,\5 129 I 503 I 346 59 569 .137 /88 2 072 I 083

38 540 451 17 :i87 302 366 322 f1 :i62 298 - - -- (;/ I fij·j I .'373

2 :lK6 �138 3 34H 23r1 .;1 73 ,J' t;/8 7 ISO I 23 I 5H 4-!

5 1/JH 97 5 178 128 IS /!Jf 3^11J Hovedsum ... :iil l.116 I

n!

• 23,1 76 50! 2507 lfiJ.11.J'i 12-; 3 7.1u2I ·1.;:;;1 207 .JOi 121 ¹2.111¹₁ SJ6 21 rJ) 1r1tjl1!J/7 t1s 7' /⁰1,;!!17 ¹1rJ¹1 11ri7.J/:il2JfitJS1 /11773333

1) Herav 31 dr<!vd med olje. ²⁾ H�rav 1 drevet med olje. ³⁾ H�rav 6 drevet 1md olje og 3 drevet med trekull. ⁴⁾ Herav 2 drevet med olje. ⁵⁾ Herav I drevet med olj<:. ") Herav 4 drevet ^111·�cl olje. ') Sleder ⁰6 bukk ⁰6 gjeit. ⁸⁾ Herav I clrev2t m�cl olje og 10 elektriske. ⁰⁾ Herav �1 drevet med olje. ¹¹¹⁾ Under 2 tonn akseltrykk.

Sammendrag: _

Overført .. 66 544

R t b-1 f u e 1 er or p" " last . . . 251 ^ersoner· · · I Q?fJ Kombinerte biler . . . 3 247Brandbiler sykebiler og m t t Il , o or ra er ... . 126

" kombinerte ... _ . . . 517 Drosjebiler og andre biler for off. personbefordring 4 146 Alm. personbiler ... 36 128

" lastebiler ... 23 532 Overføres .. 66544

Sum automobiler ... 69 917 Motorsykler . . . 9 673 Tilhengere . . . 2 517---- Hovedsum . . . 82 107

'"'

4() MEDDELELSER FRA VEIJJll�EKTØREN Nr. 3 - 1937

AVLAGTE FØRERPRØVER FOR MOTORVOGNFØRERE OG FORNYELSE AV FØRERKORT I DE ENKELTE POLITI­

DISTRIKTER I ARET r936

rOl'Ol'Jll'Ot'O fur Politidistrikt

H:\llll­

sjaltet bensin.

11101,ur-

Oslo . . . 1)2 t/52

I

Moss ... I 340 I Fredrikstad ... ¹ 309 Sarpsborg... 066 ₁ Halden . . . 226 ' Ostiold fylke .... ' I 5./ I Aker . . . I 575 Follo . . . 233 Romerike . . . 692 Akershus fyl ke ... [ 2 500 :

Hamar . . . 381 Østerdal . . . 212 Kongsvinger . . . 243 Hedmark fylke . . . S36 Gudbrandsdal ... I 291 Vestopland . . . 494 Opland fylke . . . 785 ^f

1•'01-

I

^I

,j,dtPt Offentlig l,c11:-:i11- [ porsun- lllofot·- be for-

il

2 6 15 2 2-t

:{ 2

,')

24 2 36 10 16 6 22

1! ri !li,! I

I Sl 32 27 42 28 129 86 22 76 18/.

61 60 166 45 109 86

/_(}j

Drammen . . . 586 G fi9 Ringerike . . . 357 6 59 Kongsberg . . . 199 4 25

:-:;\lill

� I :� -l ^{1 I}

I

^{.\loto,·-syklPr}

2 (j.Jj 378 337 723 256 I 69-t I

I 661 \ 258 770 I 2 689

466 ^· 274 1

298 I I UJ8

383 I lil9 I IHJ2 661 -J.22 228

,;

30./

28 28 23 47 126 199 29 116 .1./4 ^I

75 72 796 49

118 75 I .1J.i li3 67 33

Sun1

;i-i-li l'ur-

11.,·t•l!)t'l.

s

Sl1111

7+-s

9

2 !J.3!) , 720S 101:/7 4061 744 I I 150 365 523: 888 770 859 I I fl29

279 568 ^I 847

7 820 ^J 2 69.f -I jf./

l 860 ! 4 I 50 6 010

287 ^I 478 765

886 ¹ 757 1 l 643 --�---,---

J 033 I :J 38:J ^J S !/IS 538 \ 754

I

^{I 292}

349 241 . 590

347 496 \ 843 1 2J-t I 1 t191 I

458 ⁷³⁷

I

^{489 655}

^I

I 195 I / / ././ I 724 I I 807 I

489 484

261 322

2 725 I 392 947 2 33!) 2 531 973 583

---

Buskerud fylke ...•... ^{1 '} /./2 I /6 /:i.J Holmestrand . . . 130 I

Nord-Jarlsberg ... I I !33 , Tønsberg... 412

Larvik ... ,.... 312 Sandefjord . . . 214 Vestfold fylke ... I ^{I 13} !

(i

I .i

18 15 ^I :� I 45 13 112

I .3/ I !(i.J 7 -17-1 2 613

I :'iO 20 170 292

I 78 I 7 I 95 277 I

449 · 33 4s2 806 I

3ti2 33 395 I 628 \

227 I 5 242 370 I

I.JGG 118 !/Sl 2.173\

./ OS7 462 472 I 288 1 on (jl 2 3 !i:J7 Telemark . . . 295 45 340 ¹ 39 379 482 I Stil Skien ...

I

^{135 9 144 16 160}

I

^{429 \ 589}

Notodden .. .. .. . .. . .. .. .. . .. .. . . . 172 29 201 , 2] 234 211 ^J 445 Rjukan ... ₁ �)81 3 15 CJ9 33 122 I 17 239 Krageru . . . 46 5 51 ____.:__1 ___ 5_3_, __ 9_1 ___ 144 _T_el_e_m_a_r_k_f_Y_lf,_·e_._._._._·_·_· ._._· _·_· _··_ ·_·_·_·_··_l __ 1_2._¹J_,i __ .1 ___ 1_1_u ___ s->_':J_-..,.__ i 1_13_,___'J __ ,_s_,_,_· J_'J_u-' _2_2_1_s 1

Risør... 21 2 23 \ 24 39

Tvedestrand . . . 20 4 24

I 24 56

Arendal .. .. .. .. .. . .. . .. .. .. .. .. .. 212 2 52 266 38 304 332

Grimstad... 17 2 19 2 21 55

Lillesand . . . I I 14

Setesdal (Kr.sand) . .. . .. .. .. .. .. .. 12 5 17 4 21 18

28.i -- 2 (i.; ^{�jj(/ '} -15 .i'}.) :i/./ I

---

r\ ust-Agder fylke .... .

1) Herav I elektr. ²⁾ 1-ferilv 2 elektr.

63 80 636 76 3CJ 15

!}( ^)!)

Nr. 3 - 1937 MEDDELELSER FRA VEIDIREKTØREN

l•',•d�i\11 f1·:t ^l\11Ti�1\ �i,\,,.

li .inc!- sjnl t,pt

l',di1 id ist l'it.:1 _bf'nsin-

ll\11h11·-

\"11�1\

:l

Kristiansand

...

372 Vest-Agder ... 84 Flekkefjord ... 178 Vest-Agder jylke

...

^(i3-1

Rogaland ... I 515 Egersund

I 19

...

Hnugcsuml ...

:rrn

Stavanger ... 368 Sandnes ... 24 Rogaland fylke

...

^{1 251}

Bergen ... ⁵⁸² Hordaland ... 44:1

I

Hardanger ^{o • • •••'•''I•''•••} o • • • • • 84 1-fordalancl fylke

...

_i ⁵²⁷

Sogn ... 43 Fjordane

...

^{I 88}

Sogn oa

.�

^{F;ordane fylke .}... I 1.51 /!..lcs1111d ... ²⁶⁷ Mol ele ... ¹⁷³ l{ristiansund

...

¹⁷⁰

More og Romsdal fylke ... (i I 0 Trondheim ... I 428 Uttrøndelag ... I 461 Sor-Tmndelag fylke ... ^I

.

⁸⁸⁽⁾

lnnt:rnnclelag

... I

^'.W3

Namdal ...

I

^8fi

Nord-Tromlelag fylke

... I

^{3 /!}}

Helgeland ... ¹⁴⁴ Bodu ... ⁸² Narvik

...

I 72 Lofoten, Vesterfilen

...

73 Nordland fylke ^{• •' • o o o} o o o o o O I• o o O O 0

I

³⁷¹

Senja o O • • • o o' o o o'' 0 o I •• 0 • • • • o • • • • ^I 97 I Troms

...

160

Troms fylke

... I

²⁵⁷

Vestfinn mark

...

46 Vardø ... 35 Vactsø

I ¹⁷

...

Sørvaranger ... 23

Finnmark fylke

... I

¹²⁷

Hovedsum ....

I

^{77 222}

3) Herav 5 f nr _{dl!ldr. 4)} Herav 1 for off.

I

I I

I

I

I

I

I

. I

I

I

I I I

I

I

l

For01·1no\·c [or F,,t-

sjnlt l't bensin- rnoh .. ,1·-

,·11�11

:1

4 1

s

3

2 l

a)IO

10 20 8 3

li

2

3 5

4 2

6 176

I() ffen t I i;:( pPr�on- S111n

lwfo1·- f �-i-�+ -I d1·in�

.,

Sl 457

23 108

61 242

16.J SU7

95 610

5 24

57 385

26 394

5 29

!S8 1 J./2

53 (jJ6

117 5!i0

28 112

/ ./5 672

15 58

28 116

./.;' I 7-1

66 333

65 238

34 204

l(jj 7i5

44 482

76 547

/20 I 029 63 334

:n

126 I 00 ^./(j()

29 17]

20 ](14

19 91

28 104 96 -172 24 121

38 198

(i2 3/9

11 57

2 41

7 26

3 26

?� _,) /50 2458 /9 856 pcr,011 llcf.

).]11tlll'-

!'.\' 1� 1,, ,.

,;

!)0 9

I

^!Ori47

I 90

38 7

' ⁶¹

I

¹⁵

I ²¹¹

71 82 20

I 102

(j

i 7

/J 42 34.

28 I ^{I 04} 159 85 I ^11.1

I 69

22

I VI

I ⁴₎₅₁ ^IR

I

^{14 16}

I 99

I 9

I

³²

I

^4/

I

^{5 7}

26 5

i .(/3

I

²⁷²⁷

"

41

:::.u111 Fur- I lo,·�.I-

;,-t-^I i 11.\"P]Sfl)· Sli Il\

;+s

s \l

5ll7 582 1 088 117 12fi 2-13

289 174 46]

! 9/.J

I

^8�2 I ^{I 79:i}

700 546 1 246

31 • "l • ")

.),) ti4

423 I ^{382 805} 455

!

609 ^I 06-+

44

I

_{I 85 129}

1 653

I

^{I (555 J .ms}

707 8.() I I fio I

642 431 l 07��

132

I

146

:ns

77-1 577 I .i.J I

G4

l

^{57 121}

123 79 202

IS7 i.,6 ^I 323

375 283 658

272 162 434

232 136 368

879 :iS I

I

^{I t/60}

I ₇₀₆ 567 ₄₂₅ 5GO ^I

I

1 127

I ^{l 131}

I 273 I

I

⁹⁸⁵

I

^{2 258}

403

I

^{280 683}

I 148 105 j 253

:>:i I 3S5 936

191 105 29fi

155 ¹¹⁵ 270

105 67 172

120 56 176

571 ^{I I} 3,13

I

^{91 :/}

130 I 127

I

²⁵⁷

230

I

^{83 313}

36() 210 I ₅₇₀ 62 25 I

I ⁸⁷

48 5 53

I 31 ^I 19 I 50

52 ^{I I 33}

I

⁸⁵

793

I

⁸²

I

²⁷⁵

22 583

I

^{3/ 482 I \} 5.-1 ()(j5

42 MEDDELELSER FRA VEIDIREKTØREN Nr. :\ - I 9]7

(Fortsatt ira side 37.J

liga marken for vagbyggnaclsi.indamål. Vilket som namnt sker dels genom forskning, dels genom ldpandc unclersiikning och kcntroll. De oerhtirda miijligheter, som anviindningen av kemikalier mr stabilisering såval av unclergrunclen som slitlagret synes iippna, ge utblick over en detalj av forskningsvcrksamhetcn.

Den lopancle markundersokningcn innebiir, att for viktigare nybyggnader och belaggningsarbetcn under­

grundens beskaffenhet bcsUimmes och de niidvcndiga skyddsåtgarclerna rnrcskrivas. Dcssa innebiira ickc

cndast skydel mot excmpclvis ras eller tjiilskott, utan också miijlighet att inbcspara oniidiga, t!yrhara fiir­

stiirkningsåtgiirder. I vårt lancl skulle man cxcmpcl­

vis mccl lcclning av clylik undcrsiikning utan f;1r;1 kunna slopa l«rnske lcjonpartcn av alla ele p:1ck­

stensbiicldar, vilka m1 av siikcrhctsskiil kon1ma till utfiirande på all mark, oberoenclc av l111ruvida dl' behiivas eller ickc. Med motsvarancle besparing - eller iikning av den fiir viigbyggnadsmcc\lem crh;illna viigmiingclen.

DE VANSKELIGE SNEFORHOLD PA SØRLANDET IAR

Av avde/i11gsi11ge11inr T. ffoc/;:er.

Mens det iijor ialt usedvanlig meget sne over liele Østlandet og Sørlandet, har sneiorlioldene i vinier v;;crt mere ujevne. Enkelte distrikter har iått nogenlunde rimelige snemengder. mens andre har hatt større vanskeligheter {1 kjern[)e rned it1r enn naget tidligere år.

Verst har det vært p[1 Sørlandet, hvor det ene snefall har avløst det annet nesten uavbrutt siden nyttår, 5lik at det for alle dem som har deltatt i arbeidet med ,\ l1old,e veiene [1p11e, har vært et sa111111enhenge11de slit i flere mtL11eder.

Ogs:1 store deler av 0stlandet - og da kanskje særlig Vestfold - har frttt mere en11 nok sne, og i mars måned fikk denne del ,H" la11det en ekstra påkjenning til slutt.

I midten av februar fikk jeg \·ed en reise til Sørlandet anledning til å bli imponert bf1de over de sva.:re snemengder der og- over det arbeide som ntr utført p[t veiene.

Av hosstfiende iigurer er og- 2 fra Kri- stiansand l1v,or forholdene i vinter har va.:rt used­

vanl·ig \·anskelige. Fig. 3 er fra de11 sørland­

ske hovedvei i Søgne og ,·iser et a1· de smaleste partier av veien før rømmeplogen er kommet frem. Som man ser er det ikke mer e1111 sti vidt plass ril bilen 111elle111 s11eka11te11e. Sel\· 0111 det

Fig-. I. l^°r:o Kristi:o,"·"ld li. ic1Jr11ar 19.l7.

var mf1ket op hra 111ed møteplasser, var det ikke til {1 undg{1 at møting voldte adskillig ior�inkel­

ser. Dette var i særlig grad genere11de for den store rutebiltrafikk, som bl. a. omfatter den vik­

tige post og passasjerforbindelse rncllem .iern­

hanen i Arendal -og Flekkefjord.

Snehrøitingen er p[1 Sørlandet i almindeligliet bortsatt til rutebilselskapene. og veivesenets eg11c biler rykker ut til assistanse nf1r iorholdene gjør det nødvendig. I Aust-Agder hle,· det t_\'l!gste arbeide p{1 en utmerket mfite utført a1· 1·ei1·esenets to Gilford lastebiler (3-akslede) utstyrt med vJver­

{1sens stillbare s;deplog. Fig. 4 ,·iser en fin.

me11 e11n1.1 naget smal l'eihane mellem Kristian­

sand og Arendal.

I Vest-Agder ,·ar 1·ei1·ese11et nye F. W. IJ. hil stasjonert [J{t den mest utsatte strek11i11g over Kvi11esl1eia og den hadde lier iiitt anled11i11g til ;\

vise sine gode egenskaper so1t1 brøitebil. rig.

s viser bilen i arbeide. I almi11delighet hie,·

det a11ve11dt e11 større f,orplog c1111 de11 som sees p[1 l>i li edet.

En særlig vanskelighet under brøitingen pft s�H­

la11det er de forholdsvis s111ale Yeier. som hindrer hrøitehilene i ;'1 benytte den fart som er onskelig for å

rn

kastet sneen ut. Under s.'.1 ekstraordi11a:rc

l'i;:. Ankomst 1il Kris1ict11s:111d 17. icbrttH 19.!7.